Hur räknar man ut nettoförsäljningsvärdet?

Innehållsförteckning:

1. Hur räknar man ut nettoförsäljningsvärdet?
2. Hur räknar man ut lagervärde?
3. Hur värderar man ett lager?
4. Vad är lagervärde?
5. Vad menas med Nettoförsäljningsvärde?
6. När är 97 %- regeln tillåten vid beräkning av lagervärdet?
7. Hur värderas varulagret?
8. Hur ett lager påverkar resultatet?
9. Hur påverkar lagervärdet vinsten?
10. Vad påverkar lagervärdet?

Hur räknar man ut nettoförsäljningsvärdet?

Förändringar i varulagret kan bokföras löpande under året, exempelvis genom minskning av faktiska anskaffningsvärden eller genom en schablon baserat på försäljningspriset. Om inte detta behövs sker justering efter inventering i samband med bokslutet.

Hur räknar man ut lagervärde?

Om lagret värderas till anskaffningsvärdet får du skattemässigt göra en schablonmässig nedskrivning av varulagret med 3%, vilket innebär att lagret tas upp till 97% av anskaffningsvärdet.

Lager ska värderas enligt FIFU-metoden, först in-först ut. Vid lagervärderingen ska man alltså anta att de varor som finns i lagret är de som anskaffats senast.

Hur värderar man ett lager?

Varulager är en omsättningstillgång, vilket innebär att avsikten är att det ska omsättas i verksamheten. För att det ska vara varulager krävs även att något av kriterierna nedan är uppfyllt;

• Det är färdiga varor där avsikten är en försäljning inom den normala verksamheten
• Omsättningstillgången är under tillverkning för att bli en färdig vara
• Omsättningstillgången används vid tillverkningen av en färdig vara eller vid tillhandahållandet av en tjänst

Det finns ett antal rubriker som är vanliga i en balansräkning vad gäller varulager. Det handlar främst om råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror, pågående arbete för annans räkning samt förskott till leverantörer.

Det finns ett flertal frågor att tänka på vid värdering av varulager. En fråga är om post-för-post-värdering eller kollektiv värdering ska användas. Det är även viktigt att ta hänsyn till lägsta värdets princip. Dessa värderingsfrågor beskrivs närmare nedan.

Huvudregeln är att värdering ska ske post för post - att varje vara i varulagret ska värderas för sig.

Vad är lagervärde?

I slutet av räkenskapsåret ska varulager inventeras och värderas. Ett varulager är materiella tillgångar som har för avsikt att säljas, som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av varor eller tjänster. Det finns flera typer av lagervärdering beroende på vilken typ av metod som väljs för värderingen. Ett varulager kan väljas att värderas på det verkliga värdet, återanskaffningsvärdet och anskaffningsvärdet. Det verkliga värdet kallas även för nettoförsäljningsvärdet och är en varas beräknade försäljningsvärde minus eventuella försäljningskostnader. Med beräkning av denna metod räknas inte eventuellt svinn, så kallad inkurans, med.

Återanskaffningsvärdet är värdet som varan hade haft om balansdagens priser hade gällt, alltså vad det skulle ha kostat att återskaffa varan. Här räknas inkuransen med om en sådan existerar. Anskaffningsvärdet är vad det har kostat att färdigställa varan. Här beräknas inte inkuransen, men lagret kan värderas till endast 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet, vilket då ger ett inkuransavdrag på tre procent. Det vanligaste är att det är anskaffningsvärdet och det verkliga värdet som används vid lagervärdering.

Vad menas med Nettoförsäljningsvärde?

Nettoförsäljningsvärdet är det verkliga värdet för en tillgång minus de försäljningskostnader som krävs för att sälja tillgången. Nettoförsäljningsvärdet tillämpas som värderingsprincip för tillgångar som är ute till försäljning och för lagertillgångar som skall värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärdet är det försäljningspris minus försäljningskostnader som en redovisningsenhet kan förvänta sig att erhålla vid en försäljning av en tillgång. Varulagret värderas normalt enligt lägsta-värdets-princip som innebär att en vara i lager skall värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

När är 97 %- regeln tillåten vid beräkning av lagervärdet?

I slutet av räkenskapsåret ska varulager inventeras och värderas. Ett varulager är materiella tillgångar som har för avsikt att säljas, som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av varor eller tjänster. Det finns flera typer av lagervärdering beroende på vilken typ av metod som väljs för värderingen. Ett varulager kan väljas att värderas på det verkliga värdet, återanskaffningsvärdet och anskaffningsvärdet. Det verkliga värdet kallas även för nettoförsäljningsvärdet och är en varas beräknade försäljningsvärde minus eventuella försäljningskostnader. Med beräkning av denna metod räknas inte eventuellt svinn, så kallad inkurans, med.

Återanskaffningsvärdet är värdet som varan hade haft om balansdagens priser hade gällt, alltså vad det skulle ha kostat att återskaffa varan. Här räknas inkuransen med om en sådan existerar. Anskaffningsvärdet är vad det har kostat att färdigställa varan. Här beräknas inte inkuransen, men lagret kan värderas till endast 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet, vilket då ger ett inkuransavdrag på tre procent. Det vanligaste är att det är anskaffningsvärdet och det verkliga värdet som används vid lagervärdering.

Hur värderas varulagret?

Om lagret värderas till anskaffningsvärdet får du skattemässigt göra en schablonmässig nedskrivning av varulagret med 3%, vilket innebär att lagret tas upp till 97% av anskaffningsvärdet.

Lager ska värderas enligt FIFU-metoden, först in-först ut. Vid lagervärderingen ska man alltså anta att de varor som finns i lagret är de som anskaffats senast.

Hur ett lager påverkar resultatet?

Bestämmelser om hur man värderar lager vid inkomstbeskattningen finns i 17 kap. IL. Bestämmelserna hänvisar i flera fall till redovisningsreglerna i ÅRL.

Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena ÅRL eller i förekommande fall någon av de övriga årsredovisningslagarna (ÅRKL och ÅRFL) (17 kap. 2 § IL). Det innebär att beräkningen av anskaffningsvärdet, nettoförsäljningsvärdet och återanskaffningsvärdet beror på vilken redovisningsnormgivning som företaget tillämpar. Läs mer om värdering av lager enligt god redovisningssed.

Huvudregeln när företaget skattemässigt värderar lagertillgångar är att de inte får tas upp till ett lägre värde än det som är lägst av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Hur påverkar lagervärdet vinsten?

Bestämmelser om hur man värderar lager vid inkomstbeskattningen finns i 17 kap. IL. Bestämmelserna hänvisar i flera fall till redovisningsreglerna i ÅRL.

Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena ÅRL eller i förekommande fall någon av de övriga årsredovisningslagarna (ÅRKL och ÅRFL) (17 kap. 2 § IL). Det innebär att beräkningen av anskaffningsvärdet, nettoförsäljningsvärdet och återanskaffningsvärdet beror på vilken redovisningsnormgivning som företaget tillämpar. Läs mer om värdering av lager enligt god redovisningssed.

Huvudregeln när företaget skattemässigt värderar lagertillgångar är att de inte får tas upp till ett lägre värde än det som är lägst av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Vad påverkar lagervärdet?

Varulager är en omsättningstillgång, vilket innebär att avsikten är att det ska omsättas i verksamheten. För att det ska vara varulager krävs även att något av kriterierna nedan är uppfyllt;

• Det är färdiga varor där avsikten är en försäljning inom den normala verksamheten
• Omsättningstillgången är under tillverkning för att bli en färdig vara
• Omsättningstillgången används vid tillverkningen av en färdig vara eller vid tillhandahållandet av en tjänst

Det finns ett antal rubriker som är vanliga i en balansräkning vad gäller varulager. Det handlar främst om råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror, pågående arbete för annans räkning samt förskott till leverantörer.

Det finns ett flertal frågor att tänka på vid värdering av varulager. En fråga är om post-för-post-värdering eller kollektiv värdering ska användas. Det är även viktigt att ta hänsyn till lägsta värdets princip. Dessa värderingsfrågor beskrivs närmare nedan.

Huvudregeln är att värdering ska ske post för post - att varje vara i varulagret ska värderas för sig.