:

Är arbetsgivaren skyldig att köpa arbetskläder?

Innehållsförteckning:

  1. Är arbetsgivaren skyldig att köpa arbetskläder?
  2. Hur mycket kan man dra av för arbetskläder?
  3. Vad gäller vid arbetskläder?
  4. Kan arbetsgivare kräva kläder?
  5. Kan man vägra arbetskläder?
  6. Är det lag på arbetskläder?
  7. Måste man lämna tillbaka sina arbetskläder?
  8. Får man göra avdrag för arbetskläder?
  9. Får man behålla arbetskläder?
  10. Vad får en arbetsgivare inte säga?
  11. Får man åka hem i arbetskläder?
  12. Kan arbetsgivaren kräva tillbaka arbetskläder?
  13. Hur många varningar krävs för uppsägning?
  14. Vad krävs för att avskeda en anställd?
  15. Kan man få sparken om man är full på jobbet?

Är arbetsgivaren skyldig att köpa arbetskläder?

JA och NEJ. Om en riskbedömning visar att kylan är en hälso- eller säkerhetsrisk krävs skyddskläder, men annars finns inget krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla vinterjackor. Många arbetsgivare ser dock till att till exempel förskolepersonal får varma jackor ändå. Ta upp frågan med din arbetsgivare och ditt fack om du tycker att det behövs. 

Skyddskläder är kläder som skyddar mot en eller flera risker. De är märkta med symboler, piktogram, som visar vilka risker de skyddar mot. Det kan handla om risk för skärskador, strålning, kemiska risker, kyla och hetta. Arbetsgivaren måste riskbedöma arbetet och sedan köpa den skyddsutrustning som krävs. Det gäller även om du är gravid eller har en ovanlig storlek. 

Hur mycket kan man dra av för arbetskläder?

Många undrar vad som är avdragsgillt vad gäller företagskläder.

Dra av för kläder/ arbetskläder?

Vad gäller vid arbetskläder?

Du som arbetar inom vård och omsorg ska använda arbetskläder under hela arbetspasset. Arbetskläderna ska bestå av en underdel och en kortärmad överdel eller en sammansatt över- och underdel. De ska bytas varje dag och gå att tvätta så att de blir fria från smittämnen.

Du som arbetar inom vård och omsorg ska använda arbetskläder under hela arbetspasset. Dina händer och armar ska vara fria från främmande material som klockor, smycken, bandage, stödskenor eller motsvarande. Du får inte ha långa naglar, lösnaglar eller nagellack. Naglarna ska vara fria från konstgjort material.

Kan arbetsgivare kräva kläder?

Förr i tiden användes ofta de sämsta vardagskläderna för kroppsarbete. För arbetare med riktigt tungt och smutsigt arbete fanns ibland särskild utrustning. Exempelvis hade gruvarbetare filthattar och träskor. Särskilda skyddskläder kom först efter andra världskriget och i samband med att en ny lag om arbetarskydd kom år 1949. Dessförinnan fick man bekosta sina arbetskläder själv. Arbetskläder har ofta gått från att användas i jobbet till att bli mode. De första jeansen tillverkades 1872 i San Francisco och användes av guldgrävare och andra arbetare som behövde slitstarka byxor. När de lanserades i Sverige kallades de ”farmarkalsonger”.

Källa: Arbetsmiljöverket och Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet

Kan man vägra arbetskläder?

Kan man verkligen vägra att bära arbetskläder? Bild: Felicia Fortes

Jag har följt en debatt om protester från personal som vägrar bära arbetskläder på en rättspsykiatrisk avdelning. På grund av detta har jag tackat nej till en erbjuden tjänst på det stället, eftersom jag ser det som en självklar skyldighet att följa de rådande hygienrutinerna inom hälso- och sjukvård. Vad säger lagen? Får man vägra arbetskläder? Jag tycker att psykiatrin ligger långt efter vad gäller många saker. Självklart trodde jag att personal bär arbetskläder om man dagligen kommer i kontakt med och ger omvårdnad till patienter med självskadebeteende, blodsmitta, avföring, spott och andra kroppsvätskor. Varför är det inte lika självklart att bära arbetskläder på rättspsykiatriska kliniker, där personalen precis som på sjukhus kommer i kontakt med smittor?

