Kan nikotin vara bra?

Vid upprepad användning av nikotin vänjer sig kroppen och anpassar sig snabbt till det och risken att bli beroende är hög. Nikotin aktiverar nervbanorna och förändringar i frigörandet av signalsubstanser främjar och upprätthåller nikotinberoendet. Regelbunden användning leder både till ökad tolerans och kraftigare stimulerande och euforiserande effekt (sensibilisering) av nikotin.

Från lungorna absorberas nikotin snabbt av blodomloppet och når hjärnan på ungefär åtta sekunder. Från munnens slemhinnor, till exempel vid snusning, absorberas nikotin ännu effektivare, men långsammare.

Nikotin absorberas också långsammare vid användning via nikotinersättningsprodukter och den högsta nikotinhalten i blodet stiger inte lika högt som vid användning av cigaretter eller snus.

Vad gör nikotin med hjärnan?

Nikotin finns naturligt i tobaksplantan. Tobak tillhör familjen potatisväxter. Även andra arter i denna familj innehåller små mängder nikotin, till exempel tomater och potatis.

Nikotin används traditionellt som ett njutningsmedel. När man snusar tas nikotinet upp i blodet via munslemhinnan och når hjärnans belöningssystem. Detta ger hos de flesta en allmän känsla av välbefinnande och har både en lugnande och uppiggande effekt.

Hur lång tid tar det för nikotin att gå ur kroppen?

Cecilia Magnusson är adjungerad professor och forskare vid KI, men även chef för Centrum för epidemiologi och samhälsmedicin inom Region Stockholm. Foto: Ulf Sirborn.

Text: Viktor Karlsson, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2017.

Är det nikotinet som är farligt?

Cecilia Magnusson är adjungerad professor och forskare vid KI, men även chef för Centrum för epidemiologi och samhälsmedicin inom Region Stockholm. Foto: Ulf Sirborn.

Text: Viktor Karlsson, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2017.

Hur farligt är rent nikotin?

Nikotin är en giftig alkaloid som binder till nikotinerga acetylkolinreceptorer postsynaptiskt.

Vi förtäring av större mängd uppkommer symtom i regel inom 2(-3) timmar. Barn som förtär mindre än en cigarett får i regel lindriga symtom.

Efter förtäring inträder symtom i regel inom några timmar. Barn som tuggar i sig mindre än en cigarett får i regel endast lindriga symtom. Däremot ger snus, pipolja och förtäring av vätska med upplösta fimpar mer uttalade symtom.

Toxiska symtom efter förtäring är illamående, kräkningar, salivering, blekhet, kallsvettighet, takykardi och slöhet. Symtomen är i regel kortvariga. Exponering för stora mängder tobak i olika former kan ge symtom som vid ren nikotinförgiftning - se dokument Nikotin (tabletter).

Får man rynkor av nikotin?

RÖKRYNKOR. Expressens reporter Johanna Ekström testade programmet Ad age som visar hur huden åldras på en rökare. Resultatet ser du ovan. Foto: Tommy Pedersen

Publicerad: 22 feb 2011, kl 13:33Uppdaterad: 29 maj 2016, kl 15:15

Kan nikotin dämpa ångest?

Du har dragit ditt sista bloss och fimpat din sista cigarett. Och därmed har du gjort din kropp och din hälsa en rejäl tjänst. Sannolikt har du förlängt ditt liv.

Så varför är du då så nedstämd? Ja, visst är det lite orättvist att rökstoppet resulterar i dåligt humör, humörsvängningar eller till och med depression och ångest? För många som slutar röka är det just dessa känslobesvär som infinner sig när kroppen inte längre får nikotin. Det kan vara superjobbigt – till och med så jobbigt att du lockas att plocka upp cigaretterna igen – men dessa känslor är normala, hanterbara och bäst av allt; övergående.

Här tittar vi närmre på de känslomässiga utmaningar som kan uppstå när du ger upp cigaretterna och ger samtidigt tips på hur du tacklar besvären.

Du är irriterad. Du är ledsen. Nervös. Deppig. Känslorna du upplever hänger ihop med din hjärnkemi. Nikotinet i cigaretterna stimulerar nämligen din hjärna och gör att den frigör signalsubstanser som ger dig en känsla av välbehag – denna process är boven i dramat när det gäller beroendet. När hjärnan väl vant sig vid att få de där ”duscharna” av glädjeämnen från nikotinet är det helt enkelt kämpigt att sluta.

