Vad är fl lagen?

Förvaltningslagen är grunden för all handläggning av ärenden inom universitet och högskola. Den är som en "ryggrad" i all myndighetsutövning. Om förvaltningslagen (FL) är som ett slags skelett för arbetet med ärenden, så kan reglerna för bedömning av sakfrågorna liknas vid kroppen.

För den som vänder sig till en myndighet, eller som på annat sätt kommer i kontakt med myndigheten, utgör förvaltningslagen en ram för vad han eller hon har att vänta sig av myndigheten och därmed av dem som arbetar där. Inom den ramen ska den som är anställd vid en myndighet agera opartiskt. Handläggningen ska skötas med omsorg och man ska också handla formellt korrekt. Men det är inte tillräckligt.

Vad säger förvaltningslagen?

SFS nr: 2017:900 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6 Utfärdad: 2017-09-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:981 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 § Denna lag gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna.

Vad avses med myndigheternas serviceskyldighet?

SFS nr: 1986:223 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6 Utfärdad: 1986-05-07 Omtryck: SFS 2003:246 Ändrad: t.o.m. SFS 2017:734 Upphävd: 2018-07-01 Författningen har upphävts genom: SFS 2017:900 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 § Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. Bestämmelserna i 4-6 §§ gäller också annan förvaltningsverksamhet hos dessa myndigheter. I 22 a § finns bestämmelser om överklagande och om krav på prövningstillstånd i kammarrätt. Lag (1998:386).

Vad gäller förvaltningslagen?

Kommunens nämnder och förvaltningar berörs av lagen. Utanför lagen faller kommunfullmäktige och kommunala bolag samt stiftelser.

Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om hur förvaltningsmyndigheten (nämnder och förvaltningar) ska gå tillväga vid sin handläggning av ärenden. Om någon annan lag eller förordning innehåller bestämmelser som avviker från förvaltningslagen, så gäller de bestämmelserna. Lagen innehåller också regler om överklagande samt anger rättigheter och skyldigheter för förvaltningsmyndigheten och enskilda.

Vilka organ ska tillämpa fl?

Begreppet "förvaltningsmyndighet" definieras inte särskilt i förvaltningslagen, utan den intresserade får vända sig till definitionen i andra författningar (såsom regeringsformen). Ett första viktigt steg för att förstå vilka organ som ingår i begreppet och vilka som inte gör det, är att se ”förvaltningsmyndighet” som ett organisatoriskt begrepp (till skillnad från en funktionell definition). Utanför begreppet faller således allmänna organ vars verksamhet mycket väl kan likna den som bedrivs på en förvaltningsmyndighet, men som inte har organiserats i offentligrättsliga former och därför inte (organisatoriskt) utgör en förvaltningsmyndighet (t ex ett statligt aktiebolag som Posten). Inom begreppet ryms dock en stor del av den statliga och kommunala verksamheten, bland annat riksdagens myndigheter, centrala myndigheter under regeringen (t ex Skatteverket), regionala statliga myndigheter, svenska utlandsmyndigheter (ambassader) och kommunala nämnder. Till listan kan läggas Regeringskansliet i de fall det uppträder som självständig myndighet (alltså inte endast som beredningsorgan åt regeringen) och den del av polismyndigheternas verksamhet som inte är brottsbekämpande. Den här gjorda uppräkningen är inte uttömmande, utan ska endast ses som exempel på vilka allmänna organ som utgör förvaltningsmyndigheter.

Det är viktigt att hålla i minnet att vissa rättsprinciper som kommer till uttryck i FL, bör och faktiskt tillämpas även i allmänna organ som inte är förvaltningsmyndigheter (se t ex RÅ 1997 not 256, där regeringsrätten upphävde ett regeringsbeslut som tillkommit i strid med förvaltningsrättsliga grundsatser).

Hur läser man lagen?

Hur svårläst en laghänvisning blir beror till stor del på hur långt namn som lagen har. Om du skriver om språklagen är det ganska lätt att hänga med för läsarna. Första gången i texten eller kapitlet skriver du ut språklagen (2009:600) med SFS-numret inom parentes. Nästa gång räcker det att skriva språklagen.

Om texten däremot handlar om hur läsarna ska förstöra hälsofarliga missbrukssubstanser kan du behöva hänvisa till lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser, förstörandelagen. Första gången måste du skriva ut alltihop, men sedan kan du använda kortformen. Det är ekonomiskt och enkelt för både dig och dina läsare.

När du använder kortformen ska du göra det utan SFS-nummer. Samma sak gäller om du använder en etablerad förkortning av lagen, till exempel LOU för lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

När en myndighet gör fel?

Filmen informerar om hur ett mål avgörs i förvaltningsrätten från det att ett överklagande lämnas in till att domstolen tar ett beslut. I den animerade filmen symboliseras ett myndighetsbeslut av ett vitt papper med horisontella streck på.

Så avgörs ett mål i förvaltningsrätten.

