:

Vad kallas de juridiska begreppen?

Innehållsförteckning:

  1. Vad kallas de juridiska begreppen?
  2. Vad är en sakfråga juridik?
  3. Vad menas med personalia?
  4. Vad kallas den som är åtalad för ett brott?
  5. Vad är en doktrin?
  6. Vad är skillnaden mellan juridisk och jurist?
  7. Vad är skillnaden mellan en rättsfråga och en bevisfråga?
  8. Hur formulerar man en rättsfråga?
  9. Vad menas med sakframställan?
  10. När kommer domen efter en rättegång?
  11. Hur mycket bevis krävs för att bli dömd?
  12. Kan man bli dömd utan rättegång?
  13. Vad är praxis och doktrin?
  14. Vilka källor är juridiskt vägledande?
  15. Hur mycket kostar en advokat i timmen?

Vad kallas de juridiska begreppen?

En advokat är en jurist som blivit antagen av Sveriges advokatsamfund. Titeln advokat är därmed skyddad till skillnad från titeln jurist. Advokaters huvuduppgift är att verka för sin klients bästa utan att något annat intresse tas i hänsyn, vare sig det är i en rättsprocess eller rådgivning. Advokatens tystnadsplikt (advokatsekretess) är en av de starkaste sekretesserna inom Svensk rätt. Reglerna kring advokatyrket finns i Rättegångsbalkens (RB) åttonde kapitel och hos Sveriges advokatsamfund.

Ett anställningsavtal är ett avtal mellan en arbetsgivare och en anställd. Anställningsavtal kan vara både muntliga och skriftliga, dock måste arbetsgivaren lämna information om arbetsvillkoren skriftligt, oberoende av om avtalet är skriftligt eller muntligt. I anställningsavtalet regleras den anställdes roll och huvudsakliga arbetsuppgift, tjänstetitel eller namnet på yrket, lön, anställningsform (tillsvidare, säsongsarbete etc.), arbetstid, semester, och andra förhållanden på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren är bunden av kollektiv- eller hängavtal ses det som en del av anställningsavtalet och måste tas i hänsyn när avtalet utformas för att inte bryta mot kollektivavtalet.

I Sverige är huvudregeln för anställningar att de gäller tills vidare, vad man brukar kalla tillsvidareanställning, vilket innebär att den anställde är anställd hos arbetsgivaren tills denne blir uppsagd, avskedad eller säger upp sig själv. Innan man får en tillsvidareanställning är det vanligt att bli provanställd i högst 6 månader (kan ändras beroende på kollektiv- och hängavtal).

Provanställningar har som syfte att ge arbetsgivaren en chans att se om arbetstagaren har det som krävs för anställningen och ger arbetsgivare och den anställde en chans att lära känna varandra. För att bli provanställd krävs vad som kallas prövobehov, om man varit vikarie på en arbetsplats t.ex. finns det inget prövobehov eftersom den anställde redan jobbat på arbetsplatsen, den kan därför inte bli provanställd innan en tillsvidareanställning.

Deltidsanställning är när en anställd inte arbetar fulltid (40 timmar = 100%), om arbetsgivaren endast behöver hjälp ett visst antal timmar t.ex. 50% av heltid. Tidsbegränsade anställningar är begränsade till en viss tidsperiod som bestäms i anställningsavtalet. Allmänna visstidsanställningar får som mest vara 24 sammanlagda månader under en femårsperiod. Om den anställde jobbat mer än det under de senaste fem åren går anställningen automatiskt över till en tillsvidareanställning med exakt samma förhållanden som visstidsanställningen.

Apostille är ett intyg på att en svensk handling är äkta och gör att ingen annan form av bekräftelse krävs. De används när en handling ska uppvisas för en utländsk myndighet. Apostille har betydelse i surrogatprocesser på grund av att barnen föds utomlands.

