:

Hur länge har man rätt till sjukpension?

Innehållsförteckning:

  1. Hur länge har man rätt till sjukpension?
  2. Hur mycket höjs sjukpension 2023?
  3. När upphör permanent sjukersättning?
  4. Hur mycket pengar får en sjukpensionär?
  5. Vad heter sjukpension idag?
  6. Hur funkar sjukpension?
  7. Vad händer med sjukersättning när pensionsåldern höjs?
  8. Hur mycket skatt på sjukpension?
  9. Vad blir sjukersättningen 2023?
  10. När höjs sjukersättningen 2024?
  11. Vad är det för skillnad på sjukersättning och sjukpension?
  12. Är sjukersättning permanent?
  13. Kan man bli av med sjukpension?
  14. Hur ansöker man om att bli sjukpensionär?
  15. Är sjukersättning pensionsgrundande?

Hur länge har man rätt till sjukpension?

I dag får du sjukersättning till och med månaden innan du fyller 65 år. Höjningen av åldersgränsen innebär att om du har sjukersättning och fyller 65 år under 2023 eller senare kommer sjukersättningen att betalas ut till och med månaden innan du fyller 66 år. Du behöver inte göra något för att din sjukersättning ska förlängas.

Om du fyller 65 år under 2022 påverkas du inte av lagändringen utan din sjukersättning upphör när du fyller 65 år.

Hur mycket höjs sjukpension 2023?

Den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen ändras med samma procent som prisbasbeloppet.

När prisbasbeloppet för det kommande året är fastställt av regeringen kan man räkna ut hur mycket beloppet kommer bli.

Den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen ändras med samma procent som prisbasbeloppet.

När prisbasbeloppet för det kommande året är fastställt av regeringen kan man räkna ut hur mycket beloppet kommer bli.

Ett exempel: Om årsbeloppet för ersättningen var 152 206 kronor år 2022, prisbasbeloppet var x kronor år 2022 och prisbasbeloppet fastställts till 52 500 kronor år 2023 blir uträkningen så här: 152 206 x 52 500/48 300 = 165 441 kronor per år 2023.165 441/12 = 13 786 kronor per månad före skatt.

När upphör permanent sjukersättning?

Det är först och främst storleken på din inkomst under hela livet som avgör hur mycket du kommer att få i pension. Gränsen för när pensionen påverkas negativt av att du får sjukersättning varierar från år till år. För 2021 är det du som haft inkomster över 29 750 kronor per månad, och sedan får sjukersättning, som får en lägre allmän pension på grund av att du har fått sjukersättning.

Hur många år du har sjukersättning spelar också roll. Har du den under lång tid, exempelvis i 20 år, så får du en lägre pension. Det beror på att sjukersättningen inte ökar i samma takt som lönen.

Om du har sjukersättning några år innan pension och tidigare hade en lön under 29 750 kronor per månad (2021) så förlorar du i stort sett ingenting i allmän pension.

Hur mycket pengar får en sjukpensionär?

Nytt för 2024 är att brytpunkten för statlig skatt INTE höjs med prisbasbeloppet. Regeringen meddelade den 3 september att den automatiska höjningen av brytpunkten ”pausas”. Det innebär att staten får in 12 miljarder kronor extra som annars skulle ha gått till höginkomsttagare.

Detta innebär en kraftig kursändring, eftersom höginkomsttagare varit den grupp som vunnit mest på tidigare höjningar av prisbasbeloppet. Exempelvis höjdes brytpunkten för statlig skatt 2023 med cirka 8,7 procent, vilket i praktiken var en jättelika skattesänkning för den tiondel av svenskarna som har högst inkomster. Mer om regeringens helomvändning ifråga om brytpunkten för statlig skatt.

LÄS ÄVEN: Nytt jobbskatteavdrag 2024 – då höjs funkisskatten igenUtredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs nedEfter hårdare regler – så många har hamnat hos kronofogdenMer om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning.

Bakgrunden till höjningarna är att SCB har beräknat prisbasbeloppet för 2024 till 57 300 kronor. Det är en höjning med 4 800 kronor eller 9,14 procent jämfört med 2023 års prisbasbelopp på 52 500 kronor.

Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2022 och juni 2023. Regeringen fastställde det nya prisbasbeloppet 12 september 2023.

2024 års höjning är den största på cirka 40 år. Även 2023 års höjning var ett rekord, då blev ökningen 8,7 procent.