Kan man verkligen vägra att bära arbetskläder? Bild: Felicia Fortes

Jag har följt en debatt om protester från personal som vägrar bära arbetskläder på en rättspsykiatrisk avdelning. På grund av detta har jag tackat nej till en erbjuden tjänst på det stället, eftersom jag ser det som en självklar skyldighet att följa de rådande hygienrutinerna inom hälso- och sjukvård. Vad säger lagen? Får man vägra arbetskläder? Jag tycker att psykiatrin ligger långt efter vad gäller många saker. Självklart trodde jag att personal bär arbetskläder om man dagligen kommer i kontakt med och ger omvårdnad till patienter med självskadebeteende, blodsmitta, avföring, spott och andra kroppsvätskor. Varför är det inte lika självklart att bära arbetskläder på rättspsykiatriska kliniker, där personalen precis som på sjukhus kommer i kontakt med smittor?

Schema med tuffare krav på dygnsvila ger ett 20-tal tillsvidareanställningar för undersköterskor i Falköping. – Man nyanställer för att klara bemanningen i äldreomsorgen med de nya dygnsreglerna, säger Emelie Nilrikson, ordförande för Kommunal Falköping-Tidaholm.

Emelie Nilrikson, ordförande för Kommunal Falköping-Tidaholm. Bild: Thomas Harrysson

Från den 1 oktober gäller skärpta regler med krav på elva timmars dygnsvila för anställda i kommuner och regioner.

Runt om i landet tas nya scheman fram. I Falköping betyder det att cirka 20 undersköterskor får nya tillsvidareanställningar. I första hand anställs timvikarier och andra visstidsanställda som redan arbetar i verksamheten, berättar Emelie Nilrikson. Kommunal har länge lyft frågan att det behövs högre bemanning.

– Vi tycker att det är bra, vi insåg ganska snabbt att bemanningen inte kommer att räcka till, det kommer bli andra scheman och då måste personalen utökas för att våra medlemmar ska få bra scheman, säger Emelie Nilrikson.

Kostnaden för den högre bemanningen är cirka 10 miljoner kronor, enligt Falköpings Tidning.

Alla anställda i två hemtjänstgrupper i Karlskoga har fått önska hur de vill jobba sina helger. Varannan helg, två av fem eller enbart helgtjänster. Alla har fått sitt förstahandsval och schemat har gått ihop trots hänsyn till dygnsvila.

Undersköterskan Linn Fredriksson tillsammans med kollegorna Sirpa-Liisa Syväoja och Layal Yildirim. Bild: Per Knutsson

För att skapa attraktiva scheman som får personalen att trivas har Karlskoga startat ett pilotprojekt inom några enheter i äldreomsorgen. Grunden handlar om att alla anställda fått välja hur de vill jobba sina helger. 

I de två hemtjänstgrupperna Rävåsen och Elefanten arbetar 18 respektive 17 personer. I våras fick de alla svara på en enkät och lista första-, andra-, och tredjehandsval för hur de ville arbeta sina helger. De kunde välja varannan helg med delad tur, varannan helg utan delad tur eller enbart helgtjänst (med en veckoarbetstid på 28 timmar istället för 37 som för övriga tjänster) eller komma med egna förslag. Två helger av fem dök upp som förslag, och införlivades i projektet.

– Vi byggde schemat efter deras förstahandsval och det fungerade. Projektet syftar till mer delaktighet och att minska de oönskade delade turerna. Men vad vi såg var att många valde delade turer för sina helger. Det ger dem många arbetade timmar koncentrerat så att det blir kortare dagar i veckan, säger Carina Berg, enhetschef för äldreomsorgen i Karlskoga.

Hemtjänstpersonalen har också haft möjlighet att påverka hur de vill jobba sina veckor. Det kan handla om fler dagar än kvällar, fler kvällar än dagar och några föräldrar med barn varannan vecka vill helst bara arbeta kvällar den vecka de inte har sina barn.

När så många som en femtedel valde att enbart arbeta helger behövde personalgruppen ett tillskott med två vikarierader för att schemat skulle gå ihop.