Arbetsrätt är ett juridiskt område som berör rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och anställda, och andra arbetsförhållanden. Man kan dela upp arbetsrätten i både individuell och kollektiv arbetsrätt, individuell arbetsrätt rör frågor om det enskilda anställningsförhållandet mellan anställd och arbetsgivare, medans kollektiv arbetsrätt rör frågor om kollektivavtal, arbetstagare och arbetsgivarorganisationer. Processen kring arbetsrättsliga tvister kan också anses arbetsrätt såväl som processrätt.

Arv är när en arvlåtares (den avlidne) egendom förs vidare till arvtagare (de som tar emot egendomen). Vem som blir arvtagare bestäms delvis av Ärvdabalken men kan också bestämmas genom att upprätta testamente.

Arvinge är den som enligt lag ärver den avlidne. Du är arvinge om du gift med den avlidne eller ingår i en av de tre arvsklasserna. Termen arvinge är alltså inte applicerbart på den som tar del av kvarlåtenskapen genom testamente som inte ingår i en av arvsklasserna eller är gift med den avlidne.

Arvlåtare är den avlidne, vars egendom ska föras vidare genom arv.

En arvsavsägelse innebär att en arvinge avsäger sig sitt arv, med andra ord väljer arvingen att avstå från att ta del av sin del av dödsboet. Detta kan göras innan eller efter arvlåtarens död. Att avsäga sig sitt arv efter arvlåtarens död har inga formkrav, dock krävs att avtal mellan arvlåtare och den arvinge som vill avsäga sig sitt arv om detta ska göras innan arvlåtarens död. En arvsavsägelse innebär att den före detta arvingen inte kan utnämna någon som ska få detta arv i sitt ställe utan dennes del av arvet delas upp mellan resterande arvingar.

Arvsklasser är uppdelningen av arvlåtarens släkt i grupper som bestämmer vem som blir arvtagare.

Arvslotten utgör en andel av dödsboet delat lika mellan alla bröstarvingar i fall där inget testamente upprättats.

Laglotten utgör hälften av värdet av arvslotten.  En bröstarvinge är alltid berättigad sin laglott oberoende av om testamente säger annorlunda.

Arvsrätt är det juridiska område som avser allt som har med arv och testamente att göra. Arvsrätten regleras i Ärvdabalken.

Avskedande är när en anställning upphör på dagen, vad man brukar kalla sparken på vardagligt språk. En anställd kan endast bli avskedad om denne grovt misskött sin anställning, det kan handla om uppsåtlig brottslighet, att läcka affärshemligheter eller annat grovt olämpligt beteende som har eller är menat att innebära skada för arbetsgivare eller kollegor. Att bli avskedad ska inte blandas ihop med uppsägning där du har en uppsägningstid och får betalt.

Ett avtal är ett juridiskt bindande överenskommelse mellan minst två parter, dessa kan vara fysiska och juridiska personer. Avtal kan vara muntliga eller skriftliga, som regel råder ingen skillnad mellan dessa i dess giltighet så länge inte det är ett formkrav att det ska vara skriftligt. Trots muntliga avtals giltighet kan det vara svårt att bevisa att ett muntligt avtal ingåtts om man inte har en inspelning eller liknande, vilket kan skapa problem i tvister och andra juridiska processer. Avtal kan också ingås genom handling, ett så kallat realavtal, det kan t.ex. vara om du parkerar din bil på en betalparkering. Exempel på vanliga avtal är när du handlar i en butik, arbetskontrakt, hyreskontrakt, samboavtal, äktenskapsförord och framtidsfullmakter.

Avtalsrätt är reglerna kring avtals uppkomst, giltighet, tolkning av innehåll, förändring, upphävning eller andra avtalsspecifika förhållanden. Regler kring avtal framkommer inte endast i lag, rättspraxis, doktrin, men också allmänna principer, sedvänja, handelsbruk (allmänt accepterad sedvänja inom en bransch), partsbruk (sedvänja mellan parter, man brukar kolla på hur deras tidigare förhandlingar och avtal sett ut). Avtalsrätten kan delas upp i två olika områden: allmän avtalsrätt och speciell avtalsrätt. Allmän avtalsrätt reglerar det som är gemensamt för alla avtal, man kan säga att det är avtalsrättens grundregler. Speciell avtalsrätt handlar om specifika avtalstyper som inte kan tolkas på samma sätt som andra typer av avtal t.ex. hyreskontrakt eller köpekontrakt, speciell avtalsrätt kallas ibland kontraktsrätt.

Bevittning innebär att en underskrift bekräftas med vittne. För att vissa rättshandlingar ska vara giltiga krävs bevittning, exempel på detta är testamente och framtidsfullmakt som båda kräver två samtidigt närvarande vittnen. Olika rättshandlingar har olika krav på bevittning, kolla därför upp i förtid vilka regler som gäller innan underskrift sker för att rättshandlingen ska gälla.

Vad är en sakfråga juridik?

Rättsfråga är det rättsliga bedömandet av den framlagda fakta.

Man skiljer inom juridiken på rättsfrågan och bevisfrågan (även kallad sakfrågan). Medan man med bevisfrågan menar frågan om vad i målet är att anse för sant, avses med rättsfrågan rättstillämpningen, det vill säga frågan om hur fakta ska bedömas ur rättslig synvinkel. Frågan om person A har slagit person B är en bevisfråga, och frågor om vilken lagbestämmelse som kan tillämpas och vilken påföljden kan bli är en rättsfråga.

Vad menas med personalia?

Den som är misstänkt, men inte häktad, har skyldighet att inställa sig hos frivården på den tid och plats som Kriminalvården begär. Du kommer få en kallelse med brev. Om du inte dyker upp kan Kriminalvården be polisen att hämta dig. Om du inte medverkar i utredningen kommer yttrandet enbart innehålla uppgifter från myndigheter och annan information som kommit till rättens kännedom.

Vid besöket på frivården kommer vi att säkerställa din identitet och du ska legitimera dig. Om du behöver tolk och det inte framgår av kallelsen att en sådan är bokad kan du höra av dig till frivården så att vi kan beställa tolk. 

Vid besöket ska du ha med dig kontaktuppgifter till eventuella referenspersoner. Det kan vara arbetsgivare eller kontaktperson inom sjukvård eller socialtjänst. Kriminalvården kan behöva kontakta dessa personer för att få din sociala situation bekräftad eller för att komplettera dina uppgifter. 

Vad kallas den som är åtalad för ett brott?

En jurist som hjälper en klient i domstol och i andra kontakter med myndigheter eller som erbjuder rådgivning och andra juridiska tjänster. 

Att den tilltalade personen inte håller med om åklagarens begäran att domstolen ska döma hen för ett brott eller betala ett skadestånd. 

Den som blir kallad till en rättegång får en blankett som ska undertecknas och skickas tillbaka till domstolen. Den fungerar som ett bevis på att kallelsen tagits emot.

Förundersökning är det juridiska begreppet för en brottsutredning. Det kan även kallas för polisutredning. Det är polisen som genomför utredningen, ofta under ledning av en åklagare.

Vad är en doktrin?

Rättskällorna ligger till grund för domstolsavgöranden, myndighetsbeslut och den rättsvetenskapliga forskningen. De svenska rättskällorna och deras inbördes hierarki är följande:

  • Författningar: Gällande svensk lagstiftning, dvs. grundlagarna, lag och förordningar (samt EU-förordningar som gäller i Sverige, exempelvis Dataskyddsförordningen ”GDPR”).
  • Förarbeten: Lagstiftarens kommentarer och intentioner med en viss lag är kallade för förarbeten, exempelvis propositioner, remisser, utredningar, yttranden, betänkanden m.m. I förarbeten finns ofta förklaringar till syftet med lagen ifråga och hur den är tänkt att bli tillämpad i praktiken. Lagtext är ofta kort formulerad, och därför kan vidare motiveringar till lagen finns i dess förarbeten.
  • Vad är skillnaden mellan juridisk och jurist?

