:

Vad är underrättelseskyldighet?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är underrättelseskyldighet?
  2. Vilka omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktig utbetalning?
  3. Vad betyder ordet underrättelse?
  4. Vem kan anmäla Folkbokföringsbrott?
  5. Hur fungerar underrättelsetjänst?
  6. Vad heter Sveriges underrättelsetjänst?
  7. Hur länge kan man vara skriven på en adress utan att bo där?
  8. Vad räknas som Folkbokföringsbrott?
  9. Vad gör en Underrättelsesoldat?
  10. Vad gör polisens underrättelsetjänst?
  11. Vad gör en underrättelsetjänst?
  12. Vilken uppgift har en stats underrättelsetjänst?
  13. Får man vara skriven på en adress där man inte bor?
  14. Kan man äga ett hus utan att vara skriven där?
  15. Hur får man bort en person som är skriven på min adress?

Vad är underrättelseskyldighet?

Underrättelseskyldigheten vid bidragsfusk innebär att om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp, har familjerådgivaren en skyldighet att underrätta om detta. Underrättelsen ska lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet. Underrättelseskyldigheten är sekretessbrytande enligt 10 kap. 28 § OSL och det innebär att den kommunala familjerådgivaren kan lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § OSL, till andra myndigheter.

Underrättelseskyldigheten omfattar numera även kommuner enligt 1 § Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (underrättelselagen). Denna skyldighet är således inte begränsad till att endast omfatta kommunernas socialnämnder även om det i första hand är inom socialtjänsten som information om felaktiga utbetalningar kan förväntas förekomma (prop. 2018/19:132).

Vilka omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktig utbetalning?

Det finns i dag inte några särskilda bestämmelser om skyldighet för en myndighet att underrätta en annan myndighet om den bedömer att myndigheten felaktigt har betalat ut en förmån till en enskild. Detta innebär att informationen i regel inte förs vidare till den myndighet som skulle kunna rätta till felaktigheten.

I propositionen föreslås därför att det i en särskild lag tas in bestämmelser om underrättelseskyldighet för vissa myndigheter. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla när det för en myndighet finns anledning att anta att en annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat ut en ekonomisk förmån till en enskild.

De förmåner som föreslås omfattas av underrättelseskyldigheten är sådana som beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Den 1 september 2005 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva om det är lämpligt att vissa utökade möjligheter till elektroniska informationsutbyten mellan myndigheter införs.

Utredningen, som antog namnet 2005 års informationsutbytesutredning, överlämnade i juni 2007 betänkandet Utökat elektroniskt informationsutbyte (SOU 2007:45). Ett av de förslag som lämnades överensstämmer i stort med författningsförslaget i denna proposition.

Utredningens sammanfattning av betänkandet beträffande anmälningsskyldighet vid felaktiga utbetalningar finns i bilaga 1 och utredningens författningsförslag i denna del finns i bilaga 2.

Vad betyder ordet underrättelse?

  • spioneri,
  • underrättelseverksamhet,
  • information,
  • meddelande,
  • upplysning,
  • uppgift,
  • besked,
  • rapport,
  • kommuniké,
  • nyhet,
  • kungörelse,
  • tillkännagivande,
  • tidender,
  • bud,
  • depesch,
  • notis,
  • delgivning

Vem kan anmäla Folkbokföringsbrott?

Mariam och hennes man fryser i höstregnet. De har precis blivit utkastade från sitt senaste akutboende. Nu är de på väg till tågstationen i skånska Kävlinge med blöta väskor lastade på en cykel. ­Mariam är gravid med parets andra barn. Sedan en tid har de skrivit sig hos en kompis i Malmö. En praktisk detalj som kommer att få enorma konsekvenser. Men det har Mariam ingen aning om just nu. Hon kan bara tänka på var de ska sova i natt. – Jag kände mig så otroligt hjälplös. Min man frågade mig om och om igen: är det så här vi ska ha det? Jag var bara tyst för jag visste inte vad jag skulle svara.

