:

Vad är en Förlagsinsats?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är en Förlagsinsats?
  2. Vad är en Medlemsinsats?
  3. Hur förkortas lagen om ekonomiska föreningar?
  4. Vilken lag reglerar ekonomisk förening?
  5. Vad är investerande medlemmar?
  6. Vem är ansvarig i en ekonomisk förening?
  7. Vad är insats i bostadsrätt?
  8. Är en förening Ett företag?
  9. Vilka lagar gäller för föreningar?
  10. Vad är skillnaden på en ekonomisk och ideell förening?
  11. Får en ekonomisk förening gå med vinst?
  12. Vad är skillnaden mellan aktiebolag och ekonomisk förening?
  13. Måste kassören vara med i styrelsen?
  14. Vad är skillnaden mellan bostadsrätt och Insatslägenhet?
  15. Vad är skillnad mellan insats och Upplåtelseavgift?

Vad är en Förlagsinsats?

Bestämmelserna om hur en ekonomisk förening bildas finns i 2 kap. EFL, och detaljerad information om hur bildandet går till finns på Bolags­verkets webb­plats. Att bilda en ekonomisk förening är inte lika formbundet som att bilda ett aktiebolag. En ekonomisk förening bildas genom att tre eller flera personer blir medlemmar i föreningen, antar stadgar och väljer styrelse och minst en revisor (2 kap. 1 § EFL). Föreningen ska anmälas för registrering senast sex månader efter det att beslutet om att bilda den fattades (2 kap. 2 § EFL). Efter att föreningen registrerats blir den en juridisk person som kan förvärva rättig­heter och åta sig skyldigheter.

Om det före registreringen uppkommit en förpliktelse genom en åtgärd på föreningens vägnar, så svarar de som beslutat om eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Om förpliktelsen har till­kommit efter det att föreningen bildades övergår ansvaret på föreningen när föreningen registreras (2 kap. 5 § EFL). En person kan även bli personligt betalnings­­ansvarig för föreningens skatte­skulder. Läs mer under Företrädaransvar.

En ekonomisk förening måste vara öppen för nya medlemmar (4 kap. 1 § EFL). Föreningen får vägra en person att bli medlem om denne inte kan förväntas delta i föreningens verk­sam­het eller inte uppfyller de krav som med hänsyn till arten eller omfatt­ningen av föreningens verk­sam­het bör ställas på medlemmarna, eller om det i övrigt finns särskilda skäl för vägran (4 kap. 2 § EFL).

En ekonomisk förening som inte uppfyller kraven i 1 kap. 4 § EFL, kan inte registreras. En sådan förening kan därmed inte förvärva rättig­heter eller åta sig skyldig­heter, om inte någon annan lag medger det. Eftersom föreningen i detta fall inte blir någon juridisk person är den skatte­mässigt att jäm­ställa med ett enkelt bolag.

En ekonomisk förening är öppen och har ett varierande antal medlemmar. Föreningens karaktär av person­samman­slutning innebär att medlemskapet är en personlig rättig­het. Ett medlemskap kan i princip endast beviljas en enskild fysisk eller juridisk person (4 kap. EFL).

En medlems rättigheter gentemot föreningen brukar delas upp i förvalt­nings­befogen­heter, t.ex. rösträtt och rätt att ta del av föreningens verk­sam­het, och direkt ekonomiska rättigheter. Förvalt­nings­befogen­heterna är kopplade till medlemskapet, medan de ekonomiska rättig­heterna brukar benämnas andels­rätt eller andel (10 kap. 1 § EFL). Ett medlemskap kan, till skillnad från andelsrätten, inte över­låtas till någon annan. En överlåtelse av en andel ger dock förvärvaren rätt att inom en viss tid söka medlemskap i föreningen (4 kap. 5 § EFL).

Vad är en Medlemsinsats?

Hej,

Jag sitter i styrelsen i en ekonomisk förening och undrar vad det finns för regler om medlemsinsater? Ska dessa betalas tillbaka till medlemmarna vid utträde eller kan man använda dom inom föreningen? Det står inget tydligt i våra stadgar.

Hur förkortas lagen om ekonomiska föreningar?

Lagen om ekonomiska föreningar brukar lite felaktigt förkortas Föreningslagen. Denna förkortning är lite felaktig, då den antyder att den gäller alla föreningar. De ideella föreningarna omfattas dock inte av lagen - utan den gäller bara de ekonomiska föreningarna.

Vilken lag reglerar ekonomisk förening?

Ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. D. 1 juni 1951 har utfärdats ny lag om ekonomiska föreningar jämte vissa följdförfattningar (SFS nr 308—313). Den nya lagstiftningen träder i kraft d. 1 jan. 1953, vid vilken tidpunkt vår nuvarande lag om ekonomiska föreningar av d. 22 juni 1911 upphör att gälla.    Behovet av en modernisering av föreningslagen aktualiserades genom tillkomsten av nya aktiebolagslagen. Långt tidigare hade emellertid i olika sammanhang varit tal om en revision av lagstiftningen om ekonomiska föreningar, vilket är naturligt med hänsyn bl. a. till den betydande utveckling som kännetecknat föreningsväsendet under de senaste decennierna. 1911 års lag utgör för övrigt en väsentligen formell omarbetning av vår första lagstiftning på förevarande område — av d. 28 juni 1895 — i syfte att upprätthålla den överensstämmelse mellan aktiebolags- och föreningslagarna som ursprungligen i åtskilliga avseenden varit för handen.    Den nya lagstiftningen grundas på det förslag som för omkring två år sedan framlades av utredningen för en översyn av lagstiftningenom ekonomiska föreningar (SOU 1949:17). I den proposition i ämnet som förelades riksdagen (prop. nr 34/1951) vidtog riksdagen allenast smärre jämkningar (första lagutsk. utl. nr 25). Det förtjänar påpekas, att i utredningens betänkande upptagits ett förslag som skulle innebära möjlighet för ideella föreningar att, om de så själva önska, vinna registrering men att detta förslag icke medtagits i den nya lagen.    1911 års föreningslag innehåller en ganska knapphändig reglering av den ekonomiska föreningen. Inom ramen för lagens grundläggande bestämmelser har åt medlemmarna överlämnats att själva träffa avgöranden även i betydelsefulla frågor såsom angående redovisningen inom föreningarna, kapitalbildningen m. m. Att lagstiftningen kunnat utformas på detta enkla sätt beror utan tvivel bl. a. därpå att denekonomiska föreningen, på sätt detta begrepp ursprungligen bestämdes i lagstiftningen, var tänkt såsom en association med ändamål och organisation av annan art än den typiska kapitalsammanslutningen, aktiebolaget. Enligt 1895 års lag angående föreningar för ekonomisk verksamhet kunde nämligen som sådan förening registreras allenast förening för ekonomisk verksamhet med syfte att åt medlemmarna anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter eller avsätta alster av medlemmarnas verksamhet eller bereda bostäder åt dem eller på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnas intressen. Det skulle alltså vara fråga om en ekonomisk verksamhet av med de uppräknade jämförligt slag eller, som saken plägar uttryckas, en verksamhet

som ansluter sig till medlemmarnas hushållning eller förvärvsverksamhet (en s. k. accessorisk verksamhet). En med 1895 års lag nära överensstämmande exemplifiering av de mest typiska hithörande sammanslutningarna bibehålles i 1911 års lag. Dess bestämning av begreppet ekonomisk förening är emellertid mera vidsträckt och medger enligt ordalagen registrering för varje företag som driver ekonomisk verksamhet i ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.    Den nya lagen om ekonomiska föreningar innebär ett fullföljande av det i vårt land hittills tillämpade systemet med två olika associationsformer för drivande av verksamhet utan personlig ansvarighet för delägarna, aktiebolaget och den ekonomiska föreningen. Men nya lagen betyder att man, såsom ursprungligen varit åsyftat, söker uppdraga en gräns som klart skiljer dessa associationsformer. Vad man nu strävar efter är att förhindra att föreningsformen i fortsättningen användes för kapitalsammanslutningar, som arbeta i vanligt vinstsyfte. Utredningen uttryckte saken så att för föreningsformen borde reserveras personsammanslutningar som i princip äro öppna, d. v. s. medgiva inträde av nya medlemmar, och vilkas verksamhet är uppbyggd enligt kooperativa grundsatser. Departementschefen framhöll i propositionen att medlemmarna i en ekonomisk förening på ett positivt sätt skola vara engagerade i verksamheten såsom sådan. Deras deltagande får ej vara inskränkt till att njuta avkastning på ett i företaget insatt kapital.    I enlighet härmed innehåller den nya lagen två grundläggande regler, en definition å den ekonomiska föreningen (1 §), varigenom uttalas att för registrering av en förening kräves att densamma driver »sådan ekonomisk verksamhet, i vilken medlemmarna deltaga som avnämare eller leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom begagnande av föreningens tjänster eller på annat dylikt sätt», samt en regel, som fastslår principen att vinstutdelning normalt bör ske i förhållande till den omfattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller denna eljest tagits i anspråk (18 § 2 st.). En utdelning som beräknas på annat sätt får bestämmas till högst 5 % för år på inbetalda insatser.    Bestämningen av begreppet ekonomisk förening i nya lagen 1 § kompletteras av stadgandet i lagens sista paragraf (119 §), av innebörd att en sammanslutning med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § icke kan tillerkännas rättskapacitet såsom förening.    Gällande lags regler om föreningar med begränsad personlig ansvarighet för medlemmarna ha ej influtit i den nya lagen. Bland mera viktiga nyheter i övrigt må här anmärkas följande. Nya lagen har upptagit principen att de ekonomiska föreningarna skola vara öppna sammanslutningar. Detta uttryckes så (11 §), att ekonomisk förening icke må vägra någon inträde som medlem, såframt ej med hänsyntill arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller förening

