:

När kom äldre plan och bygglagen?

Innehållsförteckning:

  1. När kom äldre plan och bygglagen?
  2. När gäller Äpbl?
  3. Hur gammal får en detaljplan vara?
  4. Vad reglerar bland annat plan- och bygglagen?
  5. Vad innebär plan- och bygglagen?
  6. Varför finns plan- och bygglagen?
  7. Vad menas med att en plan är juridiskt bindande?
  8. Vad är en liten avvikelse?
  9. När upphör en detaljplan att gälla?
  10. Vad händer när en detaljplan gått ut?
  11. Vem skriver plan- och bygglagen?
  12. Vad säger plan- och bygglagen?
  13. Vem beslutar om plan- och bygglagen?
  14. Vilka planer är rättsligt bindande?
  15. Vem beslutar om plan och bygglagen?

När kom äldre plan och bygglagen?

Den äldre plan- och bygglagen som trädde i kraft den 1 juli 1987 ersatte 1947 års byggnadslag och 1960 års byggnadsstadga och har i dag i sin tur ersatts av den nya plan- och bygglagen (2010:900).

Kännetecknande för den nya lagen, relativt tidigare planreglering, var att stor vikt lades vid lokal delaktighet, samordning och avvägning vid bebyggelseplaneringen. I den äldre plan- och bygglagen infördes flera nya planinstrument. Kommunens verktygslåda kom då att innehålla regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsplaner och områdesbestämmelser.

När gäller Äpbl?

1 §  Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Lag (1993:419).

2 §  Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.

1 §  Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Lag (1998:805).

14 §  I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas.

I fråga om sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov skall föreskrifterna i 1 och 2 §§ om byggnader tillämpas. Lag (1995:1197).

15 §  Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att

  • naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
  • 1 §  I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken anges särskilt.

    1 §  Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska ske genom detaljplan för

    16 §  För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras

  • i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 § första stycket2-4, 7 §, 8 § andra och tredje styckena samt 9 § tredje stycket,
  • grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål,
  • 18 §  Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt.

    När detaljplanen upprättas skall bestämmelserna i 6 kap.11-18 och 22 §§miljöbalken tillämpas, om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken.

    Oavsett vad som följer av andra stycket skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

    1 §  Vid upprättandet av förslag till detaljplan skall i en särskild handling (genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen.

    2 §  Kommunen får besluta att exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får ske, om det med hänsyn till bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i ordning mark för bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för bebyggelsen. Sådant beslut meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

    I beslutet skall anges samverkansområdets huvudsakliga avgränsning samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om exploateringssamverkan skall meddelas. Denna tid får bestämmas till högst fem år från den dag då beslutet att anta planen eller områdesbestämmelserna Vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då del av planen eller av områdesbestämmerna får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket. Har något exploateringsbeslut inte meddelats inom den angivna tiden, upphör planen eller områdesbestämmelserna att gälla såvitt avser kommunens beslut om exploateringssamverkan.

    3 §  I fastighetsplan kan för områden som omfattas av detaljplan meddelas bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt om gemensamhetsanläggningar.

    17 §  Kommunen får lösa mark eller annat utrymme som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.

    Annan mark eller annat utrymme som enligt planen skall användas för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens eller utrymmets användning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd.

    Besväras mark eller annat utrymme som kommunen får lösa enligt första eller andra stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.

    26 §  Inom områden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. Att planen skall utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framgår av 5 kap. 4 §.

    Kommunen skall efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman så, att platserna kan användas för avsett ändamål. Före genomförandetidens utgång skall platserna upplåtas till allmänt begagnande inom områden som har bebyggts i enlighet med planen. Inom områden som efter genomförandetidens utgång bebyggs i enlighet med planen skall allmänna platser upplåtas till allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen färdigställs.

    27 §  När gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman upplåts till allmänt begagnande, skall de till bredd, höjdläge och utformning i övrigt stämma överens med detaljplanen. De skall vara utförda på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Mindre avvikelser från planen får göras, om syftet med planen inte motverkas.

    31 §  Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbättra gator och andra allmänna platser, får kommunen besluta att kostnader för sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till allmänna platser skall betalas av ägarna till fastigheterna inom området.

    Kostnaderna skall fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund.

    Kommunen beslutar om avgränsningen av det område inom vilket fördelning skall ske, om de kostnader som skall fördelas samt om grunderna för fördelningen.

    1 §  Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, får regeringen utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter anges.

    Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalför-bund. Regeringen kan också förordna att de berörda kommunerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund, som skall vara regionplaneorgan. För ett sådant regionplaneförbund skall reglerna om kommunalförbund i kommunallagen (1991:900) tillämpas i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i detta kapitel.

    För regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda bestämmelser. Lag (1997:552).

    4 §  Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anläggningar.

    Bestämmelserna i 4 kap. 1 § tredje stycket och 2 § om planhandlingar och deras utformning samt om planbeskrivning skall tillämpas på regionplanen. Någon redovisning av åtgärder för att fullfölja planen behöver dock inte lämnas. Lag (1995:1197).

    5 §  När förslag till regionplan eller till ändring eller upphävande av planen upprättas, skall bestämmelserna i 4 kap.3--10 §§ om samråd, utställning, kungörande, granskningsyttrande och utlåtande tillämpas med den avvikelsen att utställningstiden skall vara minst tre månader.

    Hur gammal får en detaljplan vara?

    • Planer ska tolkas efter de regelverk som gällde när planen antogs
    • Övergångsbestämmelser
    • Bestämmelser i äldre planer
    • Bestämmelser i fastställda generalplaner
    • Bestämmelser i stads- eller byggnadsplaner
    • Ändamålet och byggrätterna kan behöva bestämmas i gamla planer
    • Byggnadsstadgans 39 § gäller som planbestämmelse
    • Kulturvärden
    • Allmänt ändamål
    • Allmänna platser
    • Specialområden
    • Relaterad information

    Äldre planer tillkom många gånger under helt andra förhållanden och med helt andra syften än dagens planer. För att tolka äldre planer måste man gå tillbaka till den lagstiftning och de anvisningar som gällde när planen antogs.

    I plan- och bygglagen anges ett antal punkter i övergångsbestämmelserna som beskriver hur äldre planers giltighet ska bedömas.

    Generalplaner ska även i fortsättningen gälla som områdesbestämmelser.

    Vad reglerar bland annat plan- och bygglagen?

    Plan- och bygg­la­gen (2010:900), även kal­lad PBL, hand­lar om byg­gande samt om plan­lägg­ning av mark och vat­ten. Hur den bebyggda mil­jön är utfor­mad och pla­ne­rad påver­kar alla män­ni­skor som lever och rör sig i omgiv­ningen. Där­för behövs det en viss sam­hälls­kon­troll av byg­gan­det. Genom bestäm­mel­serna i PBL kan kom­mu­nen se till att mark- och vat­ten­om­rå­den används på bästa möj­liga sätt och styra över bebyg­gel­sens utform­ning. I lagen finns bland annat reg­ler om över­sikts­pla­ne­ring och detalj­pla­ne­ring, bygg­lov och marklov samt krav på bygg­na­der och bygg­pro­duk­ter.

    Vad innebär plan- och bygglagen?

    Det kan kännas svårt att hålla koll på alla regler som gäller när du ska bygga hus, göra en renovering eller en tillbyggnad. Hur var det nu, behöver jag söka bygglov för att bygga ett garage? Eller när jag ska bygga staket? Hur nära får min tillbyggnad vara grannens tomt? Frågorna är många och den här artikeln kommer fungera som en guide när det gäller plan- och bygglagen. Förhoppningsvis får du svar på alla dina funderingar.

    Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar hur och var vi får bygga. Lagen är viktig främst för att vi inte ska bygga hur som helst och var som helst och det finns därav ett antal krav att känna till (2 kap. PBL). Lagen innehåller bestämmelser om hur ett bygglov ges och vilka krav som ställs på det som byggs och det är kommunens detalj- och översiktsplaner som påverkar hur och vad du får bygga. Planerna ger alltså riktlinjer för hur mark- och vattenområden får användas. En översiktsplan är kortfattat en övergripande plan som omfattar hela eller delar av kommunen. En detaljplan är mer inriktat på hur ett specifikt område får bebyggas och användas, till exempel är de flesta tätorter detaljplanelagda. Markanvändningen i en detaljplan delas i sin tur in i tre olika områden, dessa är:

    Varför finns plan- och bygglagen?

    • Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering – lokalisering och utformning av vårdmiljöer
    • Lagstiftningen ger förutsättningarna
    • Allmänna intressen och krav lägger grunden
    • Krav i bygglagstiftningen påverkar vårdbyggnader
    • De tre utformningskraven
    • Byggnaden ska vara lämplig för vård
    • Vårdbyggnaden ska ha god form-, färg- och materialverkan
    • Vårdbyggnaden ska vara tillgänglig och användbar
    • Krav på varsamhet och förbud mot förvanskning
    • Preciserade krav på byggnader och tomter i BBR
    • Undantag i PBL för tillfälliga vårdbyggnader och vissa tillhörande åtgärder
    • Förbättringskrav för publika lokaler
    • Krav på underhåll och skötsel av en vårdbyggnad
    • Relaterad information

    Plan och bygglagen (2010:900), PBL, sätter ramarna för den fysiska planeringen och är ett instrument för kommunen att styra mark- och vattenanvändningen. I PBL:s inledande paragraf framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Detta syfte stämmer väl överens med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö, om ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer. Till exempel spelar vårdcentraler och dess omkringliggande miljöer en viktig roll i att utforma en väl gestaltad livsmiljö, då de nyttjas av ett stort antal människor och ofta lokaliseras på platser som är framträdande i miljöer där många människor vistas.

    I PBL finns få bestämmelser som är specifika för just vårdbyggnader och dess miljöer. I första hand är PBL en exploateringslag med generellt hållna bestämmelser som ska passa alla möjliga sorters byggnader vid åtgärder avseende planering och byggande, nybyggnad, ändring med mera och dess verksamheter. Dessa bestämmelser kallas för allmänna intressen och krav.

    Läs mer om vilka allmänna intressen och krav som ställs i PBL och som kan bidra till en väl gestaltad livsmiljö på sidan ”Intressen och krav i PBL”. Länk finns i  ”Relaterad information”.

    Vad menas med att en plan är juridiskt bindande?

    Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Detta kallas för det kommunala planmonopolet. Det är även kommunen som ansvarar för tolkningen av de gällande detaljplanerna.

    En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. I plankartan beskriver man med linjer, symboler och bestämmelser vad som får eller inte får göras. Plankartan är det dokument i detaljplanen som är juridiskt bindande.

    Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syfte, innehåll och genomförande av planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta, som enklare visar hur bebyggelsen kan komma att utformas, eller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som redovisar vilken miljöpåverkan en planerad verksamhet kan medföra. Som underlag till detaljplanen tas ofta olika slags utredningar fram, till exempel en trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk utredning.

    En detaljplan anger alltid vem som ska vara huvudman och ansvara för den allmänna platsmarken, exempelvis gator och parker. Sedan den nya plan- och bygglagen kom 2011 kan det vara en eller flera huvudmän för allmänna platser. Kommunen är normalt huvudman för allmänna platser men även enskilda fastighetsägare eller samfällighetsföreningar kan vara huvudman. Om kommunen är huvudman medför planen en rätt – och även en skyldighet – att lösa in mark som är avsedd för allmänna platser. Huvudmannaskap medför en skyldighet att ställa i ordning och underhålla dessa allmänna platser.

    Vad är en liten avvikelse?

    HD mål nr Ö 435-20

    Målet avser förutsättningarna för att meddela bygglov för teletorn och teknikbod inom detaljplanelagt område på mark som enligt detaljplanen inte ska bebyggas. Prövning avser om bygglov ändå kan lämnas genom tillämpning av 9 kap. 31 b eller c §§ PBL. Bestämmelserna innehåller både gammalt och ”nytt”. Det nya, reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2015, innebär utökade möjligheter att erhålla bygglov i strid med gällande detaljplan. Lagändringen innebar att ett glastak krossades då den möjliggör avvikelse från användningsbestämmelser, vilket dittills inte varit möjligt.

    När upphör en detaljplan att gälla?

    • Upphävande
    • Processen för att upphäva en detaljplan
    • Upphäva en detaljplan efter genomförandetiden
    • Laga kraft
    • Väsentlig ändring av planförslaget efter samrådet
    • Relaterad information

    Med upphävande av en detaljplan avses ett sådant upphävande där en detaljplan upphävs helt eller för enbart en del av planområdet. Ett upphävande kan däremot inte avse en viss bestämmelse i en detaljplan. Om en viss bestämmelse ska upphävas görs detta genom att detaljplanen ändras. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 104)

    Vad händer när en detaljplan gått ut?

    Varje ny detaljplan har en genomförandetid på 5-15 år. Om det saknas information om genomförandetiden på plankarten, så gäller 15 år. Genomförandetiden börjar normalt löpa den dag detaljplanen vinner laga kraft, men den kan också vara förskjuten i tid. Det framgår i så fall av plankartan. Poängen med genomförandetiden är att fastighetsägaren under den tiden är garanterad att få bygga i enlighet med detaljplanen. Det kan också uttryckas som att den grundläggande äganderätten, som normalt omfattar rätt till pågående markanvändning, under genomförandetiden är utvidgad till att även avse en garanti att få använda detaljplanens ännu oanvända byggrätter. Kommunen är, med vissa undantag, förhindrad att mot berörda fastighetsägares vilja ändra en detaljplan under pågående genomförandetid. Detta rättsliga fenomen brukar kallas markägarvetot och är reglerat i 4 kap. 39 § plan- och bygglagen. Efter att genomförandetiden löpt ut fortsätter detaljplanen att gälla, men kommunen har då rätt att ändra den och t.ex ta bort outnyttjade byggrätter utan att fastighetsägaren blir ersättningsberättigat.

    I vissa fall gäller inte markägarvetot. Det avser situationer där den nya planändringen ”behövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt”. För att en sådan planändring ska vara tillåten krävs dessutom att behovet inte hade kunnat förutses vid planläggningen. Fastighetsägaren har i de fallen rätt till ersättning för t.ex. förlorad byggrätt. Ytterligare ett undantag från markägarvetot är om den nya planändringen enbart innebär införande av så kallade fastighetsindelningsbestämmelser, under förutsättning att dessa överensstämmer med detaljplanen i övrigt.

    Vem skriver plan- och bygglagen?

    Regeringen Persson tillsatte en kommitté för att se över lagen. Kommittén presenterade i september 2005 utredningen SOU 2005:77 med förslag till ny PBL.[4] Enligt förslaget skulle bygglovplikten utvidgas. Undantagen för jordbruksfastigheter och för byggnader utanför detaljplan skulle avskaffas. Å andra sidan föreslogs större möjligheter att bygga utan bygglov, så kallade friggebodar. Systemet med två separata prövningar, en för bygglov och en för byggtillsyn, föreslogs avskaffat.

    Regeringen Reinfeldt lade i maj 2007 fram ett förslag som tog upp delar av kommitténs förslag. Enligt förslaget skulle bland annat ytan för friggebodar och skärmtak ökas till 15 m², sanktionsavgifterna vid svartbyggen höjas och längsta tiden för tidsbegränsade bygglov sänkas till 10 år. Miljöorganisationer föreslogs få möjlighet att överklaga vissa detaljplaner. Ändringarna antogs av riksdagen den 5 december 2007 och började gälla från den 1 januari 2008.

    Regeringen ansåg att kompetensen inom tillämpningen av PBL borde höjas och lanserade därför en kompetenssatsning under 2008-10. Målgruppen för åtgärderna är i första hand länsstyrelserna, men även andra statliga myndigheter berörs.

    Se artiklarna Kontrollansvarig enligt PBL, Dimensioneringskontroll enligt EKS, Sakkunnig enligt PBL samt avsnittet om egenkontroll enligt plan- och bygglagen i artikeln om egenkontroll.

    Vad säger plan- och bygglagen?

    Regeringen Persson tillsatte en kommitté för att se över lagen. Kommittén presenterade i september 2005 utredningen SOU 2005:77 med förslag till ny PBL.[4] Enligt förslaget skulle bygglovplikten utvidgas. Undantagen för jordbruksfastigheter och för byggnader utanför detaljplan skulle avskaffas. Å andra sidan föreslogs större möjligheter att bygga utan bygglov, så kallade friggebodar. Systemet med två separata prövningar, en för bygglov och en för byggtillsyn, föreslogs avskaffat.

    Regeringen Reinfeldt lade i maj 2007 fram ett förslag som tog upp delar av kommitténs förslag. Enligt förslaget skulle bland annat ytan för friggebodar och skärmtak ökas till 15 m², sanktionsavgifterna vid svartbyggen höjas och längsta tiden för tidsbegränsade bygglov sänkas till 10 år. Miljöorganisationer föreslogs få möjlighet att överklaga vissa detaljplaner. Ändringarna antogs av riksdagen den 5 december 2007 och började gälla från den 1 januari 2008.

    Regeringen ansåg att kompetensen inom tillämpningen av PBL borde höjas och lanserade därför en kompetenssatsning under 2008-10. Målgruppen för åtgärderna är i första hand länsstyrelserna, men även andra statliga myndigheter berörs.

    Se artiklarna Kontrollansvarig enligt PBL, Dimensioneringskontroll enligt EKS, Sakkunnig enligt PBL samt avsnittet om egenkontroll enligt plan- och bygglagen i artikeln om egenkontroll.

    Vem beslutar om plan- och bygglagen?

    • Beslutets formulering
    • Kontrollansvarig
    • Avgift
    • Lov och startbesked i samma beslutshandling
    • Hänvisningar till andra handlingar i beslutsformuleringen
    • Relaterad information

    Av beslutsformuleringen om lov ska det framgå om ansökan beviljas eller avslås. Det ska även framgå om kontrollansvarig behövs och i så fall vem eller vilka det är. Om nämnden förklarar en befintlig avvikelse som godtagen bör det finnas med i beslutsformuleringen. Även avgiften är en del av beslutet och ska därför framgå av beslutet.

    Vilka planer är rättsligt bindande?

    Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Detta kallas för det kommunala planmonopolet. Det är även kommunen som ansvarar för tolkningen av de gällande detaljplanerna.

    En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. I plankartan beskriver man med linjer, symboler och bestämmelser vad som får eller inte får göras. Plankartan är det dokument i detaljplanen som är juridiskt bindande.

    Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syfte, innehåll och genomförande av planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta, som enklare visar hur bebyggelsen kan komma att utformas, eller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som redovisar vilken miljöpåverkan en planerad verksamhet kan medföra. Som underlag till detaljplanen tas ofta olika slags utredningar fram, till exempel en trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk utredning.

    En detaljplan anger alltid vem som ska vara huvudman och ansvara för den allmänna platsmarken, exempelvis gator och parker. Sedan den nya plan- och bygglagen kom 2011 kan det vara en eller flera huvudmän för allmänna platser. Kommunen är normalt huvudman för allmänna platser men även enskilda fastighetsägare eller samfällighetsföreningar kan vara huvudman. Om kommunen är huvudman medför planen en rätt – och även en skyldighet – att lösa in mark som är avsedd för allmänna platser. Huvudmannaskap medför en skyldighet att ställa i ordning och underhålla dessa allmänna platser.

    Vem beslutar om plan och bygglagen?

    • Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter
    • En god byggnadskultur och en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö
    • Följa den allmänna utvecklingen och ta initiativ
    • Samarbeta med andra
    • Lämna råd och upplysningar
    • Tillhandahålla nybyggnadskarta
    • Statistik till SCB
    • Andra uppgifter
    • Filmer
    • Relaterad information

    Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Byggnadsnämnden ansvarar även för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, besluta om kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd under byggprocessen.

    För detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner anger inte PBL att det är byggnadsnämnden som ska ansvara för processen fram till antagande utan istället används begreppet kommunen i lagstiftningen. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplaner. För detaljplaner och områdesbestämmelser anges att kommunfullmäktige ska anta planer, men att de får uppdra till byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Beslut som tas i planprocessen som beslut om behovsbedömning, kungörelse om granskning med mera kan tas av byggnadsnämnden.