:

Vad menas med Skönstaxering?

Innehållsförteckning:

  1. Vad menas med Skönstaxering?
  2. Vad ska Skatteverket granska 2023?
  3. Vad händer om man inte svarar på frågor från Skatteverket?
  4. Vad händer om man lämnar felaktiga uppgifter i deklarationen?
  5. När sker Skönsbeskattning?
  6. Vad är Skönsbeskattad?
  7. Hur många år bakåt kan Skatteverket granska?
  8. Hur ofta gör Skatteverket kontroller?
  9. Hur långt bakåt kan Skatteverket granska?
  10. Vad är straffet för skattebrott?
  11. Hur långt tillbaka kan Skatteverket granska privatpersoner?
  12. När kan man få skattetillägg?
  13. Vad händer om man inte deklarerar innan 2 maj?
  14. Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?
  15. Vad räknas som skattebrott?

Vad menas med Skönstaxering?

Om någon som är skyldig att lämna en deklaration inte har gjort det eller om deklarationen eller underlaget till deklarationen är alltför bristfälligt, så beslutar Skatteverkat om skönsbeskattning. Både privatpersoner och organisationer kan skönsbeskattas.

En deklaration anses inte vara inlämnad om inte de tre följande formkraven fullföljts:

  • Deklarationen måste innehålla information som kan ge vägledning för beskattningen
  • Vad ska Skatteverket granska 2023?

    Revision får ske i syfte att kontrollera att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL har fullgjorts (41 kap. 2 § första stycket 1 SFL). Uppgiftsskyldigheten fullgörs genom att den som ska lämna uppgifter lämnar riktiga och fullständiga uppgifter till Skatteverket. Uppgiftslämnandet är nödvändigt bl.a. för att Skatteverket ska få tillräckligt med uppgifter för att kunna fatta korrekta beslut i enlighet med den materiella skattelagstiftningen. Uppgiftsskyldigheten enligt 15–35 kap. SFL avser bl.a. lämnande av kontrolluppgifter, deklarationer och andra uppgifter. Då möjligheten att revidera begränsats till sådant uppgiftslämnande som ska ske enligt dessa kapitel så innebär det att revision t.ex. inte kan ske för att kontrollera registreringsskyldigheten enligt 7 kap. SFL (däremot får den som har anmält sig för registrering revideras men då enligt de syften som anges i 41 kap. 2 § första stycket 1 och 2 SFL samt 2 a § SFL).

    Kontroll av att uppgiftsskyldigheten i 15–35 kap. SFL har fullgjorts innebär att revisionen bl.a. kan avse följande uppgiftslämnanden:

    • kontrolluppgifter, t.ex. om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet eller om ränteutgifter i inkomstslaget kapital
    • kontrolluppgifter om rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet eller med anledning av informationsutbyte om finansiella konton
    • kontrolluppgifter om inkomster från digitala plattformar
    • deklarationer, t.ex. uppgifter (eller avsaknad av uppgifter) i skattedeklarationer eller inkomstdeklarationer
    • land-för-land-rapporter
    • uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang
    • periodiska sammanställningar.

    Revision får ske för att kontrollera att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL som kan antas uppkomma (41 kap. 2 § första stycket 2 SFL). Med det avses att revision kan genomföras även för en period för vilken uppgiftsskyldighet ännu inte inträtt (s.k. löpande period). Kontroll av löpande års räkenskaper får då ske utan samband med granskning av tidigare år (prop. 1996/97:100 s. 651).

    När revisionen avser kontroll av att förutsättningar finns för att fullgöra uppgiftsskyldigheten som kan antas uppkomma (löpande år) omfattas endast de tidsperioder där uppgiftsskyldigheten inte har inträtt vid datumet för revisionsbeslutet.

    Skatteverket får besluta om revision i syfte att kontrollera skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi (41 kap. 2 § första stycket 3 SFL).

    Det kan finnas skäl att kontrollera hur skatteupplagens säkerhetsanordningar m.m. ser ut för att bedöma om en ställd säkerhet kan anses godtagbar. En revision av skatteupplag behöver inte ha ett direkt samband med skatteredovisningen utan det är också möjligt att besluta om revision för att kontrollera att skatteupplaget uppfyller de krav som bör ställas på sådana lokaler och utrymmen (prop. 2000/01:118 avsnitt 10.1 och 15.5).

    Vad händer om man inte svarar på frågor från Skatteverket?

    Det är Skatteverket som sammanställer alla årliga skattepliktiga inkomstuppgifter (kontrolluppgifter). Nya regler sedan 2019 gör att vi inte längre skickar någon årlig kontrolluppgift till dig från Pensionsmyndigheten. Du kan se alla dina skattepliktiga inkomstuppgifter hos Skatteverket. Skatteverket  (Länk till annan webbplats)

    Vill du endast ha inkomstuppgifter om Pensionsmyndighetens utbetalningar loggar du in hos oss. Logga in på Mina sidor

    Om du behöver uppgifter om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd  hämtar du dem genom att logga in hos oss på Pensionsmyndigheten. Har du inte e-legitimation kontaktar du oss enklast via e-post. Skicka e-post

    Du kan enkelt ta reda på vilken skatt vi drar på din pension genom att logga in på Mina sidor. Om du till exempel har ett extra skatteavdrag kan du se det där. Du kan också ändra skatteavdraget. Logga in på Mina sidor

    Vad händer om man lämnar felaktiga uppgifter i deklarationen?

