Hur beskattas ett villkorat aktieägartillskott?

Nu behöver många fåmansföretag tillskott för att stärka sitt kapital och sin kassa. I denna artikel tittar vi på vissa skattemässiga effekter av några vanliga alternativ för ägarfinansiering.

Artikeln riktar sig till ägare som är privatpersoner och vars aktier utgör kvalificerade andelar (alltså 3:12-aktier).

Hur tar man ut aktieägartillskott?

Ibland behövs det mer pengar i ett bolag. Kanske för att bolaget behöver medel för att göra en investering eller kanske för att bolagets ekonomiska ställning inte är vad den borde vara. För att tillföra pengar till ditt bolag kan du som aktieägare antingen göra ett aktieägartillskott eller låna ut pengar till ditt bolag.

När du ska bestämma dig för hur du ska tillföra pengar till bolaget är en sak extra viktig att hålla koll på: om ditt bolag lånar pengar kommer den ekonomiska ställningen – det egna kapitalet – inte bättras, men bolaget får likvida medel. I den här artikeln förklarar vi varför.

Hur deklareras aktieägartillskott?

Artikeln riktar sig till ägare som är privatpersoner och vars aktier utgör kvalificerade andelar (alltså 3:12-aktier).

Vad krävs för återbetalning av aktieägartillskott?

Aktieägartillskott till bolag med flera aktieägare regleras i ett separat aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal om aktieägartillskott kan innehålla bestämmelser om exempelvis när och hur stora aktieägartillskott som aktieägarna ska lämna till bolaget aktieägartillskotten ska vara villkorade eller ovillkorade vilka villkor som ska vara uppfyllda för en återbetalning av aktieägartillskotten.

En eller flera aktieägare i bolaget kan lämna aktieägartillskott. I regel lämnas aktieägartillskott av samtliga aktieägare.

Måste aktieägartillskott betalas?

Ett ovillkorat tillskott lämnas utan krav på återbetalning. Skatteutskottet har uttalat att de ovillkorade aktieägartillskotten närmast kan liknas vid rena kapitalinsatser från aktieägarna (SkU 1984/85:2 s. 7f).

Huvudprincipen är att ett ovillkorat aktieägartillskott inte är en skattepliktig inkomst för mottagaren. Utgivaren av tillskottet har inte någon avdragsrätt vid den löpande beskattningen, men får i regel räkna med beloppet som en del av anskaffningsutgiften för aktierna i det bolag som mottagit aktieägartillskottet. I några fall har lagstiftaren, för vissa specifika situationer, reglerat hur tillskott ska behandlas vid beskattningen, se t.ex. 23 kap. 12 § IL, 48 kap. 12 § IL och 53 kap. 5 § IL.

Ett villkorat aktieägartillskott innebär vanligen att tillskottet ska återbetalas om och när bolagets fria egna kapital medger det. Aktieägarna har i regel avtalat om att på bolagsstämman rösta för att aktieägartillskotten ska betalas tillbaka innan någon annan utdelning lämnas. Skatteutskottet har uttalat att de villkorade aktieägartillskotten närmast kan jämställas med lån utan säkerhet (SkU 1984/85:2 s. 7f). De villkorade tillskotten kan sägas vara ett slags efterställt lån. När man bedömer om det är fråga om ett villkorat tillskott eller ett lån, måste man ta hänsyn till hur villkoren för återbetalning har utformats och hur transaktionen har bokförts i bolaget: som skuld eller som eget kapital? Om krav på återbetalning riktar sig mot bolaget istället för mot delägarna, ska överförda medel betraktas som en skuld hos bolaget.

Huvudprincipen är att ett villkorat aktieägartillskott inte är en skattepliktig inkomst för mottagaren.

Den som lämnat ett villkorat tillskott får inte lägga beloppet till anskaffningsutgiften för aktierna i mottagande bolag. Rätten till återbetalning av tillskottet kan överlåtas separat och beräkningen av kapitalvinst eller förlust ska göras separat från beräkningen av resultatet för aktierna. Läs om beskattning av försäljning av villkorat aktieägartillskott.

När får aktieägartillskott återbetalas?

En eller flera aktieägare i bolaget kan lämna aktieägartillskott. I regel lämnas aktieägartillskott av samtliga aktieägare.

Hur bokför man lämnade aktieägartillskott?

Om ditt bolag har kapitalbehov kan en lösning vara att aktieägare bidrar med kapital genom ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott. Här reder jag ut begreppen och vad som kan vara bra att tänka på.

När ett aktiebolag startas sätter ägarna in ett aktiekapital och får i gengäld aktier i bolaget. Det lägsta aktiekapitalet är idag 25 000 kronor. Som huvudregel begränsas därefter aktieägarnas ansvar för bolagets skulder till det insatta aktiekapitalet.

När kan man betala tillbaka aktieägartillskott?

Author

Aktieägartillskott är ett instrument som ofta används i praktiken men som inte är reglerat i lag. Tillskottet har som syfte att förbättra ett bolags finansiella ställning. Två olika former av aktieägartillskott förekommer, ovillkorade och villkorade. Ett ovillkorat aktieägartillskott har som avsikt att vara permanent, utan krav på återbetalning. Ett villkorat aktieägartillskott har däremot som syfte att betalas tillbaka när bolaget visar fritt eget kapital i balansräkningen. Trots att lagstiftning saknas är floran av rättspraxis knapphändig. Den rättspraxis som vuxit fram är tidsmässigt koncentrerad till mitten av 1980-talet, då bl.a. de grundläggande skatterättsliga ramarna slogs fast, såsom återbetalning och ränta. I slutet av 2002 kom ett antal domar som behandlar mer invecklade frågor, som kapitalvinstbeskattning av aktieinnehavet vid omvandling av fordringar och villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott. De senaste domarna har lett till att en intensiv diskussion tagit fart i de juridiska tidskrifterna angående hur villkorade tillskott skall kapitalvinstbeskattas. I anslutning till denna fråga ställs också frågan hur villkorade tillskott både civilrättsligt och skatterättsligt skall klassificeras. Aktieägartillskott kan lämnas både av aktieägare och icke aktieägare samt både av fysiska och juridiska personer. Ovillkorade aktieägartillskott från en juridisk person bör som oftast vara företagsekonomiskt rättfärdigade i och med att de ökar värdet av moderbolagets aktieinnehav i det dotterbolag som mottager tillskottet. Detta medför att reglerna om vinstutdelning inte behöver vara uppfyllda. Samtidigt aktualiseras inte någon gåvobeskattning. Tillskottet bör redovisas direkt mot eget kapital i det mottagande bolagets balansräkning. Hos givaren skall tillskottet redovisas som en ökning av posten ''Andelar i koncernföretag''. Skatterättsligt är ovillkorade aktieägartillskott inte avdragsgilla för givaren och därmed inte skattepliktiga för mottagande bolag. Tillskottet ökar dock givarens omkostnadsbelopp för aktierna i det mottagande bolaget. För att ett villkorat aktieägartillskott skall öka det egna kapitalet måste avtalsvillkoren innebära att tillskottet är oåterkalleligt och definitivt. Förbehåll om rätt till framtida återbetalning får endast avse det fall att återbetalningen kan ske ur disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning. Avtalet om rätten till återbetalning måste binda aktieägarna och inte bolaget, vilket sker genom att återbetalningen från bolaget görs beroende av framtida beslut av bolagsstämman. Gentemot bolaget behandlas ett villkorat tillskott i stort sätt precis som ett ovillkorat tillskott. Eftersom rätten till återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott är avtalsgrundad, är det viktigt att man klart och tydligt mellan aktieägarna