Vem gör förarbeten till lagar?

Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter och allmänna råd. Alla regler är inte bindande, allmänna råd är rekommendationer för hur man kan eller bör göra för att uppfylla de bindande regler som man måste uppfylla. Bindande regler är lagar, förordningar och föreskrifter.

Hur används förarbeten?

Förarbeten är ett samlingsbegrepp för alla de dokument som ingår i förberedelserna till att en lag ska bli stiftad. Förarbeten brukar även bli kallade för ”lagmotiv” och i Sverige är förarbeten en egen rättskälla.

De vanligaste förarbetena är bland annat utredningar, propositioner och betänkanden, som blir skrivna av regeringen, riksdagens utskott, lagråd eller departement.

Hur använder man förarbeten som rättskälla?

Eb rättskälla avser man lagar, regler och andra rättskällor som är grunden för rättsordningens uppbyggnad. Dessa lagar kan både vara skrivna och oskrivna och utgör gällande rätt i Sverige. De svenska rättskällorna är lagtext, förarbeten, domstolarnas praxis och doktrin.

Det finns tre huvudsakliga författningar i Sverige. Dessa är grundlagar, lagar och förordningar.

Är förarbeten bindande?

Vad finns det för förarbeten?

Riksdagens arbete dokumenteras i riksdagstrycket och där finns många av förarbetena samlade. Det är uppdelat i olika delar, A-G

Man anger inte referens till riksdagstrycket utan det är dokumentens beteckningar som används. Sedan går man till delen som förtecknar t.ex. propositioner. Det tryckta riksdagstrycket är den så kallade auktoritativa källan, dvs. det är den som gäller om olika versioner skiljer sig åt. För äldre riksdagtryck är det vanligare med referens till själva riksdagstrycket.

Var finns det? Riksdagstrycket som samlad publikation finns endast i tryck. De står i källaren i Juridiska fakultetens bibliotek. I elektronisk form är dokumenten sorterade efter typ av dokument, se mer om var man hittar dem under respektive dokumenttyp.

När regeringen vill utreda en fråga för att eventuellt föreslå en lag, kan de tillsätta en utredning. Regeringen ger utredningen direktiv om vad som ska utredas och när utredningen ska vara klar. Varje kommitté får en unik beteckning, Fi 2014:02 där bokstäverna anger departementet som tillsatt kommittén.

När regeringen tillställer en stor offentlig utredning redovisas utredningens slutsatser och förslag i ett kommittébetänkande (betänkande). Det publiceras i serien SOU och får årtalet när utredningen blev klar och ett nummer efter vilken utredning i ordningen den är det året. Den får också en titel. Regeringen skickar betänkandet på remiss.

Var kan man läsa förarbeten?

Välkommen till lagen.nu! Här hittar du alla gällande svenska lagar. Du kan också hitta referat av många rättsfall som visar hur lagen har tillämpats i praktiken, och förarbeten till lagstiftningen. Läs mer om hur tjänsten funkar, samt vad som är nytt i tjänsten. Många av de viktigaste lagtexterna (de som står i fetstil nedan) är kommenterade, med förklaringar och exempel. Ett stort antal juridiska begrepp har även förklarats, och ett urval av dessa har listats nedan. Om du har bra juridiska kunskaper, och vill dela med dig av dem till andra, kan du hjälpa oss att göra den här informationen bättre. Se Deltagarportalen för att komma igång.

I listan ovan används de förenklade lagbeteckningar som vanligtvis används. Lagarnas fullständiga titlar kan skilja sig från dessa. Hittar du inte lagen