– Annars hade det fattats personal på vardagarna. Det har vi fått pengar för i pilotprojektet. Egentligen har önskemålen i sig inte varit svåra att få ihop. Det svåra har varit att förhålla sig till dygnsvilan. Det har gjort att schemat har fler kvällar efter varandra nu än tidigare och att man någon av helgerna jobbar enbart kvällar, säger Carina Berg.

Pilotprojektet startade efter sommaren och pågår till vårvintern 2024. Då ska det utvärderas för att se om det är möjligt att genomföra samma sak i hela kommunen.

– Vi har fått stimulansmedel för att hitta nya arbetssätt för att få ett hållbart arbetsliv. Utvärderingen ska titta på sjukfrånvaron och om det påverkat arbetsmiljön på ett positivt sätt. 

Målet med projektet är att minska ofrivilligt delade turer hos medarbetarna samt öka nöjdheten med schemat och schemaläggningsprocessen.

Två hemtjänstgrupper med 17 + 18 anställda, dvs 35 personer. Alla har heltid i grunden, någon enstaka arbetar 90-95 procent. För projektet har personalgruppen utökats med personal motsvarande 1,6 årsarbetstid.

Schemalagd personal per helg: 9 ena helgen och 8 andra helgen, i respektive hemtjänstgrupp.

Både personliga assistenter och brukare vill ha kvar dygnspassen. Men flera kommuner säger nu att det inte är säkert att det blir så många undantag. – Utgångspunkten är att man inte ska ha dygnspass, säger Fredrik Blomqvist, verksamhetschef i Borlänge.

Christina Woxblom, personlig assistent från Bollnäs, var med och demonstrerade för att gå behålla dygnspassen i våras. Bild: Maja Brand

Många personliga assistenter kände sig inte särskilt lugnade när det blev klart i våras att det blir möjlighet att göra undantag och fortsätta med dygnspass inom personlig assistans. Anledningen är att det står i överenskommelsen att dygnspass endast kan komma på fråga i undantagsfall, när alla andra möjligheter är uttömda.

Än så länge har de inte kommit fram till att det är någon brukare som behöver ha kvar dygnspass, men han utesluter inte att det kan bli så. En brukare har lämnat in en begäran om fortsatta dygnspass, det utreds fortfarande.

Simon Hägglund poängterar också att det inte kommer göras undantag för personalens skull, utan att det i så fall handlar om brukarens behov.

I Jönköping finns det heller inga beslut om att MBL-förhandla så att dygnspass kan bli kvar. Men områdeschefen Jonas Johannesson säger att några enhetschefer flaggat för att det finns brukare där de anser att det behövs.

Är det lag på arbetskläder?

Företagande16 maj 2020

Är arbetskläder en rättighet eller en förmån? ATL har pratat med två experter som ger sin syn på saken.

Måste man lämna tillbaka sina arbetskläder?

JA och NEJ. Om en riskbedömning visar att kylan är en hälso- eller säkerhetsrisk krävs skyddskläder, men annars finns inget krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla vinterjackor. Många arbetsgivare ser dock till att till exempel förskolepersonal får varma jackor ändå. Ta upp frågan med din arbetsgivare och ditt fack om du tycker att det behövs. 

Skyddskläder är kläder som skyddar mot en eller flera risker. De är märkta med symboler, piktogram, som visar vilka risker de skyddar mot. Det kan handla om risk för skärskador, strålning, kemiska risker, kyla och hetta. Arbetsgivaren måste riskbedöma arbetet och sedan köpa den skyddsutrustning som krävs. Det gäller även om du är gravid eller har en ovanlig storlek. 

Får man göra avdrag för arbetskläder?

Som med mycket när man ska tolka in skatteverkets riktlinjer för vad som är avdragsgillt och inte så kan det vara svårt att förstå vad de verkligen menar.

Vi ska försöka förenkla Skatteverkets skrift och tala i klarspråk. Vilka arbetskläder gäller och vilka gäller inte?

Får man behålla arbetskläder?

Cookies vi använder på webbplatsen är uppdelade i kategorier och nedan kan du läsa vad de innebär och tacka ja eller nej till alla cookies eller vissa av dem. När du avaktiverar kategorier som tidigare har aktiverats kommer alla cookies i den kategorin tas bort från webbläsaren. Du kan även se en lista över alla cookies i varje kategori tillsammans med detaljerad information i cookie-deklarationen.