Många förslag har redan avslöjats. I skrivandets stund (10 september) vet vi bland annat:

  • Ett nytt jobbskatteavdrag och motsvarande skattesänkning för pensionärer. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas inte av skattesänkningarna. Därmed höjs funkisskatten.
  • Slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad. 2023 års höjning på 8,7 procent var den största höjningen på nästan 40 år.

2024 års höjning blir alltså ännu större – 9,14 procent enligt den beräkning som SCB släppte 14 juli 2023.

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen, och det används för att skydda värdet på bland annat sjukersättningen. Höjningarna av ersättningar och bidrag ger alltså inte ökad köpkraft, utan är bara en anpassning till inflationen.

Följande ersättningar eller förmåner påverkas av prisbasbeloppet. Observera att olika förmåner har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Hur prisbasbeloppet påverkar varierar.

Vad heter sjukpension idag?

Sverigedemokraterna har i debatten ofta uttalat sig för en mer generös sjuk- och aktivitetsersättning. Det borde alltså finnas en riksdagsmajoritet för att stärka rätten till ersättning, eftersom inte bara Socialdemokraterna utan även Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill genomföra detta.

Men så enkelt är det inte. I en riksdagsdebatt 19 april 2023 anklagades SD för att ”inte ha ställt ett enda krav om sjukförsäkringen” i förhandlingarna med regeringspartierna.

”Nu måste reglerna för att fler ska få rätt till sjukersättning genomföras. Det finns ett färdigutrett förslag som man skulle kunna genomföra i morgon. Vänsterpartiet har lagt fram förslaget tidigare men inte fått majoritet. Då röstade Sverigedemokraterna för Vänsterpartiets förslag. Men nu när Sverigedemokraterna själva kan påverka gör de ingenting. Att komma in i finrummen i Regeringskansliet verkar ha varit målet, snarare än att få till förändringar för vanligt folk”, sa Ida Gabrielsson (V).

År 2022 försökte den då S-ledda regeringen ändra reglerna så att tusentals fler personer skulle få sjuk- och aktivitetsersättning. Planerna baserades på Samuel Engbloms utredning ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) som blev klar hösten 2021. Regeringen kom aldrig till skott med planerna, eftersom man då hade en riksdagsmajoritet mot sig.

Den nya M-KD-L-regeringen tänker inte heller gå vidare med förslagen om stärkt sjukförsäkring. Nya socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) säger till Tidningen Näringslivet att hon ”inte nog kan understryka hur viktig arbetslinjen är” och att det kommer förslag som ”gör det mer lönsamt att arbeta”.

Anna Tenje uppger vidare att hon vill utreda konsekvenserna av trygghetspensionen för personer över 60 år och andra ändringar som S-regeringen införde. ”Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder”, säger hon till Tidningen Näringslivet (som utges av Svenskt näringsliv).

Socialdemokraterna fortsätter att arbeta för mer generösa regler. I budgetmotionen för 2023 sköt S till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor vardera för 2024 och 2025.

”Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation”, skrev S i budgetmotionen, som dock inte hade någon chans att röstas igenom i riksdagen.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE: Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Den förra regeringen ville genomföra förslagen redan sommaren 2022. Det handlade bland annat om att förändra arbetsförmågebegreppet inom sjuk- och aktivitetsersättningen. Någon proposition lades dock aldrig fram (utom vad gäller trygghetspensionen för personer över 60 år). Det fanns helt enkelt ingen majoritet i riksdagen för förslagen.

Den 7 juni 2022 kommenterade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi planerna med att ”reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är för strikta idag. Det gör att ytterst få får tillgång till den här ekonomiska tryggheten.”

Promemorian som beskriver förslagen heter Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga finns på regeringens webbplats. Där finns även remissvaren på promemorian.

Hur funkar sjukpension?

ITP sjukpension betalas ut om du varit sjukskriven längre än 90 dagar. Ersättningen täcker en del av inkomstbortfallet när du är borta från jobbet, och kompletterar ersättningen du får från Försäkringskassan.

Du fortsätter dessutom att tjäna in till din tjänstepension under tiden du är sjuk och får ersättning från Försäkringskassan, tack vare en försäkring som din arbetsgivare betalar för. Inbetalningarna till tjänstepensionen fortsätter dock som längst tills du fyller 66 år.

Vad händer med sjukersättning när pensionsåldern höjs?

När du fyllt 63 och är sjukskriven längre än 180 dagar, så bedömer Försäkringskassan den sjukskrivnes arbetsförmåga mot din nuvarande arbetsplats och inte mot hela arbetsmarknaden. Detta sker nu vid 62 års ålder.

