Kan man göra en bouppteckning själv?

Efter att någon har avlidit måste man skapa en inventering av den avlidnes tillgångar och skulder, vilket man kan göra själv. Det är grunden för bouppteckningen. Dödsbodelägare har valet att antingen göra detta själva eller anlita en jurist för hjälp. Om man väljer att göra bouppteckning själv måste man vara medveten om vissa steg som måste följas och det är viktigt att följa lagen och dess tidskrav noggrant.

Hur svårt är det att göra bouppteckning själv?

Hur man gör en bouppteckning påverkas av om du bestämmer dig för att göra den själv, eller anlita hjälp. En bouppteckning regleras av specifika bestämmelser och rutiner. I de flesta fall kan dödsbodelägarna själva genomföra bouppteckningen. Men om dödsboet upplevs som komplicerat eller överväldigande kan det vara fördelaktigt att ta hjälp av någon du litar på. Detta skulle kunna vara en jurist eller begravningsbyrå som har möjlighet att underlätta i processen. Det skulle även kunna vara en utomstående person som du känner dig trygg att lämna över ansvaret på.

Att göra en bouppteckning själv behöver inte vara svårt. Däremot finns det vissa delar du inte får glömma bort – för att den ska gå rätt till. Vi guidar dig till hur man gör en bouppteckning själv, med hjälp av vår checklista.

Vem kan göra en bouppteckning?

En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av er efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet.

Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

Om ni har bett någon utomstående förvalta dödsboet, exempelvis en boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte samma person agera som förrättningsman.

Vad kostar det att anlita en Bouppteckningsman?

Det är dödsbodelägarna som tillsammans ska se till att en bouppteckning blir gjord. Dödsbodelägarna kan själva välja att göra bouppteckningen. Det är då enklast att den person som bäst känner till den avlidnes ekonomi och ägande gör sammanställningen. Det kan exempelvis vara partner eller en bröstarvinge. Det är oftast inte särskilt svårt och det finns mycket stöd att få om det skulle behövas.

Det går också att anlita en jurist eller ta hjälp av begravningsbyrå som ofta har en egen jurist eller samarbete med en juristbyrå. Du kan också välja att låta någon annan utomstående som du litar på göra bouppteckningen.

Insikt: Nordisk studie: Enkelhet viktigt för svenskar när dom gör bouppteckning

Kostnad för bouppteckning kan variera stort och beror på vem du väljer att anlita och den tid som krävs för arbetet. Det kan ta olika lång tid beroende på hur tillgångar och skulder i dödsbo ser ut, om det finns mycket att gå igenom och reda ut.

Om ett dödsbo har många dödsbodelägare kan det också behövas extra tid för att ta reda på vem som ska ärva, jämfört med ett dödsbo som bara har en eller ett par nära arvingar.

En jurist tar i regel från 1 500–1 600 kr i timmen, och även en enklare bouppteckning tar åtminstone några timmar. Kostnad för bouppteckning kan därför börja på runt 4 000 kr och kosta upp mot det dubbla eller mer.

Vad kostar en bouppteckning på Swedbank?

Vi vet att det kan vara mycket att tänka på när någon går bort. Mitt i sorgen ska du som närstående och dödsbodelägare ta tag i allt det praktiska med den avlidnes ekonomi. Här hittar du information om hur du tar hand om dödsboet, bouppteckning och annat som behöver göras.

Till att börja med - ta hand om dödsboet

Måste man ange lösöre i bouppteckning?

En bouppteckning måste inte göras av dyra jurister. Enkla fall klarar du lätt själv – och sparar tusenlappar på köpet.

En person kan ha flera roller i en bouppteckning. Ett barn till den avlidna kan till exempel vara både bouppgivare, dödsbodelägare och ingivare.

Bouppgivare: Den som bäst känner till dödsboet, det vill säga vilka skulder och tillgångar som finns.

Dödsbodelägare: De som ärver direkt från dödsboet.

Kan banken göra bouppteckning?

Till att börja med - ta hand om dödsboet

Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?

Vi ska strax kika på de olika stegen för hur man avvecklar ett dödsbo, men innan vi gör det så finns det en sak som är bra att känna till. Ni som dödsbodelägare kan göra i princip vad som helst – så länge som ni är överens.

De steg som anges nedan motsvarar alltså inte en turordning som måste följas. Det finns dock två saker som ni bara kan göra i en viss ordning och det är följande:

Vad gäller bostad (fastighet och bostadsrätt, inte hyresrätt) så kan den nya ägaren inte få tillträde förrän bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket. Däremot är det möjligt att tömma bostaden och lägga ut den för försäljning innan bouppteckningen är registrerad. Det är alltså bara själva tillträdet som måste vänta.
Vad gäller bankmedel så kan ingen få tillgång till dessa förrän bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket.

Det första som kan vara bra att ta tag i är att säga upp olika typer av avtal. Detta för att slippa extra kostnader. Vanliga avtal att hålla koll på är följande:

Värt att känna till är att en månads uppsägningstid gäller vid dödsfall för hyreslägenheter, under förutsättning att ni säger upp lägenheten inom en månad från dödsdagen.
IT och telefoni.
El, vatten och värme. Dessa ska dock sägas upp till avflyttningsdagen. Detta för att det ska vara möjligt att städa m.m.

Får man röra dödsbo innan bouppteckning?

Hej, tack för att du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga!

För att kunna besvara din fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken (ÄB). Där framgår det att en bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). Det är vidare dödsbodelägare som förvaltar och företräder dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägare är exempelvis efterlevande make, legala arvingar och universella testamentstagare.

Vad får man inte göra innan bouppteckning?

Enkelt förklarat kan man säga att lösöre är fysiska ägodelar som går att flytta. Man kan tänka att lösöre inte sitter fast i huset eller marken. Exempel på lösöre är:

Möbler, porslin och hemelektronik
Kläder, böcker och andra personliga ägodelar
Maskiner och verktyg
Skuldebrev, sedlar och mynt
Bil, cykel och andra fordon

💡 Saker som inte räknas som lösöre: är pengar på ett bankkonto, aktier och rättigheter. Inte heller det som är fast egendom så som hus eller tomt.

Lösöre är inte riktigt samma sak som lös egendom.

I lös egendom ingår lösöre men även sådant som inte är fysiska saker, till exempel pengar, värdepapper, hyresrätt, rättigheter och fodringar. Däremot ingår inte fast egendom.

Fast egendom kan ses som motsatsen till lös egendom.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

När någon har dött ska de som ärver göra en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder.

En bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket visar vem som har rätt att representera dödsboet.

Det finns särskilda regler för hur en bouppteckning ska gå till. I många fall kan dödsboet göra bouppteckningen själv, men om det känns svårt kan det vara bra att ta hjälp av en person som du har förtroende för. Det går även att anlita en jurist eller begravningsbyrå.

Vad händer om man inte gör en bouppteckning?

Trots att det finns en bouppteckningsskyldighet kommer det ibland inte in någon bouppteckning. Då ska Skatteverket se till att en bouppteckning förrättas och lämnas in om inte en dödsboanmälan lämnats in.

När det finns en bouppteckningsskyldighet ska Skatteverket se till att en bouppteckning förrättas och lämnas in till Skatteverket (20 kap. 9 § första stycket ÄB). Läs mer om bouppteckningsskyldigheten på sidan När ska en bouppteckning förrättas?

Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?

En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckningen kan förklaras som en förteckning över den avlidnas tillgångar och skulder som denne hade/ägde när den avled. Bouppteckningen blir senare underlag för det arv som så småningom ska gå ut till arvingarna, efter det att bouppteckningen har registrerats av Skatteverket.

Exempel på tillgångar som ska antecknas i en bouppteckning kan vara allt ifrån fastigheter till fordon, lösöre (möbler, inredning, husgeråd etc.), kontanter, banktillgångar och värdepapper. Som skuld i ett dödsbo ska exempelvis begravningskostnader och obetalda fakturor som förelåg på dödsdagen tas upp. Skulder som uppkommer efter dödsfallet tas inte upp om de inte är direkt hänförliga till dödsfallet. Det kan exempelvis handla om en faktura för palliativ vård, en ambulansresa i samband med dödsfallet eller liknande.