Hur hög är bolagsskatten i Norge?

Som företagare kan du behöva ha koll på ett antal begrepp och skatter och avgifter som bolaget kan behöva betala in. Bland annat:

Alla aktiebolag betalar skatt i form av bolagsskatt. Det är skatt på den vinst som företaget haft under året. Bolagsskatten betalas på vinsten innan den fördelas till ägarna i form av utdelning. Det är en skatt som betalas av bolaget själv, inte av ägarna personligen. Sedan januari 2021 utgör bolagsskatten 20,6 % av vinsten.

Har Norge högre skatt än Sverige?

Vid kortvarigt arbete i Norge beskattas du i Sverige för inkomsten. Samtliga följande villkor måste då vara uppfyllda:

tiden du vistas i Norge får inte överstiga 183 dagar under en tolvmånadersperiod
du får inte arbeta för en norsk arbetsgivare eller för annan arbetsgivare där din lön belastar ett fast driftställe (kontor, verkstad eller liknande) i Norge
du får inte heller vara uthyrd.

Vilket land har lägst bolagsskatt?

Bolagsskatten betalas i Sverige av aktiebolag på den vinst bolaget gör. Skatten är 20,6 % sedan 2021.[1] Dessförinnan var procentsatsen 21,4 % för räkenskapsår från och med den 1 januari 2019.[2] vilket var en sänkning från tidigare 22 %.

Tidigare var skattesatsen betydligt högre. På 1980-talet låg bolagsskatten i Sverige på 52 %.[3] Det fanns dessutom en särskild vinstdelningsskatt för de största och mest lönsamma företagen som skulle användas till att finansiera löntagarfonderna. Det gjorde att den sammanlagda vinstbeskattningen för storföretag kunde uppgå till 57 %. I praktiken var dock skatteuttaget betydligt lägre eftersom de höga skattesatserna kombinerades med generösa avdragsregler för investeringar och även för lagerhållning. I samband med skatteomläggningen 1990, den så kallade århundradets skattereform, sänktes bolagsskatten kraftigt, från 52 % till 30 %, samtidigt som vinstdelningsskatten togs bort. I gengäld begränsades avdragsmöjligheterna. Därefter har skatten sänkts ytterligare i flera steg under 1990-, 2000- och 2010-talet. Tendensen mot allt lägre bolagskatt finns i de flesta OECD-länder, inte minst bland EU-länderna. En bidragande orsak är ökad skattekonkurrens mellan länder.[4][3]

Bolagsskatten var ursprungligen baserad på bolagets värde, då en inkomstbaserad skatt infördes 1919 kom den tillgångsbaserade skatten att kallas B-skatt medan en progressiv inkomstbaserad bolagsskatt kallades A-skatt, med en skattesats på mellan 1,2 och 12 %. B-skatten avskaffades 1926.[5] 1938 infördes en proportionell beskattning.[6]

Hur mycket skatt betalar man i aktiebolag?

Det finns inget enkelt svar på den här frågan. Hur mycket skatt man betalar beror på många olika faktorer, bland annat hur hög inkomst du har, din ålder, var du bor, vilken företagsform du driver, vilka avdrag du har rätt till med mera. Om du tjänar mindre än 20 500kr på ett år betalar du ingen skatt alls och om du tjänar mer än 555 000 kronor på ett år betalar du ungefär 50 procent skatt. Efter att ha läst den här artikeln har du förhoppningsvis en bättre förståelse för hur olika skatter påverkar din inkomst.

När man pratar om skatt är det bra att först vara införstådd med vad de olika inkomstslagen innebär. Det finns tre olika inkomstslag som bestämmer vilka skatter du ska betala, att skilja på inkomstslagen kan göra det lättare att förstå helheten kring din skattesituation. Inom varje inkomstslag finns det alltså många olika skatter som tillkommer, man kan därför se inkomstslagen som övergripande kategorier.

När du driver enskild firma är det du själv som ser till att skatten blir betald, till skillnad från om du är anställd och skatten automatiskt dras av från din lön. DeN första skatten du behöver bekanta dig med som enskild näringsidkare är F-skatt (företagsskatt). Om du har en anställning vid sidan om din enskilda firma betalar du F-skatt med villkor, så kallad FA-skatt.

Många brukar förespråka aktiebolag som företagsform när man vill att sitt företag ska växa, tack vare de förmånliga skattemöjligheterna. Nedan går vi igenom de vanligaste skatterna för aktiebolag.

Bolagsskatten är en skatt som betalas på den vinst som ett aktiebolag har gjort under ett räkenskapsår, vid ett förlustår ska alltså ingen bolagsskatt betalas. Bolagsskatten för 2022 ligger på 20,6 procent och betalas i form av preliminärskatt varje månad.

Vid årets slut stäms den betalda skatten av mot den slutgiltiga skatten. Bolagsskatten omfattar även kapitalvinster i aktiebolag, exempelvis utdelning. Bolagsskatten är alltså en del av det första beskattningsledet för aktiebolag. När du som anställd i ditt egna aktiebolag får lön beskattas även du som privatperson i ett andra led.

Hur fungerar skatten i Norge?

Som ny utländsk arbetstagare i Norge blir du automatiskt beskattad med en så kallad "kildeskatt" på 25 procent där trygdeavgiften ingår. Med denna skatt kan man inte göra några avdrag och behöver då inte heller lämna in en "skattemelding" (deklaration) i Norge.

Läs mer om "Kildebeskattning" på lön för utländska arbetstagare på Skatteetatens hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du väljer själv om du vill skatta enligt "kildeskatt"-upplägget eller om du vill ha ordinarie skatt och deklarera som vanligt i Norge. Du kan välja att övergå till ordinarie skatt senast 31 december, tre år efter inkomståret. Om du har bytt till ordinarie skatt kan du inte byta tillbaka till "kildeskatt" samma år.

Vilket nordiskt land har lägst skatt?

Här kan du läsa om skatteregler i Norge.

Grundregeln för skatt är att du betalar skatt i det land där du jobbar och tjänar pengar. Men du ska inte betala skatt i två länder för samma inkomst. Detta regleras av dubbelbeskattningsavtalen som finns mellan Norge och de flesta EES-länder.

Har Norge marginalskatt?

Marginalskatten är skatten på den sist intjänade kronan. Den är relevant när man funderar över om man vill arbeta några extra timmar eller ta ett chefsjobb, till exempel. Nästan alla skattesystem är progressiva, det vill säga att höga inkomster beskattas mer i procent än lägre inkomster. Vanligtvis är den högsta marginalskatten den skatt som åläggs höga inkomster. Därför är den högsta marginalskatten en indikator på hur progressivt och snedvridande ett skattesystem är.

Men inkomstskatten är inte den enda skatt som påverkar hur mycket det lönar sig att arbeta. Arbetsgivaravgifter minskar löneutrymmet, och eftersom de i regel inte är kopplade till socialförsäkringsförmåner för höga inkomster är de också att betrakta som skatt. Även moms och andra konsumtionsskatter minskar människors köpkraft.

Ur ett samhällsperspektiv spelar det ingen roll om inkomsten beskattas när pengarna tjänas in eller när pengarna används, eftersom syftet med att arbeta är att kunna konsumera. För att få hela bilden av hur ett samhälle egentligen beskattar sina medborgare behöver man därför titta på den effektiva marginalskatten, där alla de här olika typerna av skatter ingår.

Den effektiva marginalskatten visar hur stor del av en persons produktion som tillfaller statskassan. Om den effektiva marginalskatten är 75 procent kommer en person som bidrar med 100 extra kronor till samhällsekonomin att få behålla 25 kronor medan 75 kronor går till staten. Man brukar säga att skatterna driver in en kil mellan hur mycket individen tjänar på att arbeta en extra timme och hur mycket samhället som helhet tjänar. Den effektiva marginalskatten kan därför också kallas skattekil.

1700-talsekonomen Adam Smith noterade med sin metafor om den osynliga handen att den som handlar i eget intresse också handlar i samhällets intresse. Höga marginalskatter sätter den osynliga handen ur spel genom att den enskildes avkastning på ekonomisk aktivitet inte motsvarar vinsten för samhället. Beskattning orsakar därmed snedvridningar och medför samhällsekonomiska kostnader.

