:

När kommer e-krona?

Innehållsförteckning:

  1. När kommer e-krona?
  2. Vart kan man köpa e-krona?
  3. Vad är digital pengar?
  4. Hur fungerar e-krona?
  5. När kommer svenska kronan att stärkas?
  6. Varför är svensk krona svag?
  7. Varför säljer Riksbanken svenska kronor?
  8. Varför säljer Riksbanken kronor?
  9. Hur mycket pengar kan man sätta in på banken utan frågor?
  10. Får banken fråga var pengarna kommer ifrån?
  11. Varför svag krona?
  12. Varför köper inte Riksbanken kronor?
  13. I vilket land får man mest för svenska kronan?
  14. Varför tappar svenska kronan i värde?
  15. När ska Sverige gå över till euro?

När kommer e-krona?

Riksbanken menar att e-kronan inte ska konkurrera med bankerna om betalningar och insättningar. Men om den nya e-valutan blir verklighet kommer en sådan utveckling att vara svår att undvika, säger Claire Ingram Bogousz, docent på Uppsala universitet och fintechforskare.

Makroläget det senaste året har inte undgått någon med stigande räntor, inflation och fallande börser. För fintechbolag har utvecklingen inneburit ett abrupt skifte från tillväxt till lönsamhet med kraftiga värderingsras och minskad personal för att kapa kostnader.

Vart kan man köpa e-krona?

Mängden pengar som kan användas som betalningsmedel uppgick i juni 2021 till 4 644 miljarder kronor enligt SCB. Av dessa var hela 98,7 procent elektroniska pengar och blott 1,3 procent kontanter, det vill säga fysiska sedlar och mynt. Statistiken bekräftar därmed att användningen av kontanter nått en ny rekordlåg nivå.

Riksbanken kan skapa centralbankspengar genom att dels trycka mer fysiska kontanter, dels låna ut elektroniska pengar till bankerna. Bankerna skapar privata bankpengar med utgångspunkt från tillgången på elektroniska centralbankspengar och sin egen balansräkning. Privata bankpengar är uteslutande elektroniska.

Vad är digital pengar?

Nu, mer än 300 år senare, är det sedlarna som är jobbiga att hämta ut i bankomaten och ha prasslande i plånboken, anser svenskarna. När Sverige som första land i världen går mot att bli kontantlöst är det därför en förändring av historiska mått.

– Det är ett väldigt stort skifte, säger Gabriel Söderberg, ekonom på Riksbanken och forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Och det har gått snabbt. Efter topp-året 2007 har mängden kontanter i samhället rasat, visar Riksbankens siffror. Visserligen planade kurvan ut förra året, men det ska inte tolkas som att trenden har vänt, enligt Gabriel Söderberg.

– Man måste skilja på hur mycket kontanter som cirkulerar i samhället och hur mycket de används. Här ser man att det är 500-kronorssedlarna som ökat. Det talar för att sedlarna snarare används som en depå än för shopping. 

En anledning tror han kan vara uppmaningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha kontanter hemma,  som finns med i broschyren Om krisen eller kriget kommer som skickades ut till hushållen förra året.

För Riksbanken, som gett ut sedlar och mynt i 350 år, gäller det att hänga med. För tre år sedan började banken utreda hur en digital krona, en så kallad e-krona, skulle kunna fungera som ett komplement till kontanter.

Under våren kommer Riksbanken att bygga en första testplattform tillsammans med ett konsultbolag. Målet är att visa hur en e-krona skulle kunna användas av allmänheten för köp, insättningar och uttag. 

Testet bygger på ett simulerat e-kronanätverk. Riksbanken ger där ut e-kronor till utvalda och godkända deltagare, till exempel banker. Dessa distribuerar i sin tur e-kronor till testanvändare som förvarar dem i en digital plånbok, i form av en app i mobilen, i en smart klocka eller på ett kort.

Hur fungerar e-krona?

År 2009 introducerades kryptovalutan Bitcoin, som följdes av en framväxt av andra kryptovalutor, vilket väckte frågeställningen om centralbanker bör ge ut egna kryptovalutor.[2][3]:18 Om en eventuell e-krona blir en kryptovaluta eller ej är ett teknikval som ännu (september 2017) ej avgjorts.[3]:18

Vice riksbankschefen Cecilia Skingsley höll den 16 november 2016 ett tal på evenemanget Fintech Stockholm 2016 där hon lade fram frågeställningen: "Borde Riksbanken ge ut e-kronor?"[4] Talet uppmärksammades av den brittiska affärstidningen Financial Times, som noterade att Riksbanken undersökte möjligheten att bli den första betydande centralbanken att ge ut en digital valuta.[5] Vid tillfället var digitala valutor obeprövade av centralbanker, med Bank of England och Kanadas centralbank som exempel på centralbanker utöver Riksbanken som hade börjat intressera sig för valutaformen. I talet skiljer Skingsley mellan tre typer av pengar:

  • Centralbankspengar i kontantform: hållbara av allmänheten.
  • Centralbankspengar i elektronisk form: ej hållbara av allmänheten, utan endast av kontoinnehavare hos Riksbanken (kreditinstitut, värdepappersföretag, clearingorganisationer och Riksgäldskontoret).
  • Affärsbankspengar: en fordran hos en affärsbank.