    Svaret på om det finns en skillnad mellan en jurist och en advokat är ja, det gör det. Även fast man i vanliga fall hänvisar till en person som har en juristexamen när man säger att någon är jurist finns det inga egentliga krav på att man ska ha en viss erfarenhet eller utbildning för att få använda titeln. Det betyder att i princip vem som helst kan starta en juristbyrå och erbjuda rådgivning inom olika juridiska områden. 

    Titeln advokat är däremot skyddad i lagstiftningen. Vem som helst kan inte kalla sig för advokat om de inte lever upp till kraven som finns. En advokat är utbildad och har åtminstone en juridisk kandidatexamen eller en juristexamen, plus att de har erfarenhet av att arbeta praktiskt med juridiskt arbete. Den praktiska erfarenheten behöver vara minst tre år lång. Sist och slutligen är en person som kallar sig för advokat någon som är ledamot i Sveriges Advokatsamfund. En person som inte är det får alltså inte använda titeln advokat. För att kontrollera om någon är advokat kan man vända sig till Advokatsamfundet.

    Som jurist får du tillgång till en bred arbetsmarknad och ges möjlighet att arbeta inom alla sektorer: statlig förvaltning, privata företag, kommuner, landsting och intresseorganisationer.

    Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige. Juristutbildningen är en bred akademisk utbildning som till stor del är inriktad på att lära sig den juridiska metoden, juridisk problemlösning och praktiska övningar. Det ger juriststudenter en god förmåga att strukturera och lösa problem, något som också kännetecknar juristen i yrkeslivet.

    Vad är skillnaden mellan en rättsfråga och en bevisfråga?

    Rättsfråga är det rättsliga bedömandet av den framlagda fakta.

    Man skiljer inom juridiken på rättsfrågan och bevisfrågan (även kallad sakfrågan). Medan man med bevisfrågan menar frågan om vad i målet är att anse för sant, avses med rättsfrågan rättstillämpningen, det vill säga frågan om hur fakta ska bedömas ur rättslig synvinkel. Frågan om person A har slagit person B är en bevisfråga, och frågor om vilken lagbestämmelse som kan tillämpas och vilken påföljden kan bli är en rättsfråga.

    Hur formulerar man en rättsfråga?

    Ett rättsfallskoncentrat är en resumé av ett prejudicarande rättsfall, eller NJA som det kallas. Att skriva ett kan kännas svårt första gången då det är mycket med formen man måste tänka på. Det som ska stå med är endast det väsentliga för att beskriva rättsfrågan, och med en röd genomgående tråd ska man redogöra för domen. Vad är anledningen till att man skriver rättsfallskoncentrat? Föreställ dig att du arbetar som paralegal på en advokatbyrå och en av advokaterna förbereder ett fall som snart ska upp i rätten. Förutom lagrum, förarbeten, dokrtiner mm behöver advokaten söka om det finns några prejudikat, vägledande domar, som stödjer dennes sak. Vissa domar är på 100 sidor och det säger sig själv att advokaten inte har tiden att läsa igenom dem.  Då kommer du som paralegal in i bilden, expert på att skriva rättsfallskoncentrat. Du metodläser olika domar, redogör för dem i koncentrerad form och presenterar sedan 1-3 koncentrat. Advokaten kan därefter på någon min avgöra om de prejudicerande rättsfallen kan användas till fördel i rätten eller inte. 

    Metoden för att läsa ett rättsfallNär man söker och ska sålla i prejudikatdjungeln är det viktigt att inte slösa tid på att läsa  fel rättsfall. För att snabbt ta reda på om det är ett rättsfall av betydelse för sakfrågan ska man först läsa domstolens #1 intro, sedan hoppa direkt till sista #2 domslutet. Om man anser att rättsfallet är av väsentlighet går man vidare till #3 domskälen och sedan till att läsa hela domen om den är hyfsat kort. Oftast motiveras besluten välldigt tydligt i domskälen vilket gör att man inte måste läsa in sig på bakgrunden med alla saker som hänt, när och vart. Om Högsta domstolen ("HD") fastställt hovrättens dom står förklaringen man söker i hovrättens domslut.  Om HD fastställt hovrättens domskäl eller domslut betyder det att HD ändrat på något. Viktigt är att ha klart för sig vad HD dömt, oavsett vad tidigare instanser dömt eller vad ev skiljaktiga meningar varit.