Vem kontrollerar myndigheterna?

Justitieombudsmannen (JO) – Riksdagens ombudsmän – kontrollerar att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet och att medborgarna behandlas på ett korrekt sätt. JO kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter. Vanligast är att JO i sin tillsynsverksamhet gör kritiska, vägledande och/eller rådgivande uttalanden, men JO har även rätt att initiera disciplinförfarande mot en tjänsteman för tjänsteförseelse.

Vilka beslut går inte att överklaga?

De beslut som fattas med stöd av lagen och som inte får överklagas räknas upp i SFL (67 kap. 5 § SFL). Uppräkningen är uttömmande. Alla andra beslut som fattas med av stöd SFL får alltså överklagas. Det innebär bl.a. att ett beslut om avslag på en ansökan om anstånd med att lämna inkomstdeklaration får överklagas (se prop. 2010/11:165 s. 1126).

Trots uttalandet i förarbetena att alla andra beslut är överklagbara är det Skatteverkets uppfattning att följande beslut är s.k. partsbesked från Skatteverket som inte är överklagbara:

beslut att överlämna skatte- eller avgiftsbelopp till Kronofogden för indrivning (70 kap. 1 § SFL)
beslut att snabbrestföra skattefordran
beslut att sänka restföringsgräns
beslut att underlåta restföring av skattefordran
beslut att återta en fordran på skatt eller avgift från indrivning när Skatteverket beviljar anstånd eller sätter ned eller undanröjer fordran (70 kap. 5 § SFL).

Beslut som avser befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 10 § SFL eller 13 kap. 5 § första stycket 1 SFL får inte överklagas (67 kap. 5 § 1 SFL), läs mer under Överenskommelse med annan stat finns.

Detta överklagandeförbud kommer i konflikt med den särskilda överklagandetid som finns reglerad i 67 kap. 16 § 2 och 67 kap. 17 § SFL och som också avser beslut enligt 10 kap. 10 § SFL och 13 kap. 5 § första stycket 1 SFL. Enligt Skatteverkets bedömning har förbudet att överklaga dessa beslut företräde. Det går däremot att begära omprövning av ett beslut som avser sådan befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag (se 66 kap. 14 § 2 och 66 kap. 16 § SFL).

Vilken lag står högst?

Rättsinformation är all information som kan användas för att ta reda på vad gällande rätt är. Rättskällelära är reglerna om vilken information som är rättsinformation, och vilken information som har företräde vid konflikter. Juridisk metod, slutligen, är den arbetsmetod som jurister använder för att tillämpa rättsinformation enligt rättskälleläran på en konkret frågeställning, för att ge ett juridiskt underbyggt svar. Själva arbetet kallas ofta rättsutredning.

Vilken lag går först?

En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en person, särskild utredare, får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra.

När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén ett förslag på lag/lagändringar som lämnas till regeringen, ett så kallat betänkande.

Betänkandet skickas på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter.

Kan man polisanmäla en myndighet?

Det enklaste sättet att skicka in en anmälan är att använda formuläret på webbplatsen.

Om du inte vill använda formuläret på webbplatsen och istället väljer att skicka in anmälan på annat sätt, till exempel med post, fax eller e-post, bör den innehålla:

Vem klagomålet riktar sig mot, det vill säga vilken myndighet och eventuell tjänsteman som du anser har agerat felaktigt.
Eventuellt diarie- eller ärendenummer hos myndigheten.
En kort beskrivning av ärendet eller händelsen och information om när den ägde rum.
Det agerande som du anser vara felaktigt och varför du anser att myndigheten och/eller tjänstemannen har agerat felaktigt.
Kopior av handlingar som är av betydelse för att visa att myndigheten och/eller tjänstemannen har agerat felaktigt.
Ditt namn, din adress och ditt telefonnummer.

Hur klagar man på en myndighet?

Det enklaste sättet att skicka in en anmälan är att använda formuläret på webbplatsen.

Om du inte vill använda formuläret på webbplatsen och istället väljer att skicka in anmälan på annat sätt, till exempel med post, fax eller e-post, bör den innehålla:

Vem klagomålet riktar sig mot, det vill säga vilken myndighet och eventuell tjänsteman som du anser har agerat felaktigt.
Eventuellt diarie- eller ärendenummer hos myndigheten.
En kort beskrivning av ärendet eller händelsen och information om när den ägde rum.
Det agerande som du anser vara felaktigt och varför du anser att myndigheten och/eller tjänstemannen har agerat felaktigt.
Kopior av handlingar som är av betydelse för att visa att myndigheten och/eller tjänstemannen har agerat felaktigt.
Ditt namn, din adress och ditt telefonnummer.

Vilken myndighet är störst?

Branschfakta, Statlig sektor

Omkring 290 000 personer är anställda inom den statliga sektorn. Den största myndigheten är Polismyndigheten med cirka 36 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 26 000 anställda.