Vad är investerande medlemmar?

Bestämmelserna om hur en ekonomisk förening bildas finns i 2 kap. EFL, och detaljerad information om hur bildandet går till finns på Bolags­verkets webb­plats. Att bilda en ekonomisk förening är inte lika formbundet som att bilda ett aktiebolag. En ekonomisk förening bildas genom att tre eller flera personer blir medlemmar i föreningen, antar stadgar och väljer styrelse och minst en revisor (2 kap. 1 § EFL). Föreningen ska anmälas för registrering senast sex månader efter det att beslutet om att bilda den fattades (2 kap. 2 § EFL). Efter att föreningen registrerats blir den en juridisk person som kan förvärva rättig­heter och åta sig skyldigheter.

Om det före registreringen uppkommit en förpliktelse genom en åtgärd på föreningens vägnar, så svarar de som beslutat om eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Om förpliktelsen har till­kommit efter det att föreningen bildades övergår ansvaret på föreningen när föreningen registreras (2 kap. 5 § EFL). En person kan även bli personligt betalnings­­ansvarig för föreningens skatte­skulder. Läs mer under Företrädaransvar.

En ekonomisk förening måste vara öppen för nya medlemmar (4 kap. 1 § EFL). Föreningen får vägra en person att bli medlem om denne inte kan förväntas delta i föreningens verk­sam­het eller inte uppfyller de krav som med hänsyn till arten eller omfatt­ningen av föreningens verk­sam­het bör ställas på medlemmarna, eller om det i övrigt finns särskilda skäl för vägran (4 kap. 2 § EFL).

En ekonomisk förening som inte uppfyller kraven i 1 kap. 4 § EFL, kan inte registreras. En sådan förening kan därmed inte förvärva rättig­heter eller åta sig skyldig­heter, om inte någon annan lag medger det. Eftersom föreningen i detta fall inte blir någon juridisk person är den skatte­mässigt att jäm­ställa med ett enkelt bolag.

En ekonomisk förening är öppen och har ett varierande antal medlemmar. Föreningens karaktär av person­samman­slutning innebär att medlemskapet är en personlig rättig­het. Ett medlemskap kan i princip endast beviljas en enskild fysisk eller juridisk person (4 kap. EFL).

En medlems rättigheter gentemot föreningen brukar delas upp i förvalt­nings­befogen­heter, t.ex. rösträtt och rätt att ta del av föreningens verk­sam­het, och direkt ekonomiska rättigheter. Förvalt­nings­befogen­heterna är kopplade till medlemskapet, medan de ekonomiska rättig­heterna brukar benämnas andels­rätt eller andel (10 kap. 1 § EFL). Ett medlemskap kan, till skillnad från andelsrätten, inte över­låtas till någon annan. En överlåtelse av en andel ger dock förvärvaren rätt att inom en viss tid söka medlemskap i föreningen (4 kap. 5 § EFL).

Vem är ansvarig i en ekonomisk förening?

Övrigt/annat

Hej! Jag är kassör i en Ideell förening och min fråga lyder. Kan jag bli personligt betalningsansvarig? Föreningen omfattar tre medlemmar och har stadgar. Jag har förstått att detta innebär då att föreningen är en juridisk person. Vi anordnar en festival just nu men det finns alltid risker och om alla fakturor inte skulle kunna betalas, vad händer då? En till fråga är. Hur lämnar kassören föreningen? Behövs styrelsen meddelas i förväg och måste man då ha beslutet godkänt av alla i föreningen?