    Bakgrunden är att Skatteverket beslutade att påföra en kvinna skattetillägg med cirka 21 000 kronor. Beslutet motiverades huvudsakligen med att kvinnan i sin deklaration hade begärt avdrag för resor till och från arbetet med 111 000 kronor. Hon hade sedan uppgett att den riktiga siffran skulle vara 11 100 kronor och att det rörde sig om ett skrivfel. Hon menade alltså att det råkat bli en nolla för mycket.

    Skatteverket ansåg dock inte att oriktigheten var uppenbar och påförde därför ett skattetillägg för kvinnan, ett straff helt enkelt. Kvinnan överklagade och yrkade att hon helt skulle befrias från skattetillägget. Kvinnan anförde att hon var uppväxt i Kina och bara kunde räkna på kinesiska för att sedan översätta summan från kinesiska till svenska. Enligt kvinnan hade hon alltid haft svårigheter med sifferkonverteringen och felet i deklarationen berodde delvis på slarv, delvis på språkförbistring.

    När sker Skönsbeskattning?

    Author

    Mervärdesskatt, eller moms som det i folkmun brukar benämnas är en skatt som infördes i Sverige 1969. Moms är en indirekt skatt på all konsumtion och innebär att den skall i slutändan betalas av konsumenten och att föregående producenter och distributörer inte skall belastas av skatten som en kostnad. Inom EG råder fri rörlighet för varor och tjänster och det existerar ingen gränskontroll mellan de olika medlemsländerna, utan kontrollen sker av respektive skattmyndighet i det land som berörs. Det är näringsidkarna själva som skall se till att rätt moms betalas. I Sverige är det Skatteverket som har till uppgift att ta emot inbetalningar och göra utbetalningar av den moms de svenska företagarna redovisar. Det är till Skatteverket näringsidkarna skall vända sig för att bli registrerade för moms och lämna in sina mervärdesskattedeklarationer. Det är även detta verk som påför förseningsavgifter och eventuellt skattetillägg om exempelvis skattdeklarationen inte inkommer i rätt tid. Skönsbeskattning blir aktuell i de fall en tillförlitlig beräkning inte kan göras på grundval av tillgängliga uppgifter, oftast i de fall där den deklarationsskyldige inte avlämnat någon deklaration alls. Skönsbeskattning inom området mervärdesskatt beskrivs mycket kortfattat i litteraturen, men i praktiken innefattar denna typ av beskattning mycket mer. Det ställs stora krav på Skatteverkets handläggare i dessa ärenden och utfallet i ett enskilt ärende beror i många fall helt på handläggarens egen uppfattning. I denna uppsats beskriver jag just problematiken vid skönsbeskattning inom området mervärdesskatt. Efter att ha fått möjligheten att praktiskt arbeta med denna typ av beskattning fick jag erfara vilka problem som ständigt återkommer. Området mervärdesskatt är komplext och det är ständigt utsatt för yttre förändringar med tanke på att det ideligen tas fram nya varor och tjänster. Det krävs då nya ställningstaganden från vederbörande verk och när det gäller just skönsbeskattning uppenbarade sig luckor i systemet. Det är av största vikt att det finns ett fungerande regelsystem som Skatteverket kan tillämpa även i de svårtillgängliga fallen. Jag kommer i denna uppsats ta upp dessa spörsmål och även försöka finna lösningar på dem.

    Vad är Skönsbeskattad?

    Om du som skattskyldig blir föremål för skönsbeskattning, innebär det att din inkomstdeklaration antingen inte har blivit inlämnad eller är bristfällig. I sådana fall gör Skatteverket en uppskattning av ditt skatt/momsunderlag varpå de beslutar vilken skatt/moms du blir förpliktad att betala. Underlaget kan variera beroende på vilka inkomster du har haft, hur bristfällig din deklaration är, samt hur mycket Skatteverket bedömer att du är skyldig att betala i skatt.

    Skönsbeskattad blir såväl fysiska personer som företag när de har missat att lämna in en deklaration, eller om deklarationen är bristfällig (SFL 57 kap § 1). Deklarationen anses vara bristfällig om skatten inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är därför viktigt att du eller din skattekonsult fyller ut din skattedeklaration så att den blir så korrekt som möjligt. Observera dock att Skatteverket först kan skicka ett föreläggande att korrigera deklarationen innan det blir aktuellt med skönsbeskattning.

    Hur många år bakåt kan Skatteverket granska?

    Du kan göra en självrättelse upp till sex år bakåt i tiden. Under 2023 kan du alltså rätta uppgifter från och med inkomstår 2017.

