Vad är förvaltningarnas uppgift?

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Förvaltningens högsta chef är riksdagsdirektören.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen som beslutar om planer för verksamheten och förslag till budget.

Riksdagens arbete leds av talmannen. Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av arbetet och får även lägga fram förslag till riksdagen om hur riksdagsarbetet ska bedrivas.

Under styrelsen leder riksdagsdirektören ett råd för ledamotsnära frågor. Rådet tar upp praktiska frågor av intresse för ledamöterna, till exempel bostäder, resebestämmelser och teknisk utrustning.

I ledmotsrådet ingår en ledamot för varje parti. Varje ledamot har en ersättare. Ledamöter och ersättare utses av riksdagsstyrelsen.

Vilken uppgift har en statlig myndighet?

Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Vad innebär statsförvaltningen och myndigheter?

I Sverige finns det cirka 340 myndigheter som hjälper regeringen att genomföra det som har bestämts. Antalet myndigheter förändras över tid, det exakta antalet myndigheter finns på www.statskontoret.se. Några exempel på svenska myndigheter är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten.

Det är regeringen som är ansvarig för det myndigheterna gör och regeringen styr myndigheterna genom att fatta olika beslut. Det kan till exempel vara beslut om vad myndigheten ska arbeta med, hur mycket pengar den får använda, eller vem som ska vara myndighetschef.

Vad ska våra myndigheter och statliga förvaltningar göra?

Vilka ingår i statsförvaltningen?

Statsförvaltningen i en stat fungerar som den verkställande maktens förlängda arm. Bland dess viktigaste funktioner kan nämnas:

Att utöva den exekutiva makten, genom att verkställa fattade beslut.
Att utöva den dömande makten (domstolar).
Att utöva kontrollerande och reglerande verksamhet (tillsynsmyndigheter och liknande).
Att förmedla samhällstjänster beslutade i lag till medborgarna.

Vad är statens viktigaste uppgifter?

Vilka är statens grundläggande uppgifter? Svaret på denna fråga kan variera både beroende på vår politiska hemvist och på våra personliga preferenser. Men de flesta skulle ändå hålla med om att en avgörande fråga för varje stat är att värna sina medborgares säkerhet. I praktiken innebär detta att en stat behöver ta ansvar för försvaret av sina egna gränser, men också för ett fungerande polis- och rättsväsende.

Till statens grundläggande uppgifter hör också att ta ansvar för sina medborgares utbildning och sociala välfärd – något som strukturellt kan delegeras till exempelvis landsting och kommuner. För detta tar staten (eller motsvarande) in skatt, vars storlek brukar stå i relation till den offentliga sektorns storlek. Politiker till vänster förordar normalt en stor offentlig sektor med påföljande höga skatter, medan politiker till höger brukar förorda en mindre offentlig sektor med större ansvar för individen – och därmed också lägre skatter.

Vad är skillnaden mellan myndighet och förvaltning?

Hej och vad trevligt att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det finns två typer av myndigheter, förvaltningsmyndigheter och andra myndigheter än förvaltningsmyndigheter. Bådadera utgör en enhet som bygger upp den offentliga förvaltningen, en organisation med ett uppdrag och ansvarsområde.

Vad innebär den centrala statsförvaltningen?

Den offentliga förvaltningen har en central roll i utvecklingen av Sverige. En rättssäker och effektiv förvaltning stärker demokratin. En välfungerande förvaltning är grundläggande för att uppnå en hållbar tillväxt och är en viktig del i regeringens politik för ett starkt och välmående Sverige.

Hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs har stor betydelse. I propositionen lägger regeringen fram mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med i första hand den statliga förvaltningen. Det övergripande målet för förvaltningspolitiken ska vara en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.

I propositionen föreslås en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, det s.k. PSI-direktivet, i svensk rätt. Lagen syftar till att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

I förevarande proposition behandlas nedanstående betänkanden, rapporter och promemorior, eller delar av dessa.

I flertalet av dessa betänkanden m.m. har något författningsförslag inte tagits in. I de fall författningsförslag har tagits fram och behandlas i denna proposition återfinns dessa i bilagor till propositionen.

Sammanfattningar av de betänkanden m.m. som behandlas i denna proposition har tagits in som bilagor till propositionen. Sammanfattningarna har begränsats till de frågor som behandlas i propositionen.

Regeringens övergripande bedömning är att det svenska EU-arbetet i många avseenden fungerar väl. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har successiva anpassningar gjorts för att möta de krav som EU-arbetet ställer. Ett väl genomfört ordförandeskap under 2009 visar att Sverige kan hantera svåra utmaningar och driva EU-samarbetet framåt. Förutsättningarna för ett fortsatt utvecklingsarbete i syfte att ytterligare förbättra effektiviteten i EU-arbetet är således goda.

Regeringens bedömning: Varje myndighet har ett ansvar för utvecklingen av sin egen service. Utgångspunkten bör vara en så långt möjligt likvärdig tillgång till service för alla. Detta kan uppnås bl.a. genom ökad samverkan och bättre uppföljning samt genom en ökad användning av ny teknik.

4 Se Statskontoret 2000:20 Fem år i EU - en utvärdering av statsförvaltningens medverkan i EU-samarbetet, Statskontoret 2006:16 – Förvaltning för fri rörlighet och Kommerskollegiums attitydrapporter från år 2005, ”Europa – ja, men när” – uppfattningen om EU:s inre marknad hos svenska domstolar (2005-03-30),”Visst är EU vår hemmamarknad – nästan all vår export går dit.” – Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad (2005-03-30), ”Europa – ja, men hur” – svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad (2005-03-30), ”Europa – ja, men hur” – svenska myndigheters uppfattning om EU:s inre marknad (2005-04-01), ”Bättre överblick och samstämmighet!” – Inremarknadsfrågor hos svenska myndigheter (2005-09-29).

Regeringens bedömning: E-förvaltningsarbetet bör syfta till att åstadkomma lägre kostnader och största möjliga nytta för företag och medborgare, förvaltningen och samhället som helhet.

Öppenheten i offentliga beslutsprocesser och tillgängligheten till offentlig information bör öka.

Regeringens bedömning: Arbetet med att utveckla en tydligare och mera ändamålsenlig myndighetsorganisation kommer att drivas vidare och regeringen håller en fortsatt hög takt i arbetet med strukturförändringar och omprövningar av det statliga åtagandet inom olika verksamhetsområden. Förändringsarbetet ställer krav på löpande uppföljning och systematisk utvärdering för att säkerställa att avsedda resultat uppnås. Ökad vikt kommer därför att läggas vid sådana insatser.

Specialiseringen och sektoriseringen inom förvaltningen får inte leda till fragmentering och bristande helhetssyn. För att motverka sådana tendenser bör förutsättningarna för statlig samordning och samverkan mellan myndigheter och sektorer förbättras på både nationell och regional nivå.

Vem styr den statliga förvaltningen?

Statsförvaltningen i en stat fungerar som den verkställande maktens förlängda arm. Bland dess viktigaste funktioner kan nämnas:

Att utöva den exekutiva makten, genom att verkställa fattade beslut.
Att utöva den dömande makten (domstolar).
Att utöva kontrollerande och reglerande verksamhet (tillsynsmyndigheter och liknande).
Att förmedla samhällstjänster beslutade i lag till medborgarna.

Hur kontrolleras den statliga förvaltningen?

Konstitutionsutskottet granskar årligen att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU genomför två granskningar varje år. Den ena går ut på att kontrollera om ministrarna i vissa särskilda fall följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den kallas för särskild granskning och bygger på KU-anmälningarna som riksdagsledamöterna kan göra om de tycker att en minister gjort något fel och vill att KU tittar närmare på det.

Den andra granskningen kallas för allmän granskning och har administrativ inriktning. KU går då igenom olika handlingar, till exempel från Regeringskansliet, för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.

Vad en förvaltning är med ett exempel?

Kommunerna och regionerna har förvaltningar som sköter ett område, som kommunen eller regionen är ansvarig för. Förvaltningen leds av en förvaltningschef, som i sin tur är styrd av en nämnd utsett av fullmäktige.[källa behövs]

Vilka är statsförvaltningens viktigaste funktioner?

För att skapa förutsättningar för en god förvaltning som är demokratisk, effektiv, rättssäker och fri från korruption är det viktigt att alla statsanställda känner till och förstår den statliga värdegrunden.

I skriften Den statliga värdegrunden – gemensamma principer för en god förvaltning beskriver vi de sex principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Skriften ger även exempel och diskuterar beteenden och förhållningssätt.

Hur fungerar en förvaltning?

Riksarkivet har enligt sin instruktion överinseende över den offentliga arkivverksamheten. Det innebär att utvecklingen inom hela den offentliga förvaltningen ska följas och att vi verkar för en ökad enhetlighet och samordning mellan den statliga och kommunala arkivhanteringen.

Det finns inte några generella regler om gallring av handlingar som tillkommer genom visselblåsarlagen. Mer om gallring inom visselblåsning

Vad ingår i förvaltning?

En fastighetsförvaltares främsta uppgift är att förvalta och underhålla fastigheter. Men vilka uppgifter som ingår i uppdraget skiljer sig åt beroende på typ av fastighet och fastighetens storlek.

Fastighetsförvaltaren ansvarar för allt som fastigheten kan tänkas behöva, inom områden som ekonomi, drift, energi och olika byggprojekt. Förvaltaren tar ett helhetsgrepp och funderar som din högra hand i ditt uppdrag som fastighetsägare eller medlem i bostadsrättsförening.

Vårt tjänsteutbud skiljer sig åt i olika delar av landet. Nedan ser du i vilka län vi levererar fastighetsförvaltning. Välj län för att läsa mer och skicka en förfrågan.