Vad är en myndighetsutövning?

Begreppet myndighetsutövning användes i äldre förvaltningsrättslagstiftning för att bestämma en mer kvalificerad typ av offentlig verksamhet, vilken skulle omfattas av särskilda regler. Det fanns en uppdelning mellan allmänna bestämmelser som skulle tillämpas vid all ärendehandläggning samt särskilda bestämmelser som var mer centrala från rättssäkerhetssynpunkt och som bara var tillämpliga i ärenden som utgjorde myndighetsutövning.

Begreppet myndighetsutövning används inte längre i förvaltningslagen. De processuella rättssäkerhetsgarantierna ska istället som huvudregel gälla i alla slags ärenden, inte bara i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild (prop. 2016/17:180 s. 48). Tillämpningsområdet för flera av förfarandereglerna i den nuvarande förvaltningslagen har därmed utvidgats i förhållande till vad som gällde tidigare.

Den gränsdragning som finns kvar i förvaltningslagen är mellan ärendehandläggning och faktiskt handlande. Vid faktiskt handlande så är endast reglerna i förvaltningslagen om god förvaltning tillämpliga (1, 5–8 §§ FL).

Vad innebär att utöva myndighet?

Är lärare myndighetsutövare?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag kommer först att förklara vad myndighetsutövning är och därefter kommer jag att redogöra för när myndighetsutövning kan bli aktuell i skolan och vad det innebär.

Vad innebär myndighetsutövning i skolan?

"Myndighetsutövning i skolan" ger läsaren en tydlig genomgång av vilka förvaltningsrättsliga principer och regler som gäller i skolvärlden och är skriven i ljuset av den nya skollagen. I boken berörs bland annat skolans och rektors beslutskompetens, regelverken gällande ärendehandläggning och överklaganden samt frågor om tillsynsplikt, ordningsregler och disciplinära åtgärder mot elever. Dessutom ges en riklig genomgång av praxis på dessa områden. I boken finns också ett särskilt kapitel om betyg och betygsättning med fokus på myndighetsutövning.Boken är ett värdefullt tillskott i det vardagliga arbetet för skolledare och lärare, och är tänkt att fungera såväl som ett uppslagsverk för den som är intresserad av skoljuridik som inom exempelvis lärar- och rektorsutbildningen.

Är Betyg en myndighetsutövning?

7 maj 2019

Sommarlovet närmar sig med stormsteg och därmed också högsäsongen för betygssättning. Att sätta betyg är en myndighetsutövning och en komplicerad process. Enligt betygsexpert Per Måhl försvåras den ytterligare av skolans lärplattformar som inte är anpassade för bedömning och betygssättning. Läs hans debattinlägg i brevet nedan. Här vi också samlat in de senaste nyheterna, debatterna och forskningsrönen kring betyg och bedömning.

Är vård myndighetsutövning?

B.G. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle bifalla hans talan.

Landstinget motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Vilken myndighet är bäst att jobba på?

Undersökningen, som görs på uppdrag av rekryterings- och bemanningsföretaget Randstad, är världens största oberoende employer branding-undersökning. I årets upplaga har över 4 600 svenskar svarat på vad de tycker om Sveriges 150 största bolag och myndigheter.

Bland myndigheterna är det Linköpings universitet som toppar listan över var folk helst vill jobba. LiU placerar sig även på en tiondeplats på den totala topplistan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare.

Är betygssättning myndighetsutövning?

Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och ledamot i styrelsen för Institutet för utbildningsrätt, menar dock att Per Kornhall går för långt när han ifrågasätter om marknadsskolor är lagligt.

– Det finns stöd i grundlagen för att överlämna myndighetsutövning, där han tar betygssättning som exempel, till enskilda i 12:e kapitlet 4:e paragrafen i regeringsformen. Där står att myndighetsutövning endast får överlämnas med stöd av lag, vilket görs i skollagen. Lagstiftningen har också en process för att säkerställa att nya lagar inte bryter mot tidigare lagstiftning, exempelvis granskning av Lagrådet. Jag vet inte riktigt vilken fråga Per Kornhall menar inte har utretts, säger Lotta Lerwall till Arbetsvärlden.

Att bevisa att betygen generellt sätts för generöst är svårt

Är undervisning myndighetsutövning?

Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet. Eleverna ska kunna känna sig trygga i all verksamhet som anordnas av huvudmannen, och som vanligtvis äger rum under skoldagen. Det gäller både i den inre och yttre miljön i skolan. Det inkluderar även annan verksamhet än undervisning, som exempelvis skolmåltider och raster.

Undervisningen ska präglas av studiero. Med studiero menas att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.

Vid undervisning i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan får mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning bara användas om:

det sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller

Måste man uppfylla alla kunskapskrav för att få a?

Den här filmen vänder sig till dig som är elev i grundskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux och vill ha information om hur det går till när lärare sätter betyg. Filmen förklarar betyg och betygssättning på ett enkelt sätt och tar även upp vanliga missförstånd kring hur betyg sätts.

Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen som gått. Elever får ofta inte undervisning i alla ämnen varje termin.

Slutbetyg är de betyg eleven får när hon eller han slutar grundskolan i årskurs 9. Det är de betygen eleven använder när hon eller han ansöker till gymnasieskolan.

Ansökningarna till gymnasieskolan börjar redan på hösten. Därför får elever i årskurs 9 ett preliminärt antagningsbesked utifrån terminsbetyget på höstterminen i årskurs 9. Men det är utifrån slutbetyget som den definitiva antagningen sker.

Är hemtjänst myndighetsutövning?

I propositionen föreslås att det i socialtjänstlagen (2001:453) ska införas en ny bestämmelse med innebörden att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande. Ett sådant erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om i vilken utsträckning och på vilket sätt han eller hon kan påverka utförandet av insatserna, på vilket sätt kommunen följer upp insatserna och rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt 4 kap. 1 §. Korttidsplats ska inte kunna erbjudas utan föregående behovsprövning. Vidare föreslås att kommunen ska följa upp insatserna som har erbjudits med utgångspunkt i kommunens riktlinjer, insatsernas kvalitet och värdegrunden för äldre och att kommunen i sina riktlinjer närmare ska precisera villkoren för de insatser som kommunen erbjuder.

Socialstyrelsen får i uppdrag att ge förslag på hur statistikuppgifter om de insatser som beviljas utifrån den nya bestämmelsen ska redovisas. Socialstyrelsen får även i uppdrag att utvärdera tillämpningen av den nya bestämmelsen med fokus på en jämlik och jämställd äldreomsorg och på hur den nya bestämmelsen påverkar äldre kvinnor och män med nedsatt kognitiv förmåga.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Härigenom föreskrivs att det i socialtjänstlagen (2001:453) ska införas en ny paragraf, 4 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Inom Socialdepartementet har promemorian Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre (Ds 2017:12) tagits fram. Promemorian innehåller bl.a. förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) med innebörden att kommunen ska kunna bevilja äldre personer vissa insatser inom äldreomsorgen utan föregående behovsprövning. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för självbestämmande.

Arbetet med promemorian har utarbetats med ledning av regeringens kommittédirektiv Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (dir. 2015:72), deluppdragen fyra och fem. Denna lagrådsremiss behandlar deluppdrag fem. Det uppdraget handlar om flexibla former för beslut om äldreomsorg där utredaren om det bedöms lämpligt ska lämna förslag som innebär att kommunerna kan besluta om omsorg och annan service till äldre på ett enklare och mer flexibelt sätt än idag. En förutsättning är att rättssäkerheten för den enskilde inte ska försämras. Förslaget till ny bestämmelse om förenklad biståndsprövning som lämnades i SOU 2017:21 bereds ej vidare inom Regeringskansliet.

En sammanfattning av promemorian Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre (Ds 2017:12) finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (S2017/02007/FST).

Var regleras myndighetsutövning?

Ett beslut eller annan åtgärd som fattas av en myndighet och som är ett uttryck av makt över en medborgare.

Det är endast "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande" som räknas som myndighetsutövning. Annat som myndigheten ägnar sig åt räknas inte in i myndighetsutövningen, exempelvis avtal eller affärsmässig verksamhet.

Vilken myndighet har bäst lön?

Att byta generaldirektörspost från Arbetsförmedlingen till Migrationsverket innebär ett lönelyft för Maria Mindhammar. Hon kommer att tjäna betydligt mer än Migrationsverkets tidigare generaldirektör Mikael Ribbenvik gjorde.

Rikspolischefen Anders Thornberg toppar även i år listan över de högst betalda myndighetscheferna. Efter den senaste lönerevisionen tjänar han nu 179 900 kronor i månaden. Den största löneökningen fick Petra Mårselius på Forum för levande historia, med ett påslag på 5,88 procent.

Riksrevisorn Helena Lindberg och riksrevisionsdirektören Claudia Gardberg Morner får båda en löneökning på 4,1 procent från 1 juli. Beslutet har fattats av en särskild nämnd utsedd av riksdagen.

Vad tjänar man på myndighet?

Vid tolkning av statistiken bör beaktas att de löner som presenteras för olika yrken är beräknade som ett genomsnittligt värde av de anställda som ingår i undersökningen, utan att hänsyn till faktorer som kan påverka lönen.

En mängd faktorer kan påverka nivån på lönen för en enskild anställd. Exempelvis kan skicklighet, erfarenhet och ansvar vara egenskaper som påverkar lönen. Även företagsspecifika faktorer kan påverka.

Får yrkeslärare sätta betyg?

Mattecentrum och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöksstatistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik