Vad är en sekretessbelagd uppgift?

Bestämmelsen om sekretess eller tystnadsplikt finns i offentlighets- och sekretesslagen och innebär följande för dig som anställd:

En sekretessbelagd uppgift får inte röjas. I dagligt tal kallas sekretessbelagda handlingar ofta ”hemliga” handlingar. Det är offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som är avgörande för vilka uppgifter som kan vara föremål för sekretess.

Vilka allmänna handlingar är sekretessbelagda?

Grundprincipen är att handlingar som kommer in till eller skapas hos PRV är allmänna och det spelar ingen roll om det är papper eller digitala handlingar.

De handlingar som kommer in till PRV är främst ansökningar om patent, varumärkes- eller designskydd. Olika avdelningar på PRV handlägger ansökningarna och i samband med det skapas nya handlingar.

Andra handlingar som kommer in eller skapas hos PRV kan handla om PRV:s funktion som tillsynsmyndighet, om något annat övergripande i vår myndighetsutövning eller om att utfärda utgivningsbevis för tidskrifter. De kan också handla om vår kommunikation för att till exempel höja kunskapen om immateriella rättigheter.

Tänk på att det du sänder till oss blir allmän handling, vilket ofta betyder att vem som helst kan begära att få se det. Om du vill vara anonym ska du inte skriva ditt namn eller kontaktuppgifter när du kontaktar oss. Men vill du ha svar måste du förstås berätta hur vi ska nå dig.

När får man bryta mot sekretess?

Övrigt/annat

Jag och min familj har varit med i ett rättsfall och alla våra uppgifter är sekretessbelagda för att skydda oss. Det finns några få som vet om det och en av dem som tar sig friheten att bryta sekretessen, alltså berättar för andra att det är vi som är i sekretessen i domen. Jag blir vansinnig. Vi har ju fått sekretessen av en anledning. Är det verkligen lagligt att göra så?

Hur vet man om en handling är sekretessbelagd?

Det finns flera anledningar till att en handling kan vara skyddad av sekretess och därför inte får lämnas ut av domstolen. Sekretess kan handla om att skydda allmänna intressen, till exempel när det gäller brottsbekämpning.

Sekretess kan också handla om att skydda uppgifter om enskilda personer, bland annat om sådant som rör hälsa och sexualliv eller andra personliga förhållanden om till exempel socialförsäkringar och bidrag.

Vad är huvudregeln med sekretesslagen?

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) gäller för många personalgrupper i Sverige. I Vårdhandbokens texter om sekretess tas några delar av lagen upp som har särskild betydelse inom hälso- och sjukvården.

Huvudregeln om sekretess innebär att uppgifter i den offentliga hälso- och sjukvården om en patients hälsa eller personliga förhållanden inte får lämnas ut, om det inte är helt klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller någon närstående lider men (25 kap 1§ offentlighets- och sekretesslagen, OSL).

Vad är skillnaden mellan sekretess och tystnadsplikt?

Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikt gäller all personal som du möter i vården oavsett om det är inom offentlig eller privat vård. Det betyder att alla läkare, sjuksköterskor och administrativ personal har tystnadsplikt. Det har också tolkar och översättare som arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvården.

Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

I den här filmen får du träffa Eli som besöker en ungdomsmottagning. Hon är orolig för att någon ska få veta att hon har varit där.

Vilka handlingar får lämnas ut?

Syftet med offentlighetsprincipen är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur bland annat tjänstemän arbetar. Denna rättighet är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle. Alla har rätt att ta del av allmänna handlingar, som exempelvis beslut och rapporter som upprättats vid myndigheten och handlingar som kommit in till myndigheten inom ramen för ärendehanteringen. Vissa uppgifter i handlingarna kan dock vara skyddade av sekretess. Det görs därför en sekretessprövning innan en handling lämnas ut i varje enskilt fall.

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett brev, protokoll, beslut med mera. Men det kan också handla om e-post, video- eller bandupptagningar.

Vad krävs för att en handling ska kunna sekretessbeläggas?

Även om en handling är allmän, innebär det nämligen inte att alla uppgifter i den ska lämnas ut. Det är viktigt att göra denna skillnad, eftersom allmänna handlingar där det finns sekretesskyddade uppgifter ibland ändå ska lämnas ut delvis, men med uppgifterna maskade. Det är med andra ord inte möjligt att vägra att lämna ut hela handlingen på grund av att vissa uppgifter omfattas av sekretess.

Sekretessreglerna finns i offentlighets- och sekretesslagen. Olika sekretessregler har olika syften, vilket betyder att de skyddar olika typer av uppgifter och att de gäller vid olika tidpunkter under en upphandling. Det är därför viktigt att känna till de olika sekretessreglerna och vilken regel som gäller för vilken typ av uppgifter och i vilket skede av upphandlingen.

Prövningen av en begäran om att få ta del av anbud påverkas även av om begäran görs före eller efter tilldelningsbeslutet:

Vad är det för skillnad på sekretess och tystnadsplikt?

Tystnadsplikt och sekretess i vården regleras i två olika lagar beroende på om verksamheten är allmän (offentlig) eller enskild (privat).

För allmän verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen, OSL. För enskild verksamhet gäller 6 kap. 12-16 §§ i patientsäkerhetslagen, PSL. Även om reglerna är olika för allmän och enskild verksamhet är innebörden av bestämmelserna mycket lika. Det är i princip inte någon skillnad på integritetsskyddet för patienten i offentlig respektive privat verksamhet.

Sekretess innebär förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.

Det handlar inte bara om dokumenterade uppgifter, utan även alla andra typer av uppgifter som är av personlig art. Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter, eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.

När det gäller sekretess till skydd för enskild i allmän hälso- och sjukvård, får uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden bara lämnas ut, om det är helt klart att den det gäller eller någon närstående till den enskilde, inte lider men om uppgiften lämnas.

Sekretessen gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal och för alla uppdragstagare som deltar i vårdarbetet. Den gäller även för administrativ personal, personal som ansvarar för teknisk utrustning samt för tolkar.

Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Däremot gäller den inte för elever som endast besöker vården i studiesyfte.

Sekretessen gäller även sedan anställningen eller uppdraget har avslutats.

Vad menas med absolut sekretess?

Sekretess inom kommunal familjerådgivning gäller för alla uppgifter som den enskilde har lämnat i förtroende eller som familjerådgivaren har hämtat in i samband med rådgivningen enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Med det menas att de uppgifter som den enskilde lämnar till familjerådgivaren är hemliga oavsett om det är till men eller inte för den enskilde att uppgifterna lämnas ut (prop. 1995/96:117, s. 9).

Redan uppgiften att någon har vänt sig till familjerådgivningen är sekretesskyddad.

Vad är skillnaden mellan sekretess och allmän handling?

En allmän handling kan vara en text, en bild, en ljudinspelning eller en film.
En allmän handling ska ha kommit in till myndigheten eller ha skapats där.
Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten.
En handling som har skapats hos myndigheten men som inte har skickats ut från myndigheten blir i regel allmän först när myndigheten har avslutat arbetet med det ärende som handlingen hör till.

För att få ut en allmän handling ska du vända dig till den myndighet som förvarar handlingen. Du har rätt att ta del av allmänna handlingar avgiftsfritt genom att komma till riksdagen och ta del av handlingarna på plats. Om du vill ha kopior av allmänna handlingar kan det innebära en avgift.

Om din begäran medför en avgift får du ett meddelande om detta innan handlingarna skickas. Handlingarna skickas när du accepterat att betala avgiften för kopiorna.

Om Riksdagsförvaltningen säger nej till din begäran att få ta del av en handling har du rätt att få ett skriftligt beslut med information om hur beslutet kan överklagas. Om handlingen du vill ha rör ett utskott i riksdagen är det utskottet som fattar beslut i frågan om handlingen ska lämnas ut. Utskottets beslut går inte att överklaga.

