Vad räknas in i biarea?

Innehållsförteckning:

1. Vad räknas in i biarea?
2. Vad menas med Biytor?
3. Vad är skillnaden mellan boarea och biarea?
4. Är garage biarea?
5. Är gästhus biarea?
6. Vad räknas som boyta och biyta?
7. Är vind biarea?
8. Är badrum boarea?
9. Är Loft biyta?
10. Vad räknas som biarea i lägenhet?

Vad räknas in i biarea?

• Boyta och biyta
• Skillnaden mellan boyta och boarea
• Byggyta
• Vanliga frågor och svar

Boyta, även kallad boarea, är den yta i en bostad som används av de boende. Tillsammans med biytor utgör boytan byggnadens totala yta. För att ta reda på hur stor boytan är behöver man mäta byggnadens invändiga storlek (varje våningsplan). Eftersom alla utrymmen i en bostad inte kan användas till fullo delar man upp boyta och biyta. Enligt svensk standard kallas ytorna för boarea och biarea. På alla våningsplan mäter man ytterväggarnas insidor, precis innanför golvsockeln. Allt som finns innanför ytterväggarna, inklusive innerväggarna, räknas med i boytan. Det betyder att man även räknar med skåp och fläktkaneler. Vissa saker ska inte räknas med i totalytan:

• Rum med takhöjd lägre än 1,9 meter.
• Rum som inte kan nås via en dörr, trappa eller permanent stege.

Våningsplan ska också räknas med i totalytan om takhöjden är minst 1,9 meter. Det finns olika regler för hur man delar upp boytan från biytan på olika våningsplan. Ligger våningsplanet ovan mark, eller i marknivå, är allt boyta, förutom:

Vad menas med Biytor?

Källarvåning, inglasad veranda eller inglasad altan som går att använda under viss del av året, oinredd vind, garage, tvättstuga, pannrum, förråd, soprum och liknade som är ihopbyggt med bostadshuset [..]

Vad är skillnaden mellan boarea och biarea?

Här förklaras först kortfattat skillnaden mellan de olika begreppen. Därefter beskrivs mer utförligt vilka regler som gäller kring hur boarea och biarea ska mätas upp samt vilka undantag som finns. 

Totalarea är boarea plus biarean. För att ytan ska inkluderas krävs att:

• Taknivnån är på minst 190 cm
• Utrymmet kan nås inifrån bostaden

Uppmätning sker genom att samtliga våningsplan mäts individuellt. Detta utifrån ytterväggarnas innermått, strax ovanför golvsockeln. En bostad som har måtten 12 x 7 meter har därmed en boarea på 84 kvm. Som visas på bilden nedan tar man inte hänsyn till innerväggar, diskbänkar eller annan fast inredning. 

Är garage biarea?

Vad betyder biarea? Här får du en snabb och enkel förklaring om allt som du behöver veta om biarea.

Fristående byggnader som t.ex. fristående garage, gästhus eller förråd på tomten räknas dock ej som biarea utan räknas istället som komplementbyggnad.

Är gästhus biarea?

Det finns undantagsregler för exempelvis våningsplan med snedtak och souterrängvåningsplan. Läs mer om dessa längre ner i artikeln.

Artikelns innehåll:1. Vanligt våningsplan ovan mark2. Våningsplan med snedtak3. Souterrängvåning4. Vad gäller för bostadsrätt & lägenhet?5. Trappa inomhus6. Källare7. Gäststuga & Attefallshus som är inrett som en bostad8. Utrymmen med takhöjd som understiger 190 cm överallt9. Hur mäter man?10. Felaktig area vid bostadsaffär – vad gäller?11. Ordlista – definition av ord inom ämnetKlicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

I ett helt vanligt våningsplan ovan mark klassas all golvyta som boarea med några undantag:

Ett inrett våningsplan med snedtak måste först och främst ha en yta som är minst 60 cm bred och är minst 190 cm från golv till tak för att du överhuvudtaget skall få räkna något som boarea. Har våningsplanet ingen sådan yta får det alltså inte räknas med alls i boarean.

Om det har en yta som är minst 60 cm x 190 cm så får man räkna enligt följande:

All yta som har 190 cm högt till tak är boarea. Utöver den ytan får du mäta 60 cm extra in på ytan där det är mindre än 190 cm högt och räkna den ytan som boarea. Resterande yta blir biyta.

Vad räknas som boyta och biyta?