    Om du under inkomståren 2012 – 2016 kan ha gjort dig skyldig till grovt skattebrott bör du rätta även dessa år. Det kan du göra genom att skicka ett brev till Skatteverket. Under rubriken ”Upplysningar om äldre år” informerar du om tillgångar och inkomster under inkomståren 2012-2016. Då undviker du en eventuell anmälan om grovt skattebrott, där preskriptionstiden är 10 år.

    På Rättslig vägledning finns mer information om rättelse på eget initiativ.

    Om du gör en rättelse efter att du har anledning att tro att Skatteverket har upptäckt, eller kommer att upptäcka den oriktiga uppgift som du lämnat, finns det grund för att ta ut skattetillägg eller i vissa fall göra en brottsanmälan.

    Exempel på situationer där det är för sent att själv rätta uppgifterna för att slippa skattetillägg:

    • Skatteverket har ställt en fråga till dig där vi begärt mer upplysningar om den oriktiga uppgiften
    • Skatteverket har startat en revision

    Hur ofta gör Skatteverket kontroller?

    Skatteverket ska också göra extra kontroller av hyresinkomster, som ökade stort 2020, och de nya RUT-tjänsterna som omfattar viss tvätt (ej kemtvätt), montering av möbler, transport av möbler för återbruk och enklare tillsyn av bostad. Även det nya avdraget för grön teknik kommer att granskas – ett avdrag som gäller för installation av solceller, lagring av egenproducerad energi och laddningspunkter för elfordon.

    De vanligaste felen som små och medelstora företag gör är att dra av för privata kostnader som inte rör verksamheten och att man inte redovisar förmåner eller inkomster som bör beskattas. Enligt Skatteverket gör 4 av 10 företag dessa skattefel, som motsvarar cirka 8 miljarder kronor om året.

    Hur långt bakåt kan Skatteverket granska?

    Om ditt företag har lämnat “oriktig uppgift” och Skatteverket upptäcker detta vid en granskning, kan ni bli tvungna att betala skattetillägg. Vanligtvis är skattetillägget 20-40 % av summan på skatten som undanhållits.

    Enligt Skatteverket gör hela fyra av tio svenska företag misstag som kan leda till skattetillägg, vilket motsvarar runt 8 miljarder kronor per år. Och Helene Struthers på Visma Spcs vet vad anledningen ofta är:

    – Samlar man på sig högar med papperskvitton och ska redovisa flera månader gamla inkomster och utgifter – ja, då är risken större att det blir fel, säger Helene Struthers.

    Vad är straffet för skattebrott?

    SFS nr: 1971:69 Departement/myndighet: Finansdepartementet S3 Utfärdad: 1971-04-02 Ändrad: t.o.m. SFS 2022:159 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

    1 §   Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.

    Hur långt tillbaka kan Skatteverket granska privatpersoner?

    Många undrar hur långt tillbaka i tiden Skatteverket kan gå i sina granskningar. Nedan försöker jag reda ut begreppen utan att gå in på alla detaljer. Jag talar här enbart om inkomstskatt.

    Först fattar Skatteverket sitt grundläggande beslut senast i november under taxeringsåret, dvs. året efter inkomståret. Om inget särskilt beslut fattas anses ändå beslut ha fattats av den innebörden att inlämnad deklaration godkänts.

    När kan man få skattetillägg?

    Du kan bli tvungen att betala skattetillägg om du lämnar en oriktig uppgift i deklarationen. Skattetillägget är 40% av den inkomstskatt och 20% av den moms eller de arbetsgivaravgifter som undanhållits.

    Skattetillägget är inte avdragsgillt.

    Vad händer om man inte deklarerar innan 2 maj?

    Lämnar du din deklaration efter den 2 maj (ordinarie deklarationstidpunkt) utan att ha fått anstånd, riskerar du att få betala en förseningsavgift. Om du har fått anstånd och lämnar deklarationen efter beviljat anståndsdatum, riskerar du också att få betala en förseningsavgift.

    Så här stor kan avgiften bli:

    Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?

    Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

    Din fråga handlar om en överföring från utlandet. Överföringen i sig utlöser ingen skattskyldighet, däremot har din bank en skyldighet att lämna en kontrolluppgift till Skatteverket om att pengar har förts in. Kontrolluppgiftsskyldigheten möjliggör för Skatteverket att kontrollera om de införda pengarna borde ha beskattats i mottagarlandet. Om Skatteverket begär in underlag kommer de nog specificera vad de vill ha in. Det är nog möjligt att begära avräkning för den utländska skatten i din svenska inkomstdeklaration.

    Vad räknas som skattebrott?

    Skattebrottslagen är generellt tillämplig på sådant som benämns som skatt (1 § SkBrL) För att en avgift som inte betecknas som skatt ska ingå i lagens tillämpningsområde krävs att det i varje enskild författning direkt anges att skattebrottslagen är tillämplig. Exempel på en sådan bestämmelse finns i 4 kap. 2 § SAL.

    I den inledande bestämmelsen framgår även att skattebrottslagen inte ska tillämpas i följande fall: