Vad har en boutredningsman rätt att göra?

När en person dör bildas ett s.k. dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som kan äga tillgångar och ha skulder. Delägare i dödsboet är den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, d.v.s. personer som enligt den avlidnes testamente har rätt till hela eller en del av kvarlåtenskapen. Fram tills det att arvskifte sker ansvarar dödsbodelägarna gemensamt för att ta hand om dödsboets tillgångar och se till att skulderna betalas. Det kan t.ex. innebära att förvalta egendom så att den inte sjunker i värde och att sälja egendom.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen av dödsboet eller om de anser att det behöver utredas vilka tillgångar eller skulder som tillhör boet, kan de ansöka om att en boutredningsman ska utses. En sådan ansökan görs skriftligen hos tingsrätten för den kommun där den avlidne var folkbokförd. Dödsbodelägarna behöver inte vara överens om att ansöka om boutredningsman, utan ansökan kan göras av endast en eller några av dem. Även en legatarie, d.v.s. någon som enligt den avlidnes testamente ska få ärva en viss sak, eller en borgenär, d.v.s. någon som har en fordran på dödsboet, kan i vissa fall göra en ansökan. Den som ansöker kan antingen föreslå en advokat som man vill att tingsrätten ska utse, eller överlåta på tingsrätten att utse någon som anses lämplig för uppdraget. Även om man har föreslagit en viss advokat kan tingsrätten utse någon annan, om de övriga dödsbodelägarna motsätter sig förslaget.

Måste man ha en boutredningsman?

När en person avlider ska eventuella tillgångar fördelas (skiftas) genom arv eller testamente.

Innan tillgångarna skiftas ska den avlidnes tillgångar och skulder utredas och skulderna betalas. Kvarlåtenskapen övergår under denna tid till dödsboet, som är en juridisk person.

Ett dödsbo förvaltas normalt av dödsbodelägarna själva.

När ska man ha en boutredningsman?

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur dödsboet ska tas om hand eller hur bouppteckningen ska förrättas, kan de ansöka vid tingsrätten om att domstolen ska utse en boutredningsman.

Boutredningsmannen, som oftast är en advokat eller en jurist, företräder och utreder dödsboet, förvaltar kvarlåtenskapen, avvecklar skulder och förrättar en bouppteckning. Boutredningsmannen måste inför alla viktigare beslut, t.ex. beslut om att sälja en fastighet, inhämta dödsbodelägarnas inställning. Allt måste också redovisas i efterhand.

Så snart dödsboet är förberett för bodelning eller arvskifte anmäler boutredningsmannen detta till dödsbodelägarna.

Kan man vägra boutredningsman?

Om man som dödsbodelägare inte kan komma överens kring arvet finns hjälp att få. En skiftesman kan utses och i vissa situationer ta beslut om tvångsskifte. Tvångsskifte aktualiseras endast när skiftesmannen bedömer att ingen frivillig lösning mellan dödsbodelägarna går att nå. För ytterligare frågor – kontakta Lavendla på 0770 – 33 90 70 eller via formuläret nedan.

En skiftesman utses av domstol och har i uppgift att verkställa ett arvskifte när dödsbodelägare inte kan komma överens. Kostnaden för en skiftesman ska bäras av dödsboet. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen bestämmer hur arvskiftet ska gå till, vilket endast aktualiseras när det är omöjligt för dödsbodelägare att komma överens om arvsfördelningen.

Vad är skillnaden mellan boutredning och bouppteckning?

Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Bouppteckningsarvode är det arvode som betalas ut till den jurist eller den byrå som hjälper till med bouppteckningen när någon avlidit. Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare. Det är inte ett måste att ta hjälp av en jurist när en gör en bouppteckning, men det kan många gånger underlätta.

Vad fastställs i en boutredning?

Om en uppgift inte kan lämnas ska det antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Om en uppgift saknas i bouppteckningen kan Skatteverket inte utan vidare registrera bouppteckningen. Skatteverket kan behöva kontakta ingivaren för kompletterande uppgifter.

Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om bouppteckning och arvsskifte finns stadgade i ärvdabalken (ÄB).

Vem kan ansöka om en boutredningsman?

När en person avlider ska eventuella tillgångar fördelas (skiftas) genom arv eller testamente.

Innan tillgångarna skiftas ska den avlidnes tillgångar och skulder utredas och skulderna betalas. Kvarlåtenskapen övergår under denna tid till dödsboet, som är en juridisk person.

