Vad krävs för att få utgivningsbevis?

Har du frågor om utgivningsbevis kan du vända dig till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) som utfärdar tillstånden.

Måste man ha utgivningsbevis?

Har du frågor om utgivningsbevis kan du vända dig till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) som utfärdar tillstånden.

Har Facebook utgivningsbevis?

Publicerat tisdag 19 augusti 2014 kl 06.22

Justitiekanslern kommer inte att starta en förundersökning om yttrandefrihetsbrott med anledning av att kommunpolitikern Tommy Granfelt från Lenhovda på facebook skrev att han köpt ett vapen "utifall att en svarting angriper mig"

Vad är grundlagsskydd?

I propositionen föreslås att s.k. digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet utvidgas så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna föranleder vissa tillägg i regeringsformen.

Vidare föreslås att det ska bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder TV i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

I propositionen föreslås också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tydliggörs att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna straffsanktioneras. Motsvarande regler föreslås genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen.

Regeringen tillkallade den 30 april 2003 en beredning med uppgift att följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området (dir. 2003:58). Beredningen antog namnet Tryck- och yttrandefrihetsberedningen. Beredningen fick i uppdrag att utreda ett antal frågeställningar inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. En uppgift var att lämna förslag till hur de problem som är relaterade till den tekniska och mediala utvecklingen ska lösas. I beredningens uppdrag ingick därför att överväga frågan om det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna och om det på sikt finns anledning att slå samman tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen till en grundlag omfattande såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet.

Beredningen lämnade den 22 december 2004 delbetänkandet Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2004:114). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om internationell rättslig hjälp, brottskatalogen och vissa målhandläggningsfrågor. En sammanfattning av beredningens översyn av brottskatalogen finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (Ju2004/11833/L6).

Den 15 november 2006 lämnade beredningen betänkandet Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? (SOU 2006:96). I betänkandet presenteras tre olika alternativa modeller för grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. Två av alternativen innebär att tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) upphävs och att grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten får en helt annan utformning än den nuvarande. Det tredje alternativet innebär att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen läggs samman till en ny yttrandefrihetsgrundlag. Att behålla tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i nuvarande utformning, eventuellt med några smärre justeringar för att komma till rätta med vissa tillämpningsproblem, nämns också som ett alternativ för framtiden. I betänkandet presenterar beredningen också förslag till lösningar av några av de problem som beredningen har identifierat. Betänkandet har remissbehandlats.

Svenska Filminstitutet har i uppdrag att följa och redovisa den digitala biografutvecklingen i landet. I resultatredovisningen för år 2008 anger Svenska Filminstitutet att det vid utgången av året fanns 55 biografer och 63 salonger som kunde visa film digitalt i någon form. Utöver dessa fanns det minst 32 biografer som enbart använde den digitala utrustningen till att visa annat innehåll än film, t.ex. opera, konserter, författarföreläsningar, sport och teater.

I rapporten Digital bio av den 1 mars 2007 gör Svenska Filminstitutet bedömningen att så gott som all produktion, distribution och visning av film sannolikt kommer att vara digital inom en femårsperiod. Ett avgörande genombrott för digital bio inträffade i slutet av år 2006 då en internationell standard för digital bio antogs. Enligt Svenska Filminstitutet har därmed en omfattande digitalisering av biograferna inletts.

Regeringens förslag: I yttrandefrihetsgrundlagen införs en bestämmelse som tillåter regler i vanlig lag om skyldighet för den som i tråd sänder program i television att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Vad menas med utgivningsbevis?

Har du frågor om utgivningsbevis kan du vända dig till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) som utfärdar tillstånden.

Hur kan Mr koll vara lagligt?

När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.

– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.

När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.

Måste man ha ansvarig utgivare?

Det är avgörande för alla som är engagerade i webbsändningar att förstå vad som krävs för att utse en ansvarig utgivare och vilka juridiska skyldigheter de måste uppfylla. Men hur utses en ansvarig utgivare?

När du ska utse en ansvarig utgivare för en webbsändning är det viktigt att välja en lämplig person som är myndig, bosatt inom EES-området och har god kännedom om sändningens innehåll. Den ansvariga utgivaren måste vara beredd att ta det juridiska ansvaret för innehållet och följa regler och lagar som rör yttrandefrihet och ansvar för publicering. För att utse en ansvarig utgivare måste du anmäla webbsändningen till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) med relevant information.

Det är även viktigt att samtidigt dokumentera beslutet att utse en ansvarig utgivare, informera personen om sina ansvar och skyldigheter samt informera ditt team om den ansvariga utgivarens roll och ansvar.

