Hur mycket ränta är räntelagen?

Ingår hela år i fälten görs beräkningen på exakt det antal dagar året har. Ett normalår har 365 dagar, ett skottår 366 dagar. Ingår hela månader görs beräkningen på det antal dagar respektive månad har.

Observera att du måste fylla i alla uppgifter.

Vad säger räntelagen om dröjsmålsränta för försenad betalning?

1:a-klassbrevFörsta alternativt andra vardagen efter inlämning, se även leveranstider för 1:a-klass brevtjänster (pdf)

ExpressbrevVardagen efter inlämningsdagen, utom i vissa geografiska riktningar, se leveranstider för Expressbrev (pdf)

RekVardagen efter inlämningsdagen, utom i vissa geografiska riktningar, se leveranstider för 1:a-klass brevtjänster (pdf)

Är räntelagen tvingande?

Dröjsmålsräntan kan liknas vid en vanlig ränta, men i de fall som en ränta på till exempel ett lån betalas löpande så används dröjsmålsräntan som ersättning först i samband vid utebliven inbetalning, det vill säga efter fakturans eller fordringens förfallodatum har passerat.

Den som vill beräkna dröjsmålsränta kan titta närmare på villkoren i den reglerande räntelagen. En så kallat dispositiv lag som gäller i de fall inga andra villkor är upprättade mellan de olika parterna. Denna lag är tvingande i ett fall i samband med att utfärdade avtalsvillkor inskränker gäldenärens rätt till jämkning enligt räntelagen.

Vilken paragraf i räntelagen stadgar att dröjsmål räntesatsen per år ska beräknas utifrån Riksbankens referensränta med ett tillägg om åtta procentenheter?

Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!

Beräkning av räntesats och ränta

Hur länge var räntan 500%?

Bank-, finans- och fastighetskrisen i Sverige på 1990-talet grundlades redan från cirka 1986–1990 med de nya villkor som rådde i bankvärlden, bland annat avskaffades kreditmarknadsregleringar som tidigare begränsat utlåningen.[2] [källa behövs]

Bankerna lånade ut till finansbolag som i sin tur lånade ut till fastighetsbolag.[2] [källa behövs]

Regeringen genomförde flera reformer som alla bidrog till krisen, bland annat en friare finansmarknad, ändrat ränteavdrag, samt reformer som egentligen främst syftade till att gå från ett tillstånd av hög till låg inflation.[källa behövs]

Bankkrisen kan sägas ha grundlagts redan den 21 november 1985 med det beslut som togs av riksbankschef Bengt Dennis, med stöd från finansminister Kjell-Olof Feldt, att släppa på de kreditmarknadsregleringar som tidigare begränsat utlåningen. I princip innebar detta att banker och finansinstitut över en natt fick låna ut hur mycket pengar man ville, eftersom Riksbanken hade gjort sig av med medlet att styra kreditgivningen. Före den så kallade Novemberrevolutionen hade regeln att utlåningen högst kunde öka med summan av den förväntade inflationen plus den förväntade tillväxten gällt. Under 1980-talet skulle det resultera i att utlåningen skulle kunna öka 8–10 % om året utan att ekonomin kom i obalans och inflationen steg. Tidigare hade en för hög inflation kompenserats med devalvering av kronan, vilket hade skett på 1970- och 1980-talen.

Bankerna lånade ut till ett snabbt växande antal finansbolag som i sin tur lånade ut till fastighetsbolag. Den totala utlåningsvolymen ökade mycket snabbt med 50 %, vilket förbättrade lönsamheten i bankerna. Tidigt ifrågasatte exempelvis ekonomie doktor Lars Wohlin, VD för Stadshypoteket 1982–96, beslutet. Men även Stadshypotek emitterade för 300 miljoner kronor redan samma dag som regleringarna avskaffades.

Under 1980-talet hade de fundamentala faktorerna för investeringar i kommersiella lokaler förbättrats. Exempelvis ökade antalet kontorsanställda med 3 % om året under 1980-talet. Detta innebar att det innan krisen varit en lång tid av sjunkande vakanser, högre hyror och därmed stigande fastighetspriser och en tro från marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Bankerna beviljade krediter främst utifrån en marknadsvärdering av fastighetsportföljen istället för en analys av bolagens återbetalningsförmåga, det vill säga hur mycket kassa som rörelsen genererade.

