Vad betyder successivt legat?

En arvinge enligt lag ärver med äganderätt. En testamentstagare ärver med äganderätt om inget annat följer av testamentet.

En efterlevande make eller maka ärver enligt lag inte med äganderätt utan med fri förfoganderätt men om den avlidna saknar legala arvingar ärver efterlevande make eller maka med äganderätt.

Vad är skillnaden på Legatarie och universell testamentstagare?

När du skriver ett testamente kan du använda legat som en juridisk term för att ange en specifik egendom eller tillgång som ska tilldelas en specifik person eller organisation. Det innebär att du kan avse en viss tillgång, exempelvis en fastighet eller en summa pengar, till en särskild person eller organisation genom testamentet.

Genom att använda legat kan du vara säker på att en viss egendom eller viss summa pengar kommer att tillfalla en specifik person eller organisation, oavsett vad som händer med resten av din egendom efter din död. Detta kan vara särskilt användbart om du vill säkerställa att en viss person eller organisation får en bestämd del av din egendom.

Du blir legatarie när du på grund av ett testamente får en viss egendom. Det du får kallas för legat.

En legatarie blir inte dödsbodelägare. Däremot kan du bli det om du på grund av ett testamente har rätt till all eller viss andel av egendomen och därmed räknas som universell testamentstagare.

Legat får inte leda till att dödsboet inte kan betala sina skulder. Då kan du som legatarie bli skyldig att återlämna det du fått. Det är den enda skyldighet en legatarie kan ha.

Vad menas med legat?

Med legat avses en särskild förmån såsom en viss sak, visst visst penningbelopp, nyttjanderätt till egendom eller avkomstsrätt (rätt till avkastning av viss egendom) som genom testamente tilldelas en särskilt person (11 kap. 10 § 1 st Ärvdabalken, “ÄB”). Den som genom testamente har rätt att motta en speciell förmån (legat) kallas för legatarie. Förmånen som denna personen får motta kallas för legat (11 kap. 10 § ÄB). En legatarie har rätt att få ut legatet så snart som möjligt och behöver alltså inte avvakta arvskifte (22 kap. ÄB).

Lag24 Trainee

När ärver man med fri förfoganderätt?

Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag:

Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar arvet får med andra ord både testamentera och ge bort arvet.

När ska legat betalas ut?

En legatarie kan vara vem som helst som inte tillhör dödsbodelägarna. Det kan vara en vän, en älskarinna, en granne osv.

Ett legat kan vara pengar i fysisk form, pengar i digital form, aktier, bostad, fordon samt andra föremål som en människa kan äga.

Är Legatarie testamentstagare?

Juridik vid dödsfall

Hej, Jag ska göra en bouppteckning efter min mamma som just avlidit och jag är enda barnet. Min pappa dog för 3 år sedan och där står jag som efterarvinge i bouppteckningen. Min fråga är vilka som ska kallas som efterarvinge till bouppteckningen efter min mamma, min fru eller våra gemensamma barn eller båda?

Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?

Juridik vid dödsfall

Är Legatarie arvinge?

En person som ärver och tar emot ett specifikt föremål, egendom eller förmån genom testamente kallas för legatarie. Föremålet eller förmånen som mottas kallas för legat.

En legatarie är inte samma sak som en universell testamentstagare. Båda får ärva genom testamente, men en legatarie få en särskild egendom eller summa pengar medan den universella testamentstagaren får en viss andel av den totala kvarlåtenskapen – exempelvis en femtedel.

Kan Legatarie klandra testamente?

Innan ett testamente fått laga kraft anses både legala arvingar och universella testamentstagare vara dödsbodelägare (18 kap. 1 § fjärde stycket ÄB).

Ett testamente kan få laga kraft mot respektive legala arvinge på tre olika sätt:

Den legala arvingen godkänner testamentet.
Den legala arvingen delges testamentet och klandrar det inte inom sex månader.
Domstolen ogillar den legala arvingens klandertalan av testamentet.

Vem ärver först fru eller barn?

Om det finns tillgångar efter den som har dött ärver delägare i dödsboet. I Sverige ärver man inte skulder. Vem som ärver beror på om den döda var gift eller inte och om det finns barn. Ibland kan det finnas äktenskapsförord och testamente som säger att vissa saker ska gå till en särskild person eller organisation. Sambor ärver inte varandra om det inte finns ett testamente.

Kostnaderna för begravningen, transport av kroppen och för räkningar som den döda stod för enskilt ska dödsboet betala innan arvet fördelas. Om skulderna är större än tillgångarna så behöver dödsboet inte betala den skuld som är kvar.

I vilken ordning ärver man?

Innan vi går in på den legala arvsordningen och vem som har rätt till arv måste klargöras att denna artikel avser situationer när det inte finns något testamente. Finns det ett testamente är det möjligt att detta helt ändrar förutsättningarna och sätter den legala arvsordningen ur spel.

Genom att skriva ett testamente har du stora möjligheter att styra hur du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas den dag som du inte längre finns i livet. Emellertid finns det vissa begränsningar i dina möjligheter att styra över hur ditt arv ska fördelas. Ärvdabalken innehåller att antal tvingande regler vilka begränsar dina möjligheter att göra vissa personer helt arvlösa.

De tvingande reglerna i ärvdabalken avseende vem som har en ovillkorlig rätt till arv avser framförallt bröstarvingar. En bröstarvinge har i princip alltid rätt till arv. Det är möjligt för dig att begränsa dina bröstarvingars rätt till arv men du kan inte helt utesluta dem från arv. Det finns även ett par andra situationer där det inte är möjligt för dig att utforma ditt testamente som du vill. Detta kommer dock inte behandlas ytterligare i denna artikel.

Ett arv kan inte fördelas mellan olika arvsklasser. Ett arv fördelas alltid och endast mellan arvingar i en och samma arvsklass. Det är t ex inte möjligt att ett arv fördelas mellan arvingar i såväl den första som den andra arvsklassen.

När en person har avlidit ska arvet i sin helhet delas mellan personerna i den första arvsklassen. Det spelar inte någon roll hur många personer som finns i den första arvsklassen. Arvet ska i sin helhet delas mellan dessa personer och finns det endast en person i den första arvsklassen har denna person ensam rätt till arvet.

Så länge det finns arvingar som tillhör den första arvsklassen går inte något av arvet vidare till den andra arvsklassen. Det är först när det inte finns några personer i en arvsklass som arvingarna i den följande arvsklassen får arvsrätt. Skulle det inte finnas några arvingar i den första arvsklassen går arvsrätten vidare till arvingarna i den andra arvsklassen vilka delar på arvet. Finns det inte heller några arvingar i den andra arvsklassen går arvet vidare till den tredje arvsklassen. Finns det inte heller några arvingar i den tredje arvsklassen går arvet vidare till Allmänna arvsfonden.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

När någon har dött ska de som ärver göra en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder.

En bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket visar vem som har rätt att representera dödsboet.

Det finns särskilda regler för hur en bouppteckning ska gå till. I många fall kan dödsboet göra bouppteckningen själv, men om det känns svårt kan det vara bra att ta hjälp av en person som du har förtroende för. Det går även att anlita en jurist eller begravningsbyrå.

Får man röra dödsbo innan bouppteckning?

Det är inte dödsboet i sig som gör något utan det är dödsbodelägarna som tillsammans är ansvariga för att sköta dödsboet.

Det kan exempelvis vara att betala räkningar, säga upp prenumerationer och ordna bouppteckning. En bouppteckning ska göras så snart som möjligt och den ska senast fyra månader efter dödsfallet skickas till Skatteverket.

Bouppteckningen är viktig för att dödsbodelägarna ska komma vidare med dödsboet och till sist dela ut arv.

För att det ska bli enklare att sköta dödsboet utses ofta en företrädare att sköta allt det praktiska.

Ofta är det en bröstarvinge eller nära anhörig som företräder dödsboet. Den som företräder dödsboet behöver ett dödsfallsintyg för att visa att den har rätt att representera dödsboet.

Det kan också vara en utomstående person som företräder dödsboet. Dödsbodelägarna bestämmer då gemensamt vem det ska vara.

Vad får man inte testamentera bort?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I enlighet med 2 kap 1 § Ärvdabalken (1958:637) är huvudregeln att dina barn får dela lika på arvet. En sambo har ingen lagstadgad arvsrätt. Av 7 kap 1 § följer dock att barnen endast är garanterade sin laglott, vilket innebär hälften av arvslotten. Hälften av din totala kvarlåtenskap utgör därmed en disponibel kvot som du själv kan förfoga över på valfritt sätt. Denna del av kvarlåtenskapen kan du exempelvis välja att testamentera bort till andra personer än dina barn.

Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.