I samband med att du registrerar eller söker tillstånd för olika radio- och tv-sändningar eller ansöker om utgivningsbevis för din webbplats behöver du utse en ansvarig utgivare. Den ansvarige utgivaren är den som är juridiskt ansvarig för det som sänds eller publiceras. Utgivaren är ensam ansvarig om något yttrandefrihetsbrott begås i sändningen, till exempel hets mot folkgrupp, förtal eller förolämpning.

Att vara ansvarig utgivare för en webbsändning innebär därför att man har några viktiga uppgifter att hålla koll på, dessa inkluderar:

Utgivaren kan hållas ansvarig för brott mot yttrandefriheten, såsom hets mot folkgrupp, förtal eller förolämpning.

Kan andra se vad jag tittar på Facebook?

Det här är instruktioner för din personliga händelse på Facebook. Ta reda på mer om sidhändelser.

När du delar ett foto eller en video i din händelse kan du alltid se vem som har sett det/den. Det är bara du som kan se vem som har visat din händelse.

Vad innebär det att vara ansvarig utgivare?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ansvarig utgivare innebär den person som är ansvarig enligt grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetslagen (YGL). Genom att ha en ansvarig utgivare så kan det som publiceras därmed uppnå grundlagsskydd. Ibland kan det även krävas en ansökan om utgivningsbevis.

När måste man ha ansvarig utgivare?

Utgivare – ensamansvaret innebär att det är en enda person, utgivaren, som ansvarar för det som står i en tryckt skrift eller i ett utsänt program. Man kan också ha en ansvarig utgivare för en webbsida.

Utgivare utses av den som äger tidningen/tidskriften, bedriver sändningsverksamheten eller framställer webbsidan.

Vilka domar syns på Mrkoll?

Lexbase är nyhetstjänst med rättslig information om personer och företag. Lexbase är en webbtjänst som på ett och samma ställe tillgängliggör rättslig information från samtliga svenska domstolar och en rad andra myndigheter.

Vill inte synas på Mrkoll?

Att detta är tillåtet beror på att söktjänsterna har en ansvarig utgivare och får ett utgivningsbevis. Då får söktjänsten skydd av grundlagen och då gäller inte dataskyddsförordningen. Men söktjänsternas verksamhet handlar inte riktigt om tryckfrihet och yttrandefrihet.

När måste det finnas en ansvarig utgivare?

Har en ansvarig utgivare utsetts, är denne exklusivt ansvarig för innehållet i en publicering. Detta kallas också ensamansvar. Att en person ensam är ansvarig innebär att t.ex. en journalist eller en meddelare som begått brott i och med publiceringen normalt slipper ansvar (se meddelarfrihet och de undantag som finns till detta).

Den ansvarige utgivaren ansvarar endast för tryck- eller yttrandefrihetsbrott som räknas upp i TF och YGL. Ansvar för andra brott än de som räknas upp i grundlagarna är därför uteslutet. Om en webbsida väljer att inte registrera en ansvarig utgivare faller verksamheten under vanlig lag istället för grundlagen. Man ansvarar i så fall enligt såväl brottsbalken som annan lag, t.ex. lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (också kallad BBS-lagen).

Även om det i praktiken kan vara en redaktör eller en annan person som styr vad som rent faktiskt publiceras i en tidning eller annat medium, så är den ansvarige utgivaren ansvarig. Denna förutsätts känna till innehållet, oavsett om denne faktiskt gör det eller inte. Vanliga straffrättsliga regler om uppsåt gäller således inte. Även när en publicering sker av misstag ansvarar utgivaren. I rättsfallet NJA 1991 s. 155 hade på en löpsedel av misstag skrivits "knarkkung" i stället för "krogkung". Den ansvarige utgivaren fälldes till ansvar för förtal. Invändningen om att publiceringen skett av misstag godtogs inte.

Kan folk se att jag varit inne på deras Facebook?

Facebook är ett socialt nätverk och en plattform som har utformats för att främja kommunikation och interaktion mellan människor. Målet med Facebook är att ge användarna möjligheter att ansluta och dela med sig av sina liv, tankar, bilder och videor med sina vänner och bekanta.

Här är några viktiga aspekter och funktioner som definierar vad Facebook är:

1. Socialt nätverk: Facebook erbjuder en plattform där människor kan skapa och underhålla sina sociala relationer online. Användare kan hitta och ansluta med vänner, familj och kollegor, och genom att dela inlägg, bilder och videor kan de få insikt i varandras liv.

Kan jag se vem som varit inne på min Facebook?

Att stalka folk på Facebook är något som de flesta har ägnat sig åt men kan du verkligen göra detta utan att bli upptäckt? Här är tre sätt som du kan se vilka som har varit inne på din profil.

Fann du detta inlägg intressant? Då kanske du även funderar på hur man ser om någon har köpta följare på Instagram? Eller funderar du på vem Elon Musk är? Eller behöver du tips på vad man ska tänka på när man startar en blogg?