Vad hände år 1528?

Olaus Petri med en Stockholmsvy från 1598 i bakgrunden. Statyn står framför Storkyrkan som syns till höger i bild.

Tidigt på året 1525 hände något ovanligt i Stockholm. Olaus Petri, diakon och stadens sekreterare, gifte sig i Storkyrkan med Kristina Mikaelsdotter.

År Gustav Vasa släkt med kungen?

När jag började släktforska och gick på ÖGF:s grundkurs råkade jag greppa en bok på bibliotek som gjorde att mitt intresse växte. Jag hade fått en liten lapp av min pappa från farmor. Så här dryga 35 år senare så minns jag att två namn stack ut, en livgrenadjär Frimodig som satt i fransk fångenskap och farmors mamma som hette Wetterström. I Svenska ättartal från 1893 beskrevs släkten Wetterström och en fotnot dök upp för Elisabet Christina Stråle om hennes släktskap med Gustav Vasa.

Många andra med mig har fått reda på att man ska vara ättling till Gustav Vasa utan egentligen veta om det är sant eller hur släktskapet ser ut. Personligen har jag kommit fram till Brita Rutencrantz men är inte riktigt rett ut leden mellan henne och Gustav Vasas dotter Sofia. Detta trots Hans Gillingstams doktorsavhandling ”Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden: släkthistoriska studier” (1953). Nu ser jag fram mot Per Anderssons tolkning av källmaterialet i hans bokverk med ca 250.000 ättlingar till Gustav Vasa.

Per Andersson har under många år kartlagt denna Sveriges kungasläkt. Antalet dokumenterade släktmedlemmar uppgår till drygt 250 000 (inklusive ingifta och motsvarande), varav närmare 75 procent alltjämt är i livet. Sveriges samtliga monarker därefter är hans efterkommande, alla biologiska ättlingar utom adopterade Carl XIV Johan och ingifta Fredrik I och Oscar I. Carl XVI Gustaf härstammar från Gustav Vasa på 91 olika sätt. Släkten har stor geografisk spridning både i Sverige och utomlands, naturligt nog särskilt till angränsande nordiska och närliggande västeuropeiska länder, men ättlingar återfinns även i övriga världsdelar.

Hur många av Gustav Vasas barn dog?

Gustav Vasas tar farväl inför sin död med de tre sönerna vid sin sida.

Stora salen på Stockholms slott vid midsommartid år 1560. Scenen var både dramatisk och ödes mättat behärskad. Den gamle Gustav Vasa hade låtit inkalla rikets ständer och nu framträdde han en sista gång inför dem. Bara några månader senare skulle den man som regerat Sverige i trettionio år (riksföreståndare 1521, kung från 1523) vara död. Bredvid kungen när han höll sitt avskedstal fanns hans fyra söner: Erik, Johan, Magnus och Karl. Det var den äldste av dem, Erik, som skulle ta över. Så var det bestämt i Västerås arvförening från 1544.

Vilken släkt är störst i Sverige?

Per Andersson är själv inte släkt med Gustav Vasa, utan tillhör den välutredda Långarydssläkten. Men hans morfars mormor var gift med en Vasaättling i sitt första äktenskap.

Försök att föreställa dig hur många släktingar du har om du utgår från dina anor sex generationer bakåt och sedan forskar framåt på varje släktgren. För de allra flesta är det nog ganska svårt att visualisera.

Finns det levande ättlingar till Gustav Vasa?

För kung Gustav, som eftervärlden kallat Vasa efter släktens vapenbild, blev det nu viktigt att snabbt vinna den kungliga status som hans familj saknade bland Europas kungahus. Liksom många andra nordeuropeiska furstar valde han protestanternas sida i den maktkamp som utbrutit sedan munken Martin Luther fördömt påven några år tidigare.

Hans första år på tronen blev dock osäkra på grund av flera uppror och genom maktstriderna med kyrkan och delar av adeln.

Vart finns Gustav Vasas häst?

Vissa föremål har bevarats för att de varit med vid särskilt viktiga historiska ögonblick. Gustav II Adolfs uppstoppade häst Streiff från slaget vid Lützen 1632 och Gustav III:s maskeraddräkt från attentatet på operan 1792 är sådana exempel.

Gustav II Adolfs uppstoppade häst Streiff finns att se i den permanenta Utställningen om Sveriges kungliga historia. Foto: Erik Lernestål, Livrustkammaren/SHM (CC BY)

Vilken är Sveriges äldsta släkt?

Natt och Dags hus i Uddevalla

Vilken är egentligen Sveriges äldsta släkt? Det är en fråga som kan besvaras på flera olika sätt. Släktband mellan namngivna personer framträder redan på de många runstenarna i landet men det går inte att följa några släktlinjer därifrån fram till våra dagar eftersom det finns ett stort glapp vad gäller skriftliga källor. Idag finns möjligheten att med hjälp av mitokondrie-DNA fastställa släktskap på mödernet med personer som levde för flera tusen år sedan men där saknas istället namn.

Vad heter världens största släkt?

Den 12 september återförenas tusentals medlemmar av världens största kartlagda släkt, Långarydssläkten i Långaryd. Efter 34 års forskningsarbete fullbordas då bokverket i fem band med alla 208 000 spårade medlemmar av släkten. Rötterna har nu kunnat följas ännu längre tillbaka i smålandssocknarna Långaryd i Hylte kommun och Våthult i Gislaveds kommun, där förfäderna fanns redan för 400 år sedan.

Släkten är känd under hittills 16 generationer. Inte mindre än 155 000 av släktmedlemmarna är fortfarande i livet och idag utgör släkten 1,5 procent av Sveriges befolkning. Den stora släkten har satt sin ursprungssocken Långaryd, vid gränsen mellan Småland och Halland, på världskartan. Från kärnbygden har ättlingarna spridit sig till 289 av 290 kommuner i Sverige, alla 50 delstater i USA och till många andra länder i alla världsdelar. I Långaryds socken tillhör idag över 60 procent av invånarna släkten. Den kommun där det bor flest släktmedlemmar är Halmstad (15 000). I Hylte kommun tillhör 42 procent av invånarna Långarydssläkten och i hela Hallands län är andelen närmare 12 procent.

Vad hände efter Gustav Vasa dog?

Gustav Vasas tid som kung brukar ses som början på den moderna tiden i Sverige och en tid av många förändringar. Under medeltiden bodde största delen av befolkningen på landsbygden och städerna var mycket mindre än idag. I samhället hade den katolska kyrkan stor makt och lokala fogdar härskade över sina län. Men under 1500-talet började ske en förändring där mer enhetliga stater med centraliserad makt började växa fram. Speciellt i norra Europa började Martin Luthers idéer om en svagare kyrkomakt få alltmer uppmärksamhet.

Kan kungen adla?

Adelskapet hör historiskt ihop med tre bördsrätter: att äga och ärva frälsehemman, rätten till olika regale, och rätten att bära adliga rangattribut till sitt heraldiska vapen. De äldsta adliga ätterna utgör så kallad uradel. De har aldrig adlats utan ansågs av tradition tillhöra skattefrälset åberopandes Alsnö stadga. Från 1400-talet blev adlandet – det vill säga det att förklara en ätt för varande av adlig börd – en kunglig höghetsrättighet. Stamfäderna för sådana ätter har erhållit adels- eller sköldebrev som reglerar ättmedlemmars adelskap och beskriver den adliga skölden. I och med Gustav II Adolfs Riddarhusordning 1626 stadgades introduktion för alla ätter för att få säte och stämma på Riddarhuset. Ätterna är sedan dess ordnade kronologiskt med nummer inom sina respektive klasser (vissa uradliga ätters nummer fastställdes ursprungligen genom lottning).

Det finns idag tre adliga ranger: grevliga och friherrliga som gemensamt benämns ridderskapet samt otitulerade adelsätter som benämns adeln. Ett fåtal ätter har adlats av en svensk monark utan att introduceras, så kallad ointroducerad adel (se nedan). När ätterna adlades behöll några sina släktnamn och andra har fått nya. Det förekommer flera fall när en adelsätts släktnamn även bärs av andra, orelaterade släkter eller släktgrenar som inte omfattas av adelskapet.

De högadliga titlarna greve och friherre infördes av Erik XIV vid dennes kröning 1561 och utgjorde en ny nivå ovanför riksrådsadeln och lågadeln. De senare har omväxlande räknats som samma och som två olika klasser inom frälset. Idag räknas riksrådsadel, kommendörsätter och lågadel som samma klass, den obetitlade adeln.