Välbehaget du är van vid uteblir – negativa känslor ökar i takt med att röksuget ökar. Nu är det istället abstinensbesvären som tar ton.

Vad är värst tobak eller nikotin?

Nikotin är ett ämne som finns naturligt i tobaksplantan. Nikotinet fungerar som ett försvar för växten och skyddar den mot insektsangrepp. Nikotin klassificeras som en alkaloid. Alkaloider är en samling ämnen som förekommer i växtriket och som ofta har en medicinsk effekt på djur och människor. Andra alkaloider är till exempel koffein och morfin. Tobaksplantan är en potatisväxt och nikotinet finns i små mängder även i andra arter i denna växtfamilj, till exempel tomater och potatis.

De fyra vanligaste vägarna som nikotinet tas upp av kroppen är genom munnen, lungorna, huden och via näsans slemhinnor.

När man snusar tas nikotinet upp i munnens slemhinna och förs via blodomloppet till hjärnan. Det gör att nikotinet inte kan tas upp lika snabbt från snus som jämfört med rökning.

Hur snabbt kroppen tar upp nikotinet kan också ha en påverkan på hur beroendeframkallande det är. Nikotinläkemedel, som nikotinplåster eller nikotintuggummin, har precis som snus också en lägre upptagningstakt än till exempel cigaretter och är därmed inte heller lika beroendeframkallande.

Hur påverkar nikotin sömn?

Den som röker, är beroende av nikotin. Får du inte snabbt nog en ny dos nikotin i dig, protesterar din kropp. Då kan du till exempel börja skaka eller bli orolig. För att bli lugn, tänder du en fimp till. Det verkar som om nikotin har en lugnande effekt, men i själva verket är det helt enkelt ett stimulerande medel. Precis som koffein ökar nikotin hjärtrytmen, höjer blodtrycket och stimulerar hjärnverksamheten. Inte något recept för en skön djup sömn precis. En undersökning som utfördes 2012, visade att rökare sover mycket sämre än icke-rökare. Till och med 17% av deltagarna som rökte sov mindre än 6 timmar per natt. Ett ännu större antal rökare (28%) klagade över fullständigt störd sömnkvalitet. Hos icke-rökare var dessa antal betydligt lägre (7% och 19%).

Hur mycket nikotin krävs för att man ska dö?

Det är numera övertygande bevisat att nikotin är den substans i tobaken som huvudsakligen, men inte uteslutande, ansvarar för utvecklingen och intensiteten av beroendet hos den enskilde rökaren/snusaren och för att vidmakthålla bruket av tobak i befolkningen.

Nikotin – snabbt eller långsamt upptag kan styras Nikotin tillhör den stora familjen alkaloider, substanser som är vanliga i växtriket. Nikotin är särskilt rikligt förekommande i tobaksplantan men finns även i små, betydelselösa mängder i potatis och tomater. Nikotin anses fungera som insekticid hos växter. I ren form är nikotin en blekt gul, oljig vätska. Kemiskt sett är rent nikotin basiskt och benämns i anglosaxisk litteratur »nicotine free-base«. Det binder till syror och blir då ett stabilt, pulverlikt salt, som är lättlösligt i vatten. Rent nikotin är så toxiskt att all användning är förbjuden i lag. Nikotin kan absorberas långsamt eller snabbt beroende på form och administrationssätt. Snabbast sker upptaget via cigarettrök då arteriell maxkoncentration ses 20 sekunder efter ett halsbloss. Vid inhalation når nikotin hjärnan 10 sekunder snabbare än efter intravenös injektion, och hos vanerökaren förblir nivån förvånansvärt stabil under den vakna delen av dygnet [1]. I kroppsvätskor är ca 70 procent av nikotinet positivt laddat och passerar inte cellmembran. Det beror på att nikotin är en svag bas med ett pH kring 8,0. Resterande 30 procent av nikotinet i cirkulationen är oladdat och fördelar sig fritt i vävnaden, passerar blod–hjärnbarriären och når lätt hjärnan [2]. Hjärnan tar effektivt upp nikotin från cirkulationen och återlämnar det efter ett antal minuter [3, 4]. Efter intag hos tobaksfria rökare/snusare sjunker nikotinnivåerna med en halveringstid på 2 timmar. Efter ytterligare ett par timmars tobaksfrihet sjunker nikotinnivåerna långsammare, eftersom deponerat nikotin återförs till cirkulationen. Till vardags är nivåerna hos rökare och snusare typiskt låga på morgonen, ca en tredjedel av kvällsnivån, stiger till tidig eftermiddag för att sedan ligga tämligen stabilt fram till läggdags [5]. Nikotin metaboliseras i levern, och sex olika metaboliter är kända. Huvudmetaboliten kotinin har lång halveringstid (16–20 timmar) och används för att styrka nikotinfrihet i kliniska studier. Metaboliterna kotinin och nornikotin når nivåer som hypotetiskt skulle kunna bidra till beroendeutvecklingen, men det är ännu oklart vilken roll de spelar.