Ett dödsbo förvaltas normalt av dödsbodelägarna själva.

Vem betalar för en boutredningsman?

T.R.-S. ansökte vid Stockholms tingsrätt om att bli entledigad från uppdraget som boutredningsman i dödsboet efter I.M. Delägare i dödsboet var efterlevande makan L.M. samt barnen Å.B., A.M-r och A.M.

Vilka tillgångar och skulder ska inte ingå i bouppteckning?

När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du 10 av de mest grundläggande sakerna du bör känna till om bouppteckningsarbetet.

Den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi – vanligtvis efterlevande make/maka/partner eller sambo – har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Om det är oklart vem som är närmast anhörig, så är det dödsbodelägarna tillsammans som har ansvaret för att bouppteckningen utförs. Att man har ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att bli klar med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare. Om det saknas dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.

Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?

När en person går bort lämnar han eller hon saker efter sig. Det kan exempelvis vara ett hus, möbler eller pengar på ett bankkonto. Sådana saker kallas för kvarlåtenskap.

Vanligtvis delar den avlidnes anhöriga upp kvarlåtenskapen mellan sig. Men innan arvet kan delas ut behöver tillgångar och skulder kartläggas.

Det kallas för bouppteckning. Och en bouppteckning är alltså en kartläggning av vad en person hade för tillgångar och skulder vid sin bortgång. Samt vilka som ska ärva personen.

Det hela startar med ett frivilligt möte där alla arvtagare kan delta. Under mötet listas den avlidnes tillgångar och skulder. Dessutom fastställer man vilka som har rätt att ärva och vem som ska företräda dödsboet.

Den som företräder dödsboet kallas för bouppgivare. Det är bouppgivarens ansvar att alla tillgångar och skulder listas på ett korrekt sätt. Så att kvarlåtenskapen efter den avlidne blir korrekt fördelad när bouppteckningen är registrerad och klar.

När allt är klart skickas bouppteckningen in till Skatteverket tillsammans med övriga relevanta dokument. Det måste göras inom fyra månader från dödsdagen.

Ja, en bouppteckning måste upprättas senaste fyra månader efter dödsfallet.

I undantagsfall kan däremot socialförvaltningen bestämma att en så kallad dödsboanmälan ska genomföras. Men det förutsätter att den som avlidit har mycket små tillgångar.

En bouppteckning innehåller många delar som är reglerade i lag.

Exempelvis måste arvtagare kallas till bouppteckningsmöte. Dessutom är det bra om två vittnen är med som intygar att allt gått rätt till. Vittnena måste vara oberoende och kallas för förrättningsmän.

Eftersom själva bouppteckningen är en genomgång av skulder och tillgångar är det även viktigt att ha med så mycket information som möjligt. Det kan vara en fastighetsbeteckning, uppgifter om bankkonton och aktieinnehav.

Måste man ange lösöre i bouppteckning?

Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.

En registrerad bouppteckning har följande funktion:

Vilka problem kan uppstå vid bouppteckning?

När någon har dött ska de som ärver göra en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder.

En bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket visar vem som har rätt att representera dödsboet.

Det finns särskilda regler för hur en bouppteckning ska gå till. I många fall kan dödsboet göra bouppteckningen själv, men om det känns svårt kan det vara bra att ta hjälp av en person som du har förtroende för. Det går även att anlita en jurist eller begravningsbyrå.

Vad kostar det att ansöka om boutredningsman?

Om du och de andra som är delägare i dödsboet har olika syn på hur ni ska hantera dödsboet eller hur ni ska fördela arvet, är det bra om ni ansöker om en boutredningsman. Boutredningsmannen kommer först att sätta sig in i boet och sedan försöka att hitta en lösning som alla delägare kan acceptera.

En boutredningsman kan också ta beslut i frågor där ni ändå inte kan komma överens. Exempelvis kan boutredningsmannen avgöra om en gåva ska utgöra förskott på arv eller hur ett förordnande i ett testamente ska tolkas.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

En bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader efter inträffat dödsfall.

Syftet och avsikten med bouppteckningsförrättningen är att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder. Det görs för att de närvarande ska få information av vad som ingår i den avlidnes dödsbo.

En förutsättning för att bouppteckningsförrättning ska kunna ske är att en kallelse skickas inom god tid innan tillfället för bouppteckningsförrättningen.