Hur mycket skatt på sjukpension?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning (67 kap. 9 a § IL).

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga, se nedan under Skattereduktionens storlek.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Vad blir sjukersättningen 2023?

Försäkringskassans uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. socialförsäkringsbalken och förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och ett effektivt stöd för återgång i arbete. För att motverka långvarig sjukfrånvaro ska Försäkringskassan tidigt i sjukfallen klarlägga behov av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2023 avseende Försäkringskassan.

De regeringsuppdrag som tas upp i regleringsbrevet kan enligt särskild överenskommelse mellan Socialdepartementet och Försäkringskassan rapporteras vid annan tidpunkt än vad som anges nedan, dock senast två veckor efter den angivna tidpunkten.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2023 avseende Försäkringskassan.

De regeringsuppdrag som tas upp i regleringsbrevet kan enligt särskild överenskommelse mellan Socialdepartementet och Försäkringskassan rapporteras vid annan tidpunkt än vad som anges nedan, dock senast två veckor efter den angivna tidpunkten.

När höjs sjukersättningen 2024?

En man, som utbildar sig till domare, får behålla sitt jobb som fiskal, trots att han bötfällts för sexuellt ofredande. Mannen har onanerat framför en kvinna på ett tåg, men Statens ansvarsnämnd bedömer att det var en engångsföreteelse.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, kräver Migrationsverket på kränkningsersättning sedan en provanställd nekats fortsättning. Enligt DO missgynnades hon på grund av vård av barn.

En majoritet av alla ansökningar om omställningsstudiestöd får avslag. ”Fyra av tio avslag berodde på att utbildningen man sökt omställningsstudiestöd för var för lång”, konstaterar analytikern Linnea Morild vid Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Regeringen kommer under mandatperioden inte att inrätta statliga servicekontor på nya orter som efterfrågat sådana kontor.

Nu inleder Riksrevisionen en granskning av bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord för tio år sedan. Syftet är att ta reda på om bildandet har gett de effekter riksdagen avsåg med beslutet.

STs förbundsordförande Britta Lejon kan väljas till ny ordförande för Public Services International, PSI, den globala federationen för fackförbund inom offentlig sektor. ”Det känns både häftigt och oväntat”, säger hon.

Vad är det för skillnad på sjukersättning och sjukpension?

Om du efter tre månader fortfarande inte kan arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, kan du även i fortsättningen ha rätt till ersättning från två håll. Utöver ersättning från Försäkringskassan kan du få ersättning från försäkringsbolaget Alecta om din arbetsgivare har .

Är du sjuk i mer än tre månader består ersättningen av sjukpenning som är ungefär 80 procent av lönen upp till 10 . Om din arbetsgivare har får du dessutom 10 procent i  sjukpension, vilken betalas ut av Alecta.

Regelverket för sjukpension omfattar alla från första anställningsdagen oavsett anställningsform eller omfattning och ingen kvalifikationstid tillämpas. Det gäller lika för alla och omfattar såväl heltidsanställda och deltidsarbetande tillsvidareanställda som tidsbegränsade anställningar.

Är sjukersättning permanent?

Sverigedemokraterna har i debatten ofta uttalat sig för en mer generös sjuk- och aktivitetsersättning. Det borde alltså finnas en riksdagsmajoritet för att stärka rätten till ersättning, eftersom inte bara Socialdemokraterna utan även Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill genomföra detta.

Men så enkelt är det inte. I en riksdagsdebatt 19 april 2023 anklagades SD för att ”inte ha ställt ett enda krav om sjukförsäkringen” i förhandlingarna med regeringspartierna.

”Nu måste reglerna för att fler ska få rätt till sjukersättning genomföras. Det finns ett färdigutrett förslag som man skulle kunna genomföra i morgon. Vänsterpartiet har lagt fram förslaget tidigare men inte fått majoritet. Då röstade Sverigedemokraterna för Vänsterpartiets förslag. Men nu när Sverigedemokraterna själva kan påverka gör de ingenting. Att komma in i finrummen i Regeringskansliet verkar ha varit målet, snarare än att få till förändringar för vanligt folk”, sa Ida Gabrielsson (V).

År 2022 försökte den då S-ledda regeringen ändra reglerna så att tusentals fler personer skulle få sjuk- och aktivitetsersättning. Planerna baserades på Samuel Engbloms utredning ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) som blev klar hösten 2021. Regeringen kom aldrig till skott med planerna, eftersom man då hade en riksdagsmajoritet mot sig.