Är nikotin ångestdämpande?

Artikel i Expressen hemsida 19 mars av Louise Adermark och Jan-Michaél Hirsch

Det marknadsförs som tobaksfritt och fräscht och lockar med influensers och godisliknande smaker allt fler unga. Men det vita snuset är inte alls riskfritt.

Hur påverkar nikotin utseendet?

När man snusar sprids tusentals ämnen ut i kroppen via blodet. Detta kan skada kroppen. En del ämnen ökar risken att få cancer. Man kan bli beroende av både vitt snus och brunt snus (1).

Snus skadar tandköttet. På lång sikt ökar det risken för tandlossning. Snusning ger även ökad risk för cancer i:

Hur påverkar nikotin håret?

Rökning skyndar på hudens åldrande, då det försämrar hudens elasticitet. En 40-årig rökare kan ha lika mycket rynkor som en 70-årig ickerökare. Detta är tyvärr inget som går att göra ogjort – enda lösningen är att inte röka.

Rökare får ofta en gråare hudton och rökning ökar risken för finnar och akne – men även andra hudsjukdomar som psoriasis och eksem. Rökare som får hudcancer drabbas ofta hårdare än ickerökare.

Anledningen tros vara att rökning drar ihop blodkärlen, vilket leder till försämrad syretillförsel i hudens yttersta lager.

Långvariga rökare får ofta en gulare nyans på tänderna. Detta på grund av att tjäran i cigaretterna färgar emaljen.

Men både rökning och snus är dessutom dåligt för tandköttet, och sjukt tandkött är den största anledningen till tandlossning. Rökning kan alltså får dig att tappa tänderna.

Rökning torkar även ut munnen vilket ofta leder till dålig andedräkt – inget som påverkar ditt utseende, men nog kommer det påverka hur du uppfattas av andra.

Har nikotin en lugnande effekt?

Efter intag av nikotin stimuleras binjurarna, vilket frigör adrenalin vilket leder till ökad hjärtfrekvens, andningsaktivitet, en ökning av blodtrycket och en omedelbar frisättning av glukos. Nikotin undertrycker insulinnivåerna i kroppen, vilket resulterar i en förhöjd blodsockernivå, vilket potentiellt ger samma energihastighet som sockerhaltig mat. Frisättningen av dopamin - vår hjärnas egen "belöningskemikalie" förekommer också, och detta kan uppmuntra oss att vara aktiva och främja känslor av innehåll. När nikotin når hjärnan, utlöses frisättningen av olika kemikalier som endorfiner, som är kända för att skapa känslor av eufori.

Historiskt har tobaksodling varit med sedan åtminstone 5000 f.Kr. och användes ursprungligen som ett universalmedel (botemedel) och hade andra medicinska ändamål, såväl som att de tuggades och röktes i rör under gamla ceremonier. Kanske var det tobakens gåva från indianer till Christopher Columbus och deras förståelse av växten, som ledde till en missuppfattning i Europa att den hade magiska läkande egenskaper.

Det var inte förrän 1760 som Pierre Lorillard startade ett företag i USA för att förädla tobak till cigarrer och snus – torrt snus inhalerades, medan fuktigt snus placerades i munnen mellan läpp och tandkött. Det skulle dröja ytterligare 140 år innan cigaretten såldes som en stor tobaksprodukt och ytterligare 100 år till E-cigaretten visas.

Är 20 mg nikotin mycket i VAPE?

21 januari 2023

Nikotin är den beroendeframkallande ingrediensen i cigaretter som även kan finnas med i din e-vätska. Men hur mycket nikotin finns egentligen i cigaretter?