Vad är skillnaden på tystnadsplikt och sekretesslagen?

Tystnadsplikt och sekretess i vården regleras i två olika lagar beroende på om verksamheten är allmän (offentlig) eller enskild (privat).

Sekretess innebär förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.

Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Däremot gäller den inte för elever som endast besöker vården i studiesyfte.

Sekretessen gäller även sedan anställningen eller uppdraget har avslutats.

Vad är svag sekretess?

De uppgifter som sekretessbestämmelserna ska skydda är viss slags information med visst innehåll. Denna information skyddas genom bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot att lämna ut allmänna handlingar som är sekretessbelagda (1 kap. 1 § andra stycket OSL). Sekretessen tar sikte på uppgifterna som sådana och förbudet mot att röja en uppgift gäller vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut. Det spelar inte någon roll om handlingen med uppgifterna är allmän eller inte.

Det är uppgifternas innehåll eller förekomst i ett visst sammanhang som bestämmer om de ska skyddas av sekretess. I de olika sekretessbestämmelserna anges i vilka sammanhang som uppgifter kan vara sekretessbelagda och vilka uppgifter som omfattas. Om sekretessen exempelvis avser att skydda uppgifter om den enskildas personliga förhållanden är det endast uppgifter som kan härledas till den enskilda som är sekretessbelagda. Det innebär att man i allmänhet kan lämna ut avidentifierade uppgifter. Om en avidentifiering inte hindrar att sambandet mellan den enskilda och uppgifterna kan spåras, måste myndigheten dock avstå från att lämna ut den sekretessbelagda handlingen (prop. 2008/09:150 s 350 och JO 1984/85 s. 269).

Sekretess innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas för en enskild i andra fall än de som anges i lag. Med enskild avses både fysisk och juridisk person. Den sekretessbelagda uppgiften får inte heller lämnas utan lagstöd till någon annan myndighet. Sekretess kan också gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet om de olika verksamhetsgrenarna är att anse som självständiga i förhållande till varandra.

Vilka typer av sekretess finns det?

Absolut sekretess betyder att inga uppgifter under några förutsättningar får lämnas ut till andra än de anställda som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Detta gäller t.ex. för uppgifter i ännu inte avslutade upphandlingsärenden.
Stark sekretess betyder att sekretesskydd gäller i första hand och uppgiften får endast lämnas ut om det står klart att så kan ske utan att visst men eller viss skada uppkommer.
Svag sekretess betyder att offentlighet gäller i första hand och uppgiften får endast sekretessbeläggas om det kan antas att visst men eller viss skada kan uppstå.

Finns det inte stöd i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) för att hemlighålla en handling så är den offentlig. Observera att även en allmän handling som är hemlig ska diarieföras!

Beträffande uppdragsverksamhet och även utförande av examensarbeten hos företag samt uppdragsforskning gäller en särskild regel, bestämmelsen om s.k. uppdragssekretess (31 kap. 12 § OSL). Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för sådana uppgifter som uppdragsgivaren (oftast företaget) kan antas vilja hålla hemliga. Examensarbeten kan därmed sekretessbeläggas. Uppgifter ur framlagda licentiat- och doktorsavhandlingar är däremot alltid offentliga, d.v.s. en allmän handling.

Vad säger lagen om sekretess?

Sekretessen är till för att skydda patienten. Alla patienter ska kunna tala fritt med personalen om hälsotillstånd och personliga förhållanden. Samtidigt ska de kunna känna sig säkra på att det som sägs stannar hos den de pratat med. Den enskilde har dock rätt att själv bestämma över sekretessen. Om patienten så önskar kan hen ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas vidare.

När det gäller personer som utsatts för våld är ofta även socialtjänst, polis och övriga rättsväsendet inblandade. Det kan då finnas ett behov av att dela viss information och få återkoppling från varandra.