När kommer svenska kronan att stärkas?

Billiga kronor jämfört med dollar och euro är dåligt för importen, eftersom utländska varor och tjänster blir dyrare – men bra för exporten eftersom svenska varor blir konkurrenskraftigare prismässigt på världsmarknaden.

Men det kan ta flera år för den svenska kronan att stabilisera sig.

“Till årsskiftet kan vi nå priset 11,20”, säger Henriksson till Sveriges Radio.

Varför är svensk krona svag?

Kronförsvagningen hänger främst ihop med den internationella finansiella krisen. I finansiella orostider med betydande osäkerhet såsom bland annat växelkursutvecklingen tenderar små valutor som den svenska kronan att försvagas. Det är svårt att förklara den senaste tidens kronförsvagning utifrån till exempel skillnader i produktivitet, BNP-tillväxt eller utvecklingen i bytesbalansen. I jämförelse med andra länder har Sverige en stark utgångsposition med stora överskott i bytesbalansen och starka statsfinanser.

Kronförsvagningen bedöms vara tillfällig och kronan kommer att stärkas de närmaste åren och återgår då till mer normala nivåer.

Riksbanken har ett mål för inflationen men inte något mål för kronan. Fram till november 1992 styrdes penningpolitiken av ett mål för kronan det vill säga fast växelkurs. Sedan dess har vi en fritt flytande valutakurs och penningpolitiken styrs av målet om två procents inflation.

Att inte ha ett mål för växelkursen innebär också att Riksbanken inte har någon bestämd uppfattning vad som är en önskvärd nivå på eller förändring av växelkursen. Vid en given räntebana innebär en svagare krona att penningpolitiken, om inget annat förändras, blir mer expansiv. Om Riksbankens direktion bedömer att kronförsvagningen och övriga omständigheter gör att penningpolitiken blir för expansiv vid oförändrad reporäntebana kommer Riksbanken vid nästa penningpolitiska möte att ändra reporäntebanan så att penningpolitiken blir mindre expansiv.

Varför säljer Riksbanken svenska kronor?

Riksgälden säljer sitt innehav på 7 miljarder i svenska kronan. Ett ovisst omvärldsläge ligger bakom. Samtidigt fortsätter Riksbanken att sälja 11,6 miljarder svenska kronor i månaden. Säljtrycket förstärker tesen att förtroendet för kronan är svagt från svenska institutioner, säger SEB:s analyschef Carl Hammer.

Riksgälden meddelade i slutet av augusti att myndigheten stänger en strategisk position i svenska kronan mot euron. Positionen uppgår till 7 miljarder kronor, vilket ligger strax under maxtaket för myndighetens mandat på 7,5 miljarder. Orsaken bakom avvecklingen handlar om det osäkra marknadsläget, säger Klas Granlund, avdelningschef för Skuldförvaltning på Riksgälden.

Varför säljer Riksbanken kronor?

Här redovisas Riksbankens totala innehav av värdepapper. Innehavet är nettosumman av köpta värdepapper, det vill säga den totala summan av köpta värdepapper minskat med sålda (statsobligationer) och förfallna värdepapper vid varje tidpunkt. Uppgifterna redovisas i nominella belopp och utgår från transaktionsdatumet för Riksbankens köp eller försäljning av obligationerna.

Diagrammet visar Riksbankens totala innehav av respektive värdepapper vid varje tidpunkt. Siffrorna anges i miljarder svenska kronor och redovisas i nominella belopp. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet. Källa: Sveriges riksbank.

*Innehavet av statsobligationer inkluderar de statsobligationer som Riksbanken köpte före mars 2020 i enlighet med direktionens beslut 2012, de statsobligationer som Riksbanken köpt sedan februari 2015 i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv och de statsobligationer som Riksbanken köpt sedan mars 2020 som en del i de coronarelaterade åtgärderna. Därtill återspeglar innehavet av statsobligationer de förfall som uppstått genom åren samt de försäljningar som inleds i april 2023.

Hur mycket pengar kan man sätta in på banken utan frågor?

I Sverige finns det 316 insättningsautomater runt om i landet. Här kan du sätta in kontanter om du är kund i Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB eller Swedbank/Sparbankerna.  

Får banken fråga var pengarna kommer ifrån?

För att motverka risk för penningtvätt och finansiering av terrorism ska banken ha god kundkännedom om sina kunder. Det innebär att banken ställer frågor till dig som kund om ekonomisk situation eller om vilken verksamhet du bedriver. Kundkännedom omfattar även uppgifter om hur du som kund tänker använda bankens tjänster. Informationen som samlas in används för att bedöma vilka transaktioner banken kan förvänta sig av varje kund.

Varför svag krona?