Läs mer om hur vi använder cookies (kakor)

Vad får en arbetsgivare inte säga?

 är det vanligaste skälet till uppsägningar och ett samlingsnamn för olika situationer där personliga omständigheter inte ligger till grund för uppsägningen. Det behöver inte handla om brist på arbete utan kan handla om att arbetsgivaren vill bedriva verksamheten på annat sätt och inte kan erbjuda samma arbete som tidigare. Arbetsgivaren måste visa att det finns för på grund av och behöver till exempel utreda möjligheterna till omplacering innan uppsägning kan ske.

Får man åka hem i arbetskläder?

Måste jag ha arbetsgivarens fula uniform? Vem står för tvätten? Kan jag kräva skyddsskor? Handelsnytt reder ut allt du behöver veta om kläder på jobbet.

Texten uppdaterades

Kan arbetsgivaren kräva tillbaka arbetskläder?

Det hela började med att Kommunals skyddsombud runt om i landet anmälde sina arbetsgivare inom hemtjänst till Arbetsmiljöverket, och krävde arbetskläder. Arbetsmiljöverket ställde krav på flera kommuner att arbetskläder ska användas. Däremot sade myndigheten nej till krav om att arbetsgivaren ska bekosta kläderna. 

Två skyddsombud i Malmö överklagade till Förvaltningsrätten, som gav Arbetsmiljöverket rätt. Nästa instans, Kammarrätten, gick däremot på skyddsombudens linje och menade att det visst går att ställa krav på arbetskläder. Domstolen menade att arbetskläder innebär en kostnad för de anställda som bör omfattas av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.

Hur många varningar krävs för uppsägning?

Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte på arbetsplatsen, kan arbetsgivaren ge en medarbetare en så kallad LAS-varning eller en erinran. Det görs för att tydligt meddela att en viss förändring måste ske, annars finns risk för uppsägning eller avskedande.

Det finns inget formkrav för hur en sådan varning ska se ut och arbetsgivaren behöver inte förhandla med Sveriges Lärare innan en varning delas ut.

Varningen kan användas som bevisning om arbetsgivaren sedan säger upp eller avskedar medarbetaren. För att arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ha grund för uppsägning eller avskedande, krävs dock att det medarbetaren gjort är tillräckligt allvarligt oavsett hur många varningar som delats ut.

Vad krävs för att avskeda en anställd?

Det är i lagen om anställningsskydd som majoriteten av regelverket som omgärdar avsked och uppsägningar återfinns. Eftersom det finns olika anledningar till att en arbetsgivare säger upp medarbetare, varierar reglerna kring vad som krävs för att få sparken mellan olika situationer. I Lagen om anställningsskydd, även känd som LAS, återfinns bland annat paragrafen som innebär "sist in, först ut". Detta appliceras när företaget måste göra nedskärningar till följd av arbetsbrist. Om du av någon anledning befinner dig i en situation där du hotas av uppsägning eller avskedning, kan du vända dig till ditt fackförbund för att få hjälp.

Kan man få sparken om man är full på jobbet?

Olovlig frånvaro kan vara sakligt skäl för uppsägning. Det är viktigt att du som arbetsgivare tar reda på orsaken till frånvaron och vidtar åtgärder för att frånvaron ska upphöra. Är det fråga om korta och enstaka tillfällen med en godtagbar förklaring är det sannolikt inte skäl för uppsägning.

Om en anställd är borta mer än cirka två veckor utan att höra av sig kan det anses vara sakligt skäl för att avsluta anställningen. Det är dock viktigt att du har försökt komma i kontakt med personen under tiden. Även fusk med tidrapportering kan vara skäl för uppsägning.

Arbetsvägran är sakligt skäl för uppsägning om den är oresonlig. Det betyder att det inte ska finnas någon anledning för den anställda att vägra att utföra arbetsuppgifterna. En anställd är skyldig att utföra allt arbete som har ett naturligt samband med verksamheten.

Arbetsvägran kan vara ursäktlig om arbetsordern varit otydlig eller inneburit fara för liv och hälsa. Den anställda kanske inte heller förstod vad som förväntades.