Höga effektiva marginalskatter gör det också mindre lönsamt att arbeta vitt och mer lönsamt att ägna sig åt hemarbete, semester, svartjobb och skatteplanering. Höga effektiva marginalskatter motverkar att människor specialiserar sig på det de är bra på, vilket är grunden för en välfungerande ekonomi.

Har Sverige hög bolagsskatt?

Senare i år kommer OECD även färdigställa sitt förslag till bolagsskatteregler som ska skifta mer beskattningsrätten till marknadsländer och bort från länder med huvudkontor och utveckling. Implementeringen av detta kommer att bli krävande, inte minst i EU:s kontext. Förändringen i sig kommer vara negativ för Sverige, med liten hemmamarknad och många huvudkontor.

Den inhemska översyn av bolagsskatten som påbörjades i vintras behöver ta tillvara varje möjlighet att förbättra reglerna, även om de är begränsade. Nyligen har utredningen fått tilläggsdirektiv att också utreda hur minimiskatten ska implementeras. Ett handlingsutrymme kommer behövas för att säkerställa att förslagen kan bli konkurrenskraftiga.

Den ökade betydelsen av internationella överenskommelser minskar frihetsgraderna för oss som enskilt land att fritt formulera egna bolagsskatteregler. Därmed ökar vikten av parallellt arbeta med andra regelverk för att utveckla vår konkurrenskraft på skatteområdet.

Vilka 5 länder har högst skattetryck?

Det går inte att rakt av jämföra det danska skattesystemet med det svenska. Men redan idag har alltså Danmark en marginalskatt på 56,5 procent jämfört med Sveriges som ligger på 66 procent, med hänsyn tagen till arbetsgivaravgiften. Det gör att Sverige ligger i den absoluta världstoppen, bara slaget av Belgien. Genomsnittet för OECD är 46 procent (se tabell nedan).

Förutom arbetsgivaravgiften betalar man i Sverige bara kommunalskatt eller lägre på inkomster på upp till 537 200 kronor (2021). Hur stor skatten blir avgörs av jobbskatteavdrag och grundavdrag. Till exempel betalar man 48,6 procent inklusive arbetsgivaravgifter på inkomster över 384 700 kronor.

Över en årlig lön på 537 200 kronor så betalar svenskarna också statlig inkomstskatt på 20 procent och över 644 500 kronor hamnar man på den högsta marginalskatten på 66 procent på grund av avtrappningen av jobbskatteavdraget. (Läs mer på Ekonomifakta)

Vilken bolagsform betalar minst skatt?

Egen juridisk person (dvs legal enhet som kan ingå avtal). Kräver ibland revisor (om man överskrider vissa gränsvärden) och 25 000 kr i satsat kapital. Risk är begränsad till satsat kapital (förutsatt att alla regler följs).

Hur mycket skatt betalar man om man tjänar 100 000?

Som sommarjobbare finns det dock anledning att titta över hur mycket man kommer tjäna under året. I Sverige behöver man inte betala skatt på inkomst under 22 208 kronor per år (gäller för 2023). Det betyder att om du till exempel tjänar 22 000 kronor på ditt sommarjobb så kommer du inte behöva betala någon skatt utan du kan få hela beloppet utbetalt på ditt bankkonto. Läs mer hos Skatteverket.

Du måste fylla i blanketten intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag och lämna till din arbetsgivare. Annars kommer arbetsgivaren automatiskt att dra av cirka 30% av din lön i skatt. Dessa pengarna får du då först tillbaka i samband med att man gör en deklaration cirka ett år senare. Var därför mycket noga med att lämna in denna blankett så att du får hela lönen du har förtjänat direkt!

Hur mycket moms betalar man i Norge?

Tidigare har utländska säljares omsättning av varor till norska privatpersoner varit undantagen från moms i Norge om varuvärdet understigit 350 NOK (varor av mindre värde). Sedan den 1 april 2020 har dock undantaget avskaffats, vilket innebär att moms ska betalas i Norge oavsett varuvärde. Särskilda regler infördes dessutom redan den 1 januari 2020 för leveranser av livsmedel och punktskattepliktiga varor, vilka inte kommer att beröras närmare här.

Försäljare och förmedlande marknadsplatser som saknar etablering i Norge, men som tillhandahåller elektroniska tjänster till norska konsumenter, har sedan tidigare kunnat använda det s k VOES-systemet (”VAT On Electronic Services”) istället för att rapportera försäljningen i en traditionell momsdeklaration. Detta är en förenkling som syftar till att förenkla skatteuppbörden när den skattskyldige är en utländsk person.

Har Norge en skattefri månad?

Vi på WorkNorway har de senaste veckorna fått in en hel del mail beträffande frågan om så kallade skattefria månader i Norge det tydligen pratas mycket om. Något sådant finns inte och vi tänkte ge en förklaring till varför många fått för sig det.

När du varit på det norska Skatteverket Skatteetaten och fått ut ditt skattekort får du även en skattetabell där det står hur mycket du ska betala i skatt månadsvis som baseras på din uppskattade årsinkomst. I Norge finns olika skattekort där skatten fördelas olika. Du kan betala skatt i 10.5 månader eller i 12 månader. Det är här många misstolkar systemet. Det är viktigt att tänka på att även om du betalar skatt i 10.5 månader betalar du lika mycketsom du hade gjort under 12 månader. Du betalar alltså bara mer i månaden om din skatt fördelas på 10.5 månader.

Har Norge förmögenhetsskatt?

I veckan har norska Dagens Naringsliv, Financial Times och Affärsvärlden rapporterat om hur fler än 30 av Norges rikaste personer nyligen flyttat till Schweiz och andra länder såsom Cypern, Italien och Kanada efter en höjning av förmögenhetsskatten. Fler norska miljardärer och miljonärer flyttade utomlands under 2022 än sammanlagt under de senaste 13 åren. Mest namnkunnig bland utflyttarna är fiske- och oljemagnaten Kjell Inge Røkke som före flytten var rikast i Norge. Røkke betalade före flytten närmare 200 miljoner i skatt årligen, skatteintäkter som Norge nu förlorar vilket flera media påtalar. Den största förlusten är dock inte skatteintäkterna utan de negativa effekterna av att framgångsrika entreprenörer lämnar landet. Med dem försvinner inte bara investeringskapital och entreprenörskap utan på sikt även sysselsättning och tillväxt. Därtill hämmas också viljan för fler att starta företag, våga expandera och ta risker. Omvänt kan vi se i Sverige att efter avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt här har alltfler framgångsrika entreprenörer valt att stanna i landet och vara delaktiga i nya framgångsrika företag med Sverige som bas.

Till Financial Times berättar entreprenören Fredrik Haga om hur den norska förmögenhetsskatten innebär en beskattning på entreprenörskap som ännu inte genererar intäkter. Detta tvingade fram en flytt utomlands för att rädda företaget.

Vad är bolagsskatten i Finland?

Magdalena Andersson har vid flera tillfällen påstått att Sverige har låga kapitalskatter jämfört med andra länder. Vi kan visa att det inte stämmer.
Denna rapport redovisar nya beräkningar av den genomsnittliga skatten på kapitalinkomster. Sverige hamnar på en femte- eller åttondeplats av 30 länder, beroende på hur man räknar – alltså klart i den övre halvan.
Vi redovisar också skatten på aktieutdelningar från börsbolag. Här ligger Sverige på en delad niondeplats. Också om vi jämför den sammanlagda skatten på utdelningar, både bolagsskatt och kapitalinkomstskatt, hamnar Sverige över snittet, trots en relativt konkurrenskraftig bolagsskatt.

”Vi har internationellt en väldigt låg kapitalbeskattning”, sade finansminister Magdalena Andersson till TT den 20 december. Hon har vid tidigare tillfällen upprepat det påståendet. I denna rapport kan vi visa att det inte stämmer. Med hjälp av OECD-statistik och en i forskningen vedertagen metod har vi beräknat den genomsnittliga skatten på kapitalinkomster i 30 länder. Sverige ligger på en femte- eller åttondeplats av 30 länder, beroende på hur man räknar.