Samtidigt har den svenska kronan varit svag under väldigt lång tid. Hur mycket har Riksbankens penningpolitiska strategi spelat roll?

– Den långa trenden har pågått sedan 2013 och det är klart att penningpolitiken har syftat till att trycka ned växelkursen. Förutom fokuset på fastighetsmarknaden är det att Riksbanken inte håller jämna steg med Europeiska centralbanken den bästa förklaringen varför den den svenska kronan tappat gentemot euron från 10:50 till 11:60 (kronor per euro) de senaste månaderna, säger Hammer.

Finns det något som talar för en förstärkning av kronan i närtid?

Varför köper inte Riksbanken kronor?

Nyhet, Pressmeddelande Riksbanken avser att inom ramen för tillgångsförvaltningen utreda förutsättningarna för att minska valutarisken där en möjlig åtgärd är att valutasäkra en del av valutareserven. Utgångspunkten är att det belopp som valutasäkras motsvarar ungefär en fjärdedel av valutareservens storlek. Åtgärden syftar till att minska Riksbankens finansiella risker.

Riksbanken förvaltar en valutareserv bland annat för att säkerställa att Riksbanken vid behov kan ge likviditetsstöd i utländsk valuta till banker.  

I vilket land får man mest för svenska kronan?

Det finns ett antal förklaringar till att kronan är svag, även om det inte är helt enkelt att peka ut den mest bidragande orsaken. Till att börja med är den svenska kronan en liten valuta, som dessutom har ett lite efterhängset dåligt rykte sedan bankkrisen på 90-talet. När oron på finansmarknaderna ökar så anses en liten valuta vara riskfylld, och investerare söker sig istället mot tryggare hamnar som dollar.

Dessutom har vi ju under det senaste året haft ett räntehöjarrace bland världens centralbanker. En räntehöjning stärker allt annat lika en valuta. Men den svenska Riksbanken anses inte kunna höja styrräntan lika mycket som andra centralbanker, som exempelvis den europeiska. En förklaring till det är att de svenska hushållen är högt skuldsatta, och det anses vara en stor risk och utgöra ett hinder för kraftiga räntehöjningar. Det är också så att det finns en oro generellt för svensk fastighetsmarknad, som kan vara en bidragande orsak i sig till att kronan är svag. Dessutom har den svenska Riksbanken färre räntemöten än andra centralbanker, vilket ofta gjort att man hamnat lite ”efter” de andra.

Vi kan se att Turkiets valuta har försvagats mot den svenska – och mot alla andra större valutor i världen. I övrigt kan man se att kronan har försvagats mot de flesta större valutor under flera år, men vi ser fortfarande att det är ett lägre prisläge för svenskar i vissa länder. På den här kartan ser vi att det tydligt är länder österut.

Vi har exempelvis ett antal länder i Östeuropa, som Polen, Ungern, Tjeckien och Rumänien. Och, om man vill ha lite mer sol och bad, så är det fortfarande billigt för oss svenskar i Kroatien och Bulgarien.

Kan man tänka sig att resa lite längre bort är det fortfarande billigt i Indien, Vietnam, Nepal och Pakistan.

Varför tappar svenska kronan i värde?

Kronförsvagningen hänger främst ihop med den internationella finansiella krisen. I finansiella orostider med betydande osäkerhet såsom bland annat växelkursutvecklingen tenderar små valutor som den svenska kronan att försvagas. Det är svårt att förklara den senaste tidens kronförsvagning utifrån till exempel skillnader i produktivitet, BNP-tillväxt eller utvecklingen i bytesbalansen. I jämförelse med andra länder har Sverige en stark utgångsposition med stora överskott i bytesbalansen och starka statsfinanser.

Kronförsvagningen bedöms vara tillfällig och kronan kommer att stärkas de närmaste åren och återgår då till mer normala nivåer.

Riksbanken har ett mål för inflationen men inte något mål för kronan. Fram till november 1992 styrdes penningpolitiken av ett mål för kronan det vill säga fast växelkurs. Sedan dess har vi en fritt flytande valutakurs och penningpolitiken styrs av målet om två procents inflation.

Att inte ha ett mål för växelkursen innebär också att Riksbanken inte har någon bestämd uppfattning vad som är en önskvärd nivå på eller förändring av växelkursen. Vid en given räntebana innebär en svagare krona att penningpolitiken, om inget annat förändras, blir mer expansiv. Om Riksbankens direktion bedömer att kronförsvagningen och övriga omständigheter gör att penningpolitiken blir för expansiv vid oförändrad reporäntebana kommer Riksbanken vid nästa penningpolitiska möte att ändra reporäntebanan så att penningpolitiken blir mindre expansiv.

När ska Sverige gå över till euro?

I dokumenten framgår det att målet är att samtliga EU:s medlemsstater ska införa euro som valuta senast år 2025.

Tanken är att parlamentet ska få kontroll över valutan. Eftersom alla medlemsstater i dag inte har euro, så sker mötena kring valutan i möten mellan euro-ländernas finansministrar.