uppställer ett avtal som reglerar alla de villkor som skall gälla mellan dem. En återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott betraktas bolagsrättsligt som utdelning och förutom att avtalet som är uppställt mellan aktieägarna måste följas, måste reglerna om vinstutdelning i 12 kap. ABL vara uppfyllda. Ett villkorat aktieägartillskott beskattas vid lämnandet precis som ett ovillkorat aktieägartillskott och en återbetalning ses som en amortering. Efter beslut om återbetalning omvandlas det villkorade aktieägartillskottet istället till en fordring. Vidare skall en avyttring av aktierna och förbindelsen om det villkorade tillskottet vid en kapitalvinstbeskattning behandlas var för sig. Det är dock oklart hur man skall klassificera förbindelsen vid denna beskattning. Det ligger dock närmast till hands att ett villkorat aktieägartillskott beskattas som en fordring. Vid gränsdragningsproblem mellan lån, villkorade aktieägartillskott och ovillkorade aktieägartillskott bör samma bedömning göras skatterättsligt som civilrättsligt. Om villkorade aktieägartillskott vid en kapitalvinstbeskattning kommer att beskattas på samma sätt som fordringar, innebär detta för fysiska personer att det är en fördel att få en förlust fördelad på aktierna istället för på det villkorade tillskottet. Fysiska personer vill därför omvandla villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott innan en konkurs i bolaget, för att få så högt omkostnadsbelopp på aktierna som möjligt. Juridiska personer vill istället få en förlust fördelad på det villkorade aktieägartillskottet, då ingen avdragsrätt ges för näringsbetingade delägarrätter, medan 100 % kan dras av för kapitalförluster på fordringar. Dock är det osäkert om det går att få en förlust fördelad på det villkorade aktieägartillskottet för juridiska personer, eftersom 25 a kap. 19 § IL eventuellt hindrar detta. Omvandlingar av fordringar och villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott, när ett företag är på obestånd, har vållat en het debatt. Den traditionella åsikten har varit att ett eftergivande inte utlöser några omedelbara skattekonsekvenser, utan tillskottet kommer istället att i framtiden ses som om det är ovillkorat. Detta bygger på att själva rätten till återbetalning upphör att existera, och att det inte är fråga om någon avyttring. Efter domarna RÅ 2002 not 216 och RÅ 2002 ref. 107 får man förmodligen revidera denna syn. I dessa rättsfall har domstolen kommit fram till att omkostnadsbeloppet endast skall ökas med marknadsvärdet på fordringen eller det villkorade aktieägartillskottet vid omvandlingstillfället. Storleken på höjningen av omkostnadsbeloppet och aktieägartillskottet bör förmodligen följas åt. Palmström och Fredriksson har framfört en ny teori som går ut på att en omvandling av en fordring eller ett villkorat aktieägartillskott till ett ovillkorat tillskott innebär att en avyttring enligt 44 kap 3 § IL skett. I så fall ges avdrag för kapitalförluster i och med denna avyttring. Mycket talar för att de har rätt. Överensstämmelsen mellan civilrätt och skatterätt avseende aktieägartillskott är stor. Undantag finns men det enda som är av betydelse gäller återbetalning av villkorade aktieägartillskott. I väntan på en dom från Regeringsrätten kommer debatten, avseende hur villkorade tillskott skall klassificeras och hur en omvandling av dessa skall beskattas, med stor sannolikhet att fortsätta i de skatterättsliga tidskrifterna. Palmströms och Fredrikssons åsikt får troligtvis inte stå oemotsagd under någon längre tid.

Är aktieägartillskott skattepliktigt?

Y var ett utländskt moderbolag till X AB. X AB var i sin tur moderbolag till flera svenska bolag varav flera av dem hade skattemässiga underskott. Det var tänkt att de svenska bolagen skulle fusioneras upp i X AB. Efter att fusionen hade skett tänkte Y i kapitaliseringssyfte att lämna sina fordringar på X AB som aktieägartillskott till X AB.