Vad är insats i bostadsrätt?

Bostadsrätten har funnits i Sverige sedan 1800-talet. Syftet med införandet var att möjliggöra för föreningar, genom medlemmarnas besparingar, att tillsammans bygga ett hus.[5] Numera sker så väldigt sällan.

Före 1930 "ägdes" en lägenhet genom ägande av andel i bostadsförening eller aktier i bostadsaktiebolag. Bostadsrättsföreningar kunde bildas sedan den första bostadsrättslagen stiftades år 1930. Bostadsrätten blev en viktig del i det svenska folkhemsbygget, med den kollektiva principen att boendet i lägenhetshus skulle ägas och förvaltas på kooperativ basis av de boende själva. Idén var att bostadshuset skulle ägas gemensamt av de boende, med en boenderepresentativ styrelse som kunde kontrollera intäkter och utgifter. Hyran skulle därigenom enbart täcka de kostnader som var oundgängliga för boendet och all vinst inom hyresmarknaden skulle på så vis tillfalla de boende själva, istället för att komma privata hyresvärdar till godo. Numera bildas oftast bostadsrätter antingen genom att hyresrätter ombildas till bostadsrätter, eller vid nybyggnad att en bostadsrättsförening bildas av det byggbolag som låtit uppföra byggnaden för att sälja bostadsrätterna.

För att en ombildning skall kunna komma till stånd krävs bland annat att någon bildar en bostadsrättsförening och att minst 2/3 av samtliga hushåll i fastigheten godkänner föreningens plan.[6][7] I vissa fall (allmännyttans fastigheter) krävs även ett godkännande av länsstyrelse.

Vid överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall ett avtal upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen, d.v.s. tidigare resp. senare innehavare. För att en överlåtelse skall vara giltig måste köparen beviljas medlemskap i föreningen, undantaget är exekutiv försäljning och tvångsförsäljning. Styrelsen har rätt att neka en köpare medlemskap i föreningen, men beslutet kan överprövas i Hyresnämnden. Den vanligaste orsaken till att medlemskap nekas är för låg inkomst eller betalningsanmärkningar, men även andra skäl kan åberopas.[10][11][12] Medlemskap kan dock ej nekas på grund av för låg inkomst. Vad för villkor som får finnas i stadgarna som förutsättning för inträde i föreningen är numera reglerat i bostadsrättslagen.[13] Vanligt är också att juridiska personer nekas medlemskap, då juridiska personer som medlemmar kan leda till att föreningen blir en oäkta bostadsrättsförening.

Det är vanligt att en köpare av en existerande bostadsrätt jämför bostadens storlek, attraktivitet och pris med liknande utbud på marknaden. Månadsavgiften är normalt en del av denna jämförelse. I månadsavgiften ingår kostnader för det gemensamma underhållet liksom kostnader för föreningens lån, vilka kan variera beroende på föreningens belåningsgrad och lånens räntesats.

Eventuell skillnad mellan "försäljningsbelopp" och det belopp som investerats vid anskaffandet av bostadsrätten ska innehavaren deklarera för taxering som realisationsvinst, med vissa avdrag. Även beräknat kapitalvärde på bostadsrätten kan vara föremål för bedömning av förmögenhet hos innehavaren.

Är en förening Ett företag?

Ekonomisk förening är en företagsform där medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som satsas i föreningen. Medlemmarna ska vara delaktiga i föreningen som konsumenter eller förbrukare, som leverantörer, genom att själva arbeta inom föreningen eller genom att använda de tjänster som föreningen erbjuder.

Föreningen ska bestå av minst tre medlemmar och företrädas av en styrelse samt ha minst en revisor. Styrelsen och revisorn väljs av en föreningsstämma. När den ekonomiska föreningen har bildats ska den registreras hos Bolagsverket och blir då en juridisk person och får ett organisationsnummer.

 Lästips!  Så startar du en ekonomisk eller ideell förening

Vilka lagar gäller för föreningar?

Arbetsrätt är den lagstiftning som reglerar förhållandet mellan anställd och arbetsgivare. Sverige har en relativt omfattande lagstiftning som berör detta förhållande, däribland Medbestämmandelagen, Lagen om anställningsskydd och Förtroendemannalagen.

Tillsammans med dessa lagar reglerar kollektivavtal rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden. Flera av lagarna innehåller en blandning av tvingande och dispositiva paragrafer. I vissa fall kan avsteg från lag endast ske i kollektivavtal (dispositiva lagar innebär att de kan förhandlas och förändras till det, för den anställde, bättre genom kollektivavtal).

Vad är skillnaden på en ekonomisk och ideell förening?

En enkel regel att utgå ifrån är att en ideell förening inte kan bedriva näringsverksamhet

som ger medlemmarna ekonomisk vinst. Men föreningen kan bedriva näringsverksamhet om pengarna går tillbaka till exempelvis idrottsverksamheten som finns för ungdomarna på orten.

Får en ekonomisk förening gå med vinst?

En registrerad ekonomisk förening är en juridisk person och ett eget skattesubjekt. Föreningen beskattas alltså för sina inkomster. I Sverige är koncerner inte skattesubjekt. Skattelag­stift­ningen tar dock hänsyn till koncern­förhållanden i vissa fall. Ett exempel på det är reglerna om koncern­bidrag, som gör det möjligt att utjämna resultatet inom en koncern.

Svenska ekonomiska föreningar är i princip skattskyldiga för alla inkomster oavsett om de förvärvats i Sverige eller utomlands.

Ekonomiska föreningar betalar statlig inkomstskatt. För juridiska personer är den statliga inkomst­skatten 20,6 procent av den beskatt­nings­bara inkomsten. Detta gäller beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 (65 kap. 10 § IL).

All beskattning görs i inkomstslaget näringsverksamhet (1 kap. 3 § IL), och föreningens inkomst beräknas i huvudsak enligt bestämmelserna i 13-40 kap. IL. Inkomster och utgifter på grund av närings­verk­sam­het som föreningen bedriver räknas till inkomst­slaget närings­verk­sam­het (13 kap. 1 § IL).

För ekonomiska föreningar räknas även inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, eller i form av kapital­vinster och kapitalförluster, till inkomst­slaget närings­verk­sam­het, även om de inte ingår i den närings­verk­sam­het som föreningen bedriver (13 kap. 2 § IL).

Vad är skillnaden mellan aktiebolag och ekonomisk förening?

Grunden är att aktieägaren inte har något personligt ansvar för företagets skulder. Bolaget företräds av sin styrelse, som utses av aktieägarna vid bolagsstämma. Bolaget kan också företrädas av eventuell verkställande direktör, som utses av styrelsen.

Om mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat gäller särskilda regler där bolaget riskerar att bli likviderat. För att skydda bolagets långivare bör det egna kapitalet (tillgångarna minus skulderna) vara minst lika stort som aktiekapitalet.

Vi har lagerbolag med 25 000 kr i aktiekapital. Beställ online för snabb hantering, eller kontakta oss för mer information.

I en enskild firma är företagets organisationsnummer samma som ägarens personnummer. Ägaren kallas för egen företagare och är personligt ansvarig för alla företagets skulder.

Måste kassören vara med i styrelsen?

Som ordförande är du ofta ansiktet utåt för föreningen och ansvarar för att genomföra de beslut som styrelsen tar.

När ordförande fått förhinder vid ett möte tar vice ordförande tillfälligt över ansvaret.

Vad är skillnaden mellan bostadsrätt och Insatslägenhet?

Det finns andra typer av ägande också. Det finns bostadsföreningar och en typ av andelsägande (att man äger en andel i en fastghet istället för som i BR, där du inte äger ett smack, utan är medlem i en förening som äger en fastighet och medlemsskapet ger dig nyttjanderätt till en viss lägenhet).

Eftersom insatslägenhet inte är ett helt vedertaget begrepp tycker jag att det är mycket viktigt att du kollar upp vad de menar. De KAN mycket väl mena vanlig BR, men det kan också vara en annan form. Andelslägneheter är tex inte belåningsbara.

Vad är skillnad mellan insats och Upplåtelseavgift?

Det finns andra typer av ägande också. Det finns bostadsföreningar och en typ av andelsägande (att man äger en andel i en fastghet istället för som i BR, där du inte äger ett smack, utan är medlem i en förening som äger en fastighet och medlemsskapet ger dig nyttjanderätt till en viss lägenhet).

Eftersom insatslägenhet inte är ett helt vedertaget begrepp tycker jag att det är mycket viktigt att du kollar upp vad de menar. De KAN mycket väl mena vanlig BR, men det kan också vara en annan form. Andelslägneheter är tex inte belåningsbara.