Den nya M-KD-L-regeringen tänker inte heller gå vidare med förslagen om stärkt sjukförsäkring. Nya socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) säger till Tidningen Näringslivet att hon ”inte nog kan understryka hur viktig arbetslinjen är” och att det kommer förslag som ”gör det mer lönsamt att arbeta”.

Anna Tenje uppger vidare att hon vill utreda konsekvenserna av trygghetspensionen för personer över 60 år och andra ändringar som S-regeringen införde. ”Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder”, säger hon till Tidningen Näringslivet (som utges av Svenskt näringsliv).

Socialdemokraterna fortsätter att arbeta för mer generösa regler. I budgetmotionen för 2023 sköt S till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor vardera för 2024 och 2025.

”Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation”, skrev S i budgetmotionen, som dock inte hade någon chans att röstas igenom i riksdagen.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE: Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Den förra regeringen ville genomföra förslagen redan sommaren 2022. Det handlade bland annat om att förändra arbetsförmågebegreppet inom sjuk- och aktivitetsersättningen. Någon proposition lades dock aldrig fram (utom vad gäller trygghetspensionen för personer över 60 år). Det fanns helt enkelt ingen majoritet i riksdagen för förslagen.

Den 7 juni 2022 kommenterade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi planerna med att ”reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är för strikta idag. Det gör att ytterst få får tillgång till den här ekonomiska tryggheten.”

Promemorian som beskriver förslagen heter Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga finns på regeringens webbplats. Där finns även remissvaren på promemorian.

Kan man bli av med sjukpension?

Sjukersättning och aktivitetsersättning är två viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning. Men möjligheten att få ersättning har varierat kraftigt. Avslag och bifall på ansökningar har åkt berg- och dalbana i Försäkringskassans statistik.

Även värdet av ersättningarna har förändrats kraftigt, trots att syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Även om det gjordes en extra höjning 2022 har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats på lång sikt.

Den här guiden beskriver de regler som gäller nu, men också bakgrunden och debatten kring ersättningarna.

Försäkringskassans webbsajt uppger i början av augusti 2023 att handläggningstiden för sjukersättning är sju månader. Tidningen Syre rapporterar dock att handläggningstiden just nu kan vara betydligt längre. ”Sjukersättningen har tyvärr fått väldigt långa handläggningstider, mycket beror på att vi fått prioritera internt där bland annat omvårdnadsbidraget krävt extra resurser”, säger Andreas Pettersson, områdeschef, till tidningen Syre.

Sjuk- och aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).

Syftet med aktivitetsersättningen var inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete. Det betonades att ”ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.

I juni 2022 var antalet personer med sjukersättning 216 757, en halvering jämfört med år 2005 då antalet var mer än 540 000 personer. Ungefär 60 procent är kvinnor. (Länk till Försäkringskassans statistikdatabas.)

Antalet nybeviljade sjukersättningar ligger på en historiskt låg nivå. Mellan år 2004 och 2010 föll antalet nybeviljanden från 70 000 till 6 000 per år, varefter det gått lite upp och ned, men ligger kvar på en låg nivå. Tabellen nedan visar utvecklingen av nybeviljanden.

Hur ansöker man om att bli sjukpensionär?

På Försäkringskassans webbplats finns detaljerad information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och om de olika sorters ersättningar som beskrivs här.

För den senaste informationen om vad som gäller i samband med covid-19 behöver du gå in på Försäkringskassans webbplats för en uppdatering.

Är sjukersättning pensionsgrundande?

När du blir sjuk och får sjukpenning betalar du skatt och tjänar därigenom in pensionsrätter till den allmänna pensionen. Det vill säga den pension som du ser i det orange kuvertet. I de kollektivavtalade tjänstepensionsavtalen finns även ett skydd som ger dig inbetalningar till tjänstepensionen om du blir sjuk. Förmånerna kan se olika ut beroende på var du är anställd. Även om du inte har en kollektivavtalad tjänstepension kan din arbetsgivare ha tecknat en tjänstepensionslösning för dig. Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du fråga din arbetsgivare.

Om du får sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, så skattar du för det och pengarna är pensionsgrundande i den allmänna pensionen. Då får du också extra pengar till den allmänna pensionen via ett pensionsgrundande belopp. Läs mer hos Pensionsmyndigheten.