Genom Alsnö stadga 1280 bestämde Magnus Ladulås att var och en som gjorde vapentjänst "till örs" (med häst, det vill säga kavalleriet) skulle åtnjuta frälse – med andra ord skattefrihet – och på 1300-talet förordnades att varje bonde som ville tjäna till häst kunde bli frälseman. Därmed lagfästes den svenska adeln som en krigisk tjänstemannaklass med skattefrihet i lön för sin tjänst och fritt tillträde mot villkor av sådan tjänst. Dess medlemmar kallades därför frälsemän eller friborna frälsemän. Med friborna avsågs att de hade börd. Medeltidens frälse uppstod åtminstone delvis ur ättesamhället.

Så småningom skaffade sig frälset flera förmåner i förhållande till kronans regale, såsom rätt att uppbära sakören (böter) på sina gods, uteslutande jakträtt samt frihet i större eller mindre grad även från uppväxande nya skatter och pålagor och det gjorde anspråk på förläningar av kronan. Men en stark skillnad fanns mellan "högfrälse" och "lågfrälse" beroende på rikedom och social ställning för övrigt och delvis uttryckt i olika titlar enligt riddarväsendets ordning.

Vilket djur är närmast släkt med människan?

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.

Schimpansen är vår närmaste levande släkting evolutionärt och forskningen tror att vårt släktskap grundar sig i en gemensam anfader. För cirka fem-sex miljoner år sedan delades våra utvecklingsvägar till det som idag är den nutida schimpansen och Homo Sapiens, människan i det tjugoförsta århundradet. Stamcellsforskare i Lund har i en ny studie undersökt vad det är i vårt DNA som gör att människans och schimpansens hjärnor skiljer sig åt och hittat svar.

Är alla släkt med Gustav Vasa?

Per Andersson började med släktforskning redan som tonåring och upptäckte då att han på sin morfars sida hade släktband till Gustav Vasa. Ända sedan dess har hans Vasaprojekt puttrat på vid sidan av yrkeskarriären och annan släktforskning – han har gett sig i kast med flera stora släktprojekt, bland annat en kartläggning av Långarydssläkten, som hamnade i Guinness rekordbok som den största kartlagda släkten. Men nu, efter mer än 40 år, börjar han komma i mål med Vasa.

Nyligen skickade han ut brev till 24 000 nu levande Vasaättlingar för att be dem kontrollera uppgifter som berör just deras familjegrenar. Utskicket blev lite dyrt, konstaterar han.

– Jag kan absolut inte rekommendera någon att ge sig in på det här för att livnära sig på det, för det är inte någon lönsam affär.

Är natt och dag ett efternamn?

Innan 1600-talet var det ovanligt att man använde annat än förnamn och patronymikon (namn som bildats av faderns förnamn t.ex. Nilsson och Andersdotter) i Sverige, även inom adeln. Undantaget i äldre tid var adelsmän och handelsmän som flyttat in från andra länder på kontinenten där släktnamn började användas tidigare. Sedan började även präster och städernas borgare (köpmän och hantverkare) ta sig släktnamn. Bland bönder och torpare blev släktnamn vanligare under 1800-talet men det skiljer sig en del mellan olika delar av landet. I Norrland var det exempelvis mycket vanligt att bönderna bildade släktnamn efter födelsebyn.

Vilka efternamn är adliga?

Vem som hör till en adlig, friherrlig eller grevlig ätt var en sak som ankom på Kungl. Maj:t fram till 1809. Därefter reglerades den saken direkt i 1809 års regeringsform, fram till dess denna ersattes av den nuvarande regeringsformen 1974. Numera finns inte några bestämmelser om adlande. Monarken får inte längre adla. Det innebär att nya ätter inte kan tillkomma och Riddarhuset är därmed en sluten organisation.

Före den 6 juni 1809 gavs bestämmelserna om hur adelskapet överförs från en generation till en annan i de av konungen undertecknade sköldebreven. Dessa dokument är statsakter, försedda med stora rikssigillet. Med några få undantag, gjorda i tiden närmast före 1809, är bestämmelserna desamma i alla de svenska sköldebreven. De ansluter till en kontinentaleuropeisk tradition med att adelskapet överförs på manslinjen, den agnatiska principen.

När dog den sista neandertalarna ut?

Sedan neandertalarna dog ut för 40 000 år sedan har vi varit den enda människoarten på jorden – eller har vi? Denisovamänniskorna kan ha hybridiserat med våra förfäder för bara 15 000 år sedan, visar en ny studie vars slutsatser både backas upp och ifrågasätts.

Neandertalmänniskan dog ut för omkring 40 000 år sedan, bland annat efter att ha hybridiserat med moderna människor. Alla forskningsrön som ens antyder att neandertalarna inte var den människoart som överlevde längst vid sidan av oss är att betrakta som sensationella.