Tjugofem mil norrut, i Göteborg, sitter Fatin på spårvagnen in mot stan. Det är tidig morgon och hon är kallad till förhör på Skatteverket. Dagen innan har hon provåkt sträckan för att vara säker på att hitta rätt. Väl framme tas hon till ett förhörsrum. Två utredare vill veta varför hon har varit skriven på ett postboxkontor och hon försöker förtvivlat förklara sig. Hon ville bara kunna ta emot post. Men det hjälper inte. Utredarna berättar att hon är misstänkt för folkbokföringsbrott. – Jag trodde inte att det var så allvarligt. Jag förstod ingenting. Hela ­tiden tänkte jag: sätter de mig i fängelse nu?

Hur fungerar underrättelsetjänst?

Den militära underrättelsetjänsten bedriver försvarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelsetjänst som syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige.

Arbetet sker genom inhämtning, analys och bearbetning av information. Informationen kommer bland annat från öppna källor, signalspaning, Sveriges försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och samarbete med internationella organisationer och andra länders underrättelsetjänster.

Utifrån denna information gör Must analyser och bedömningar om till exempel utvecklingen i olika geografiska områden, inklusive Sveriges närområde, och om utländska aktörers avsikter och förmågor. Must följer även utvecklingen inom ett antal tematiska områden som till exempel massförstörelsevapen och internationell terrorism. Musts analyser och bedömningar delges ett antal mottagare varav de främsta är regeringen och överbefälhavaren.

Must kan bara lösa sina uppgifter i samverkan med andra. Inom Försvarsmakten är samarbetsytorna många, men Must samarbetar även med andra myndigheter, till exempel Försvarets radioanstalt (FRA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Säkerhetspolisen. Must är även medlem av Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI) och deltar i Nationell samverkan till skydd mot allvarliga IT-hot (NSIT) samt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT).

Den pågående totalförsvarsplaneringen medför ett intensivt arbete för Must. Det handlar dels om att bygga upp kunskap och stödja myndigheterna i att etablera rutiner för att hantera sekretess och dels att försörja totalförsvaret med kryptonycklar till de signalskyddssystem som Must godkänner. 

Must samverkar också med andra länders underrättelse- och säkerhetstjänster och deltar i olika internationella forum. Detta bidrar till en god lägesbild och ökad säkerhet.

Vad heter Sveriges underrättelsetjänst?

  • Ryska federationens underrättelsetjänst ansvarar för utrikes underrättelseverksamhet.
  • Ryska federationens militära underrättelsetjänst ansvar för den militära underrättelseverksamheten.
  • Ryska federationens federala säkerhetstjänst ansvar för inrikes säkerhetsunderrättelsetjänst.
  • Ryska federationens federala skyddstjänst ansvarar för säkerhetsunderrättelsetjänst inom sitt verksamhetsområde (skydd av högsta statsledningen).
  • Delgivning av särskild kommunikation och information för den Federala skyddstjänsten i Ryska federationen ansvarar för signalspaning.
  • Ryska federationens federala narkotikapolis ansvarar för säkerhetsunderrättelsetjänst inom sitt verksamhetsområde.

Underrättelsetjänst bedrivs i Sverige av flera myndigheter. Inom Polisen bedrivs underrättelsetjänst på nationell nivå på Nationella operativa avdelningen (Noa) som har processansvaret och på sju regionala enheter, en i varje polisregion, som leds av en underrättelsechef. På en underrättelseenhet jobbar t.ex. bearbetare, analytiker, hanterare och internetspanare. Alla lokalpolisområden ska ha minst en underrättelsesamordnare. Andra myndigheter som bedriver egen underrättelsetjänst är Tullen, Ekobrottsmyndigheten, Skattebrottsenheten och Kriminalvården.

Säkerhetspolisen, som tidigare utgjorde en del av Rikspolisstyrelsen men är egen myndighet sedan 2015, bedriver underrättelsetjänst inom kontraterrorism, författningsskydd mm. Inom totalförsvaret finns Försvarets radioanstalt FRA som bedriver signalspaning och som kontrolleras av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. Den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST är Försvarsmaktens egen underrättelsetjänst, som bland annat består av Kontoret för särskild inhämtning. Dessutom bedrivs underrättelsetjänst inom Utrikesdepartementet och Försvarets forskningsanstalt.

Hur länge kan man vara skriven på en adress utan att bo där?

20 april 2018 kl 10:18 Uppdaterad 13 juli 2021 kl 17:38

Tips & Råd Huvudregeln för var man ska vara skriven är egentligen väldigt enkel – ändå bryter många mot lagen utan att veta om det. Så här gör du rätt och skyddar dig mot bedragare.

Vad räknas som Folkbokföringsbrott?

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Se dem reagera på anmälningar från skolor i Halmstad

Dåvarande ledning visste • Chefsläkaren på Hallands sjukhus om externa utredningen

Vad gör en Underrättelsesoldat?

Fråga

Hur svårt är det? Kan man söka och säga att man vill bli det på sin mönstring?

Vad gör polisens underrättelsetjänst?

Inhämtade underrättelser bearbetas, och det görs en bedömning av hur tillförlitlig källan är och huruvida informationen är korrekt. Efter det analyseras informationen.

När uppgifterna har analyserats delges berörda enheter inom Säkerhetspolisen. Med utgångspunkt från informationen beslutar de om operativa åtgärder, extern delgivning eller förnyad underrättelseinriktning.

Vad gör en underrättelsetjänst?

Inledningsvis redovisar Underrättelsekommittén de förändringar i den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden, som har påverkat underrättelsetjänsten under senare år. Under det kalla kriget var huvudintresset från underrättelsetjänstens sida inriktat mot tänkbara anfall från sovjetisk sida och mot Warszawapaktsländernas militära förmåga och avsikter. Underrättelsetjänsten var så gott som uteslutande inriktad på att förutse rent militära hot mot landet. Förutsättningarna för underrättelsetjänsten har nu förändrats.

Sedan mitten av 1990-talet har det vidtagits ett antal åtgärder i de världspolitiska sammanhangen, som har medfört en avspänning i förhållandena i Europa mellan öst och väst. Olika säkerhetspolitiska avtal har slutits och ett säkerhetspolitiskt samarbete har fördjupats. En större öppenhet om den militära utvecklingen i Europa är ett annat skäl för en översyn av den militära underrättelsetjänstens roll, funktion och uppgifter.

Vid regeringssammanträdet den 19 december 1996 bemyndigades chefen för Försvarsdepartementet (Fö) att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över underrättelsetjänstens uppgifter, ledning och utformning. Kommittén skulle lägga fram förslag till en ordning som innebär att statsmakterna får tidig och relevant tillgång till uppgifter, som är av betydelse för frågan om vad som behöver göras för att anpassa totalförsvaret till förändringar i omvärlden. Vidare skulle kommittén lägga fram förslag, som främjar en helhetssyn och en tydligare inriktning från regeringens sida, när det gäller underrättelseverksamheten i stort, liksom grunderna för underrättelsetjänstens inhämtning, bearbetning och avrapportering av information. Översynen skulle även innefatta organisatoriska frågor av betydelse i sammanhanget. Kommittén skulle också bl.a. belysa Försvarets underrättelsenämnds (FUN) verksamhet, nämndens roll och dess förhållande till regeringen. Kommitténs direktiv återges som bilaga 1 till detta betänkande.

Behovet av underrättelsetjänst för att skaffa information om främmande makters eller fienders förhållanden och handlingsmöjligheter har förankring långt tillbaka i tiden. Således har beslutsfattare haft behov av en underrättelsetjänst, som kan undanröja ovissheten om en motståndares resurser och möjligheter i krig och klarlägga dessa. I fred har det behövts en underrättelsetjänst för att på motsvarande sätt ge besked om den säkerhetspolitiska situationen och huruvida denna kräver en mobilisering av krigsmakten eller andra åtgärder.

I olika sammanhang har det återgivits hur redan den kinesiske strategen och författaren Sun Zi på 500-talet f. Kr. i sitt verk om krigskonsten har lämnat en beskrivning av underrättelsefunktionen. Agenter och spioner har i alla tider använts som komponenter i ett underrättelsesystem för att bl.a. genom infiltration skaffa upplysningar om en presumtiv eller verklig motståndares krigsförmåga och intentioner. Sålunda lär t.ex. Hannibal och senare Djingis Khan ha låtit agenter infiltrera hos fienden. Belägg lär finnas för att man även långt tidigare i Egypten redan 1600 år f. Kr. hade rutiner för inhämtning och en systematisk bearbetning och analys av underrättelser. Speciellt organiserade spaningsförband skall ha förekommit.

Vilken uppgift har en stats underrättelsetjänst?

Regeringen beslutade den 7 februari 2002 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av regleringen av behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och den militära säkerhetstjänsten samt i Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet. Utredaren skulle kartlägga behandlingen av personuppgifter och analysera behovet av särskilda bestämmelser. Utgångspunkten var att myndigheternas verksamhet skall kunna bedrivas effektivt med rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet. Utredaren fick i uppdrag att lämna förslag till reglering i lag.

Den 7 februari 2002 förordnade dåvarande statsrådet, numera riksdagens talman Björn von Sydow kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist att från samma dag vara särskild utredare.

Som experter har från den 15 mars 2002 medverkat rättssakkunnige Clara Ahlqvist, rättssakkunnige Mikael Andersson, kammarrättsassessorn Peder Liljeqvist, verksjuristen Kjell Nyman, avdelningsdirektören Elisabeth Wallin och förste arkivarien Karin Åström. Försvarsjuristen Göran Olsson förordnades som expert från den 17 juni 2002.

Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (1998:204) i kraft. Genom lagen genomförde Sverige Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet).

Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen av behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och den militära säkerhetstjänsten samt i Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet. Den närmare regleringen av behandlingen av personuppgifter inom dessa verksamheter finns i dag i förordningen (2001:703) om viss behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Syftet med vårt uppdrag har varit att kartlägga behandlingen av personuppgifter och analysera behovet av särskilda bestämmelser samt lämna förslag till reglering i lag. I uppdraget har ingått att granska frågor som rör användning, inhämtande, utlämnande, gallring och arkivering av personuppgifter samt tillsyn över behandlingen. Vår utgångspunkt för uppdraget har varit att myndigheternas verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och med ett rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet. Vi har även haft att beakta det internationella inslaget i myndigheternas verksamheter.

Vårt uppdrag är att göra en översyn av regleringen av behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och den militära säkerhetstjänsten samt i Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet. Syftet med uppdraget är att vi skall kartlägga behandlingen av personuppgifter och analysera behovet av särskilda bestämmelser samt lämna förslag till reglering i lag.

I vårt uppdrag ingår att granska frågor som rör användning, inhämtande, utlämnande, gallring och arkivering samt tillsyn. Utgångspunkten är att myndigheternas verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och med ett rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet. I arbetet skall också det internationella inslaget i myndigheternas verksamheter beaktas.

Får man vara skriven på en adress där man inte bor?

Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!

Det är olagligt att folkboföra sig på fel adress

Kan man äga ett hus utan att vara skriven där?

Både svenska och utländska medborgare kan köpa fastigheter i Sverige. Det finns inget krav på att du måste vara svensk medborgare eller ha ett svenskt personnummer.

Men du måste uppfylla kraven för bostadsköpet. Om du vill köpa en fastighet måste avtalet vara skriftligt, det måste innehålla en anmälan om överlåtelse, information om köpeskillingen och underskrifter från både köpare och säljare.

Hur får man bort en person som är skriven på min adress?

Med tjänsten Visa folkbokförda på samma adress kan du göra det här:

  • Se vilka personer som är folkbokförda på samma adress som du själv.
  • Meddela oss om någon av personerna är felaktigt folkbokförd på din adress.

Lämna så mycket information som du kan eftersom det hjälper oss att snabbare rätta felet. Du behöver inte veta personnumret på den person som är felaktigt folkbokförd på din adress när du använder den här tjänsten. Genom att du använder tjänsten kan vi snabbt identifiera och åtgärda ett eventuellt fel. För att använda denna tjänst behöver du vara folkbokförd i Sverige, över 18 år och ha en e-legitimation. Om du inte har någon e-legitimation kan du använda den oinloggade tjänsten Meddela felaktig folkbokföring.

I tjänsten Visa folkbokförda på samma adress kan du se vilka personer som är folkbokförda på din egen adress och meddela oss om något är fel.