Fram till 1990 kan sägas att Sverige inte var påverkat av någon finanskris, men det skulle dock snabbt komma att ändras av ett antal händelser.

På en fastighetsdag ordnad av tidningen Fastighetsvärlden 17 maj 1990, hölls ett seminarium med docenten i ekonomi, Claes Hägg, som konstaterade att svenska fastigheter borde falla 30 till 40 % i värde. Efter seminariet var det flera som reagerade med att sälja av delar av sitt fastighetsbestånd och på så sätt räddade sitt kapital men det skulle inte dröja länge förrän priserna på allvar började gå nedåt långt mer än Claes Hägg befarat.

Första effekten av krisen var när finansbolaget Nyckeln ställde in betalningarna; Fastighetsbolaget Allhus ägare Leif Nordqvist hade lånat 700 miljoner kronor av finansbolaget Nyckeln för att bygga kontorsfastigheten Elephant & Castle i London och när Allhus ställde in betalningarna till Nyckeln fick det i sin tur Nyckeln att ställa in betalningarna till bland annat Gotabanken. Förlusterna uppgick till 3 miljarder kronor. Leif Nordquist sade senare i Dagens Industri att "Vi borde ha låtit bli utlandet. Men på den här tiden betedde sig svenskarna som vildar när de köpte utomlands. Det var bara att lyfta telefonen och få ett lån".[2]

Är 7% ränta bra?

Följande formel är användbar när du vill räkna ut i kronor hur mycket du ska betala i ränta per år:

Måste man betala dröjsmålsränta?

Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos ett företag som bedriver verksamhet i mitt land.
Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos ett företag som bedriver verksamhet i ett annat EU-land.

Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos en myndighet som bedriver verksamhet i mitt land.
Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos en myndighet som bedriver verksamhet i ett annat EU-land.

Du får inte ta ut dröjsmålsränta för transaktioner med privatkunder. Om du har en tvist med en kund gäller inte reglerna ovan. Läs mer om tvister med kunder:

Om du har fullgjort dina avtalsenliga och lagstadgade skyldigheter och kunden är ansvarig för dröjsmålet (dvs. om det inte beror på omständigheter som står utanför dennes kontroll) får du ta ut dröjsmålsränta för sen betalning och ersättning för indrivningskostnader.

Du kan ta ut dröjsmålsränta från den första dagen efter förfallodatumet i avtalet.

Om det inte finns någon fastställd betalningsperiod i avtalet är kunden automatiskt skyldig att betala ränta 30 kalenderdagar efter mottagandet av fakturan eller begäran om betalning.

Om du inte vet när kunden tog emot fakturan kan du ta ut dröjsmålsränta 30 kalenderdagar efter leveransen av tjänsten eller varan.

Måste man skicka påminnelse innan dröjsmålsränta?

När du vill debitera dröjsmålsränta på en faktura ska du ställa markören på en ledig textrad på fakturan under Löpande rutiner - Fakturor och använda kommandot Använd som dröjsmålsränta som finns under höger musknapp. Då anges texten dröjsmålsränta på textraden och du kan skriva in det aktuella beloppet direkt i kolumnen för Pris exkl moms på fakturan.

Det belopp som du skrivit in kommer av programmet automatiskt att behandlas som en momsfri försäljning och kommer också att tas med i fältet 42 för Övrig försäljning när programmet gör momsredovisningen.

Vad säger räntelagen?

Räntelagen är en lag som bland annat reglerar vilka betalningsvillkor och dröjsmålsräntor som företag kan ta ut av sina låntagare. Till exempel framgår i lagen att ett företag kan kräva dröjsmålsränta 30 dagar efter att en faktura har skickats ut. Räntelagen är dispositiv vilket betyder att den gäller så länge ingenting annat är avtalat mellan parterna.

Så fort du köper en vara eller tjänst på kredit, avbetalning eller mot faktura, eller när du tar ett lån, är det räntelagen som gäller. Att lagen är dispositiv betyder att den alltid gäller så länge du inte har ingått särskilt avtal som just avtalar bort någon av räntelagens föreskrifter. Det finns dock vissa delar av räntelagen som inte får avtalas bort om resultatet skulle vara till nackdel för låntagaren. Exempel på vad som kan anges i ett separat avtal är hur hög dröjsmålsränta ska vara, det vill säga den ränta som tas ut när en faktura inte betalas i tid, eller från vilken dag dröjsmålsräntan ska börja räknas. Hur hög dröjsmålsränta som kan tas ut är inte lagstadgat, avgörandet för var gränsen för ocker går sker från fall till fall var gränsen

Har man rätt till ränta på ränta?

Hej och välkommen till Lawline med in fråga!

Som svar på din fråga har du rätt till lön för de timmar du arbetat enligt lag och en arbetsgivare kan aldrig hålla in dem eller låta bli att betala ut lönen oavsett anledning. Om en arbetsgivare inte betalar ut lön enligt överenskommelse uppkommer en fordran som förfaller till betalning den dag som lönen egentligen skulle betalats ut. Från förfallodagen kan en anställd kräva ränta för dröjsmålet, d.v.s kräva lönen samt ränta för att lönen betalats ut sent enligt 3 § räntelagen.

Måste man avtala om dröjsmålsränta?

Hej och välkommen till Lawline med in fråga!

Hur hög kan räntan bli 2024?

Statliga bolånejätten SBAB höjer sina förväntningar på boräntorna för 2024 medan man sänker dem för flera lån för 2025 och 2026.

Räntorna för 2023 lämnas oförändrade och den rörliga räntan väntas toppa på 4,8% under hösten. För nästa år höjs den rörliga räntan till 4,5 procent (4,0) samt samtliga olika bindningstider som prognostiseras.

Kan räntan bli 6 procent?

Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.

Kan räntan stiga till 7 procent?

Historiskt har rörliga boräntor följt Riksbankens styrränta ganska väl och man bör därmed räkna med att boräntorna höjs i takt med att styrräntan höjs.

Med dagens räntehöjning ligger den svenska styrräntan nu på 3 procent. Senast vi var uppe på de nivåerna var 2008. Bedömning är nu att räntan ska fortsätta att höjas under våren. Mest troligt, utifrån Riksbankens perspektiv, är i så fall en höjning med 0,25 procentenheter i april, med viss sannolikhet för ytterligare en höjning därefter.

– Det som avgör ifall Riksbankens ränteprognos kommer hålla är utvecklingen för inflationen under våren, säger vår makroekonom Johan Lundqvist. Läs hans kommentar om räntehöjningen här.

Som bolånetagare får man ha med sig att högre räntor hör till det nya ekonomiska landskapet. För bolånetagare blir det viktigt att förbereda sig genom att stresstesta den egna plånboken.

När du beviljas bolån kan du känna dig trygg med att banken alltid räknar med att låntagaren ska klara ett tuffare ränteläge. Osäkerhet kring ränteläget samt stora svängningar i energikostnader innebär att många behöver ta ställning till hur det påverkar ekonomin i övrigt, som fritidsaktiviteter och semestrar. Det kan vara en bra idé att redan nu börja rusta sig med en sparbuffert. Hitta rätt sparande för dig här.

Är 7% ränta högt?

Det diskuteras flitigt om att räntorna är på väg upp, vilket kan leda till en oro hos alla med bostadslån. Tänk på att rapporteringen är generell, men hur just du påverkas är individuellt. Här kan du läsa mer om hur du får koll över din egen boendeekonomi.

Känner du dig osäker, eller orolig? Bästa sättet att råda bot på din egen oro över stigande räntor och hur det skulle påverka din boendeekonomi är att skaffa dig koll. Ta reda på vad du har för ränta på lånen idag, vad du har för bindningstid och vid en höjning, vilken nivå börjar det bli riktigt kännbart för dig? Gör en enkel framtidsmatematik för att du ska se hur dina omkostnader kan tänkas förändras.