    Vad menas med sakframställan?

    I juridisk mening är rättegång hela processen från det att en person misstänks för brott till dess att dom i målet meddelas eller ärendet skrivs av (avslutas) av annan anledning. I dagligt tal används begreppet rättegång för det som i domstol kallas för huvudförhandling. På denna sida beskrivs i korthet hur hela brottmålsprocessen går till.  

    När kommer domen efter en rättegång?

    Den här bloggen handlar enbart om överläggning till dom i mål där huvudförhandling har hållits. Bloggen behandlar alltså inte mål där dom beslutas på handlingarna.

    Det finns två sätt att tala om vad domen blev, antingen avkunnas den muntligt av rätten eller också meddelas den genom att den i skriftlig form hålls tillgänglig på rättens kansli vid visst angivet datum och klockslag. Ett mycket vanligt klockslag är klockan 11 på förmiddagen.

    Hur mycket bevis krävs för att bli dömd?

    I media rapporteras dagligen om misstänkta brott, pågående rättegångar och fällande domar. Vad krävs egentligen för att bli fälld för ett brott och vilka beviskrav tillämpas under de olika stadierna i brottmålsprocessen? När får t. ex. husrannsakan företas, någon kvarhållas för förhör eller häktas?

    Hela brottmålsprocessen – från inledandet av förundersökningen till domstolens dom – är försedd med en stegrande trappa av beviskrav. Förenklat kan sägas att ju längre in i en förundersökning man kommer, desto större konsekvenser kan det få för den enskilde och desto högre krav på bevisningen. Nedan följer en redogörelse för de olika stadierna i brottmålsprocessen och vilken nivå av bevisning som krävs för att vidta olika åtgärder.

    Kan man bli dömd utan rättegång?

    Är du är misstänkt för att ha begått ett brott kallas du för tilltalad.

    Vid rättegången ska åklagaren försöka bevisa att du har begått det brott som du har åtalats för. Domstolen ska sedan döma i målet, det vill säga ta ställning till om du är skyldig till brottet och vilket straff du i så fall ska få. Domstolen tar också ställning till andra frågor som har samband med åtalet, till exempel om någon har begärt skadestånd.

    Det är viktigt att du kommer till rättegången och att du kommer i rätt tid och till rätt plats. Inte bara för att domstolen ska döma rätt utan också för att en rättegång kostar samhället stora pengar.

    Vad är praxis och doktrin?

    Rättsinformation är all information som kan användas för att ta reda på vad gällande rätt är. Rättskällelära är reglerna om vilken information som är rättsinformation, och vilken information som har företräde vid konflikter. Juridisk metod, slutligen, är den arbetsmetod som jurister använder för att tillämpa rättsinformation enligt rättskälleläran på en konkret frågeställning, för att ge ett juridiskt underbyggt svar. Själva arbetet kallas ofta rättsutredning.

    Vilka källor är juridiskt vägledande?

    Rättsinformation är all information som kan användas för att ta reda på vad gällande rätt är. Rättskällelära är reglerna om vilken information som är rättsinformation, och vilken information som har företräde vid konflikter. Juridisk metod, slutligen, är den arbetsmetod som jurister använder för att tillämpa rättsinformation enligt rättskälleläran på en konkret frågeställning, för att ge ett juridiskt underbyggt svar. Själva arbetet kallas ofta rättsutredning.

    Hur mycket kostar en advokat i timmen?

    Övrigt/annat

    Hur mycket får ett arvskifte kosta i juridiskt arvode? Finns gränser? Maxtak? Vårt dödsbo, har haft 2 jurister som kräver 68000 kr i juristarvode, men jag menar på att det inte kan tagit dem mer än 10min att skriva ner uppgifterna, ca 15 uppgifter i ett dokumen. 68000 kr för 10min utgör ocker-tvisten. Vad kan vi göra mot ockret, bedrägeri-försöket?