Huvudfrågan i målet var om ett tillskott av Y:s aktieägarlån till X AB var att anse som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott för X AB. I förutsättningarna förelåg att X AB inte var på obestånd och att fordringarnas marknadsvärde vid tillskottstidpunkten understeg fordringarnas nominella belopp.

Innan HFD:s avgörande hade Skatterättsnämnden (”SRN”) konstaterat att ett tillskott av aktieägarlånen var att anse som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott endast till den del det motsvarar fordringarnas marknadsvärde vid tidpunkten för tillskottet. Mellanskillnaden mellan fordringarnas nominella belopp och fordringarnas marknadsvärde skulle tas upp till beskattning i X AB. Som vägledning för sitt beslut utgick SRN ifrån den rättspraxis som idag ligger till grund för givarens beskattningssituation i aktuellt fall.

Vart hamnar aktieägartillskott?

tis 02 feb 2021

Vid behov av kapital i ett aktiebolag kan aktieägarna skjuta till medel i form av ett aktieägartillskott. Tillskottet kan vara villkorat eller ovillkorat.

Vad är konto 1310?

Försäljningsvärdet för aktier/andelar redovisas till försäljningspriset efter avdrag för kurtage (courtage) och andra direkt hänförliga avgifter. Erhållet belopp debiteras det likvidkonto som tillgodoförs pengarna, t.ex. konto 1940 Bank.

Vid försäljning av kortfristiga placeringar i aktier/andelar krediteras tidigare använt konto, t.ex. konto 1810 Andelar i börsnoterade företag med det redovisade värdet. Om försäljningsvärdet är större än motsvarande anskaffningsvärde krediteras vinsten konto 8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar. Är det tvärtom, debiteras i stället kontot med förlusten. På samma sätt bokförs tvångsinlösen av kortfristiga placeringar i aktier där likvid för de inlösta aktierna erhållits. Det är även lämpligt att bruttoredovisa transaktionerna på kontot, se nästa stycke.

Vid försäljning av långfristiga placeringar i aktier/andelar krediteras t.ex. konto 8020 Resultat vid försäljning av andelar i koncernföretag med försäljningsvärdet. Vid försäljningstillfället (se finansiell anläggningstillgång, avyttring) krediteras tidigare använt konto, t.ex. konto 1310 Andelar i koncernföretag och debiteras konto 8020 med det redovisade värdet för de sålda aktierna/andelarna. Därefter kommer konto 8020 att visa resultatet av försäljningen. Se även BAS 2023 som innehåller särskilda konton beroende på ägar- och intresseförhållanden i kontogrupperna 80, 81 och 82 vid försäljning av långfristiga placeringar i aktier/andelar.

Hur redovisas aktieägartillskott i årsredovisningen?

none id="readability-page-1" class="page">

Aktieägartillskott är ett frivilligt tillskott av kapital till ett aktiebolag från dess aktieägare. En vanlig orsak till att lämna aktieägartillskott är att bolagets egna kapital har gått ner under halva aktiekapitalet, men man kan även göra tillskott för att skjuta till kapital av andra skäl. Det kapital som lämnas som aktieägartillskott blir en del av fritt eget kapital, och alltså inte en del av aktiekapitalet.

Vad gäller vid aktieägartillskott?

none id="readability-page-1" class="page">

Måste man anmäla aktieägartillskott?

Författare

När används konto 3001?

Ett förskott från en kund innebär att en kund betalar en redovisningsenhet för varor som ännu inte har levererats eller för tjänster som ännu inte har blivit utförda.

Förskott kan vara motiverat för en redovisningsenhet att kräva av kunder som inte är tillräckligt kreditvärdiga eller vid stora och långsiktiga projekt som kräver stora investeringar. En förskottsbetalning från en kund innebär att en redovisningsenhet får en skuld av ej utförda prestationer gentemot kunden.