Det finns undantagsregler för exempelvis våningsplan med snedtak och souterrängvåningsplan. Läs mer om dessa längre ner i artikeln.

Artikelns innehåll:1. Vanligt våningsplan ovan mark2. Våningsplan med snedtak3. Souterrängvåning4. Vad gäller för bostadsrätt & lägenhet?5. Trappa inomhus6. Källare7. Gäststuga & Attefallshus som är inrett som en bostad8. Utrymmen med takhöjd som understiger 190 cm överallt9. Hur mäter man?10. Felaktig area vid bostadsaffär – vad gäller?11. Ordlista – definition av ord inom ämnetKlicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

I ett helt vanligt våningsplan ovan mark klassas all golvyta som boarea med några undantag:

Ett inrett våningsplan med snedtak måste först och främst ha en yta som är minst 60 cm bred och är minst 190 cm från golv till tak för att du överhuvudtaget skall få räkna något som boarea. Har våningsplanet ingen sådan yta får det alltså inte räknas med alls i boarean.

Om det har en yta som är minst 60 cm x 190 cm så får man räkna enligt följande:

All yta som har 190 cm högt till tak är boarea. Utöver den ytan får du mäta 60 cm extra in på ytan där det är mindre än 190 cm högt och räkna den ytan som boarea. Resterande yta mäts ej (räknas varken som bi- eller boarea).

Är vind biarea?

Här förklaras först kortfattat skillnaden mellan de olika begreppen. Därefter beskrivs mer utförligt vilka regler som gäller kring hur boarea och biarea ska mätas upp samt vilka undantag som finns. 

Totalarea är boarea plus biarean. För att ytan ska inkluderas krävs att:

• Taknivnån är på minst 190 cm
• Utrymmet kan nås inifrån bostaden

Uppmätning sker genom att samtliga våningsplan mäts individuellt. Detta utifrån ytterväggarnas innermått, strax ovanför golvsockeln. En bostad som har måtten 12 x 7 meter har därmed en boarea på 84 kvm. Som visas på bilden nedan tar man inte hänsyn till innerväggar, diskbänkar eller annan fast inredning. 

Är badrum boarea?

I genomsnitt har svenskarna 42 kvadratmeter bostadsyta per person. Småhusägarna bor rymligast. De har 46 kvadratmeter per person, medan de i bostadsrätt har 39 och hyresgäster har 35 kvadratmeter per person.[1] Det minsta boendeutrymmet har man i Botkyrka, Stockholm, Sundbyberg och Solna med 34 kvadratmeter per person.[2]

Är Loft biyta?

Vid vissa situationer kan man behöva veta hur stor bostad eller boyta man egentligen har. Kanske hyr man en bostad och anser att man betalar för mycket i hyra och att storleken inte stämmer med kontraktet? Kanske är det så att man ska köpa eller sälja ett hus eller en lägenhet och vill veta exakt hur stort huset eller lägenheten är? 

Det är inte helt enkelt att mäta boyta. I den här guiden får du instruktioner för hur det går till.

Vad räknas som biarea i lägenhet?

Det finns undantagsregler för exempelvis våningsplan med snedtak och souterrängvåningsplan. Läs mer om dessa längre ner i artikeln.

Artikelns innehåll:1. Vanligt våningsplan ovan mark2. Våningsplan med snedtak3. Souterrängvåning4. Vad gäller för bostadsrätt & lägenhet?5. Trappa inomhus6. Källare7. Gäststuga & Attefallshus som är inrett som en bostad8. Utrymmen med takhöjd som understiger 190 cm överallt9. Hur mäter man?10. Felaktig area vid bostadsaffär – vad gäller?11. Ordlista – definition av ord inom ämnetKlicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

I ett helt vanligt våningsplan ovan mark klassas all golvyta som boarea med några undantag:

Ett inrett våningsplan med snedtak måste först och främst ha en yta som är minst 60 cm bred och är minst 190 cm från golv till tak för att du överhuvudtaget skall få räkna något som boarea. Har våningsplanet ingen sådan yta får det alltså inte räknas med alls i boarean.

Om det har en yta som är minst 60 cm x 190 cm så får man räkna enligt följande:

All yta som har 190 cm högt till tak är boarea. Utöver den ytan får du mäta 60 cm extra in på ytan där det är mindre än 190 cm högt och räkna den ytan som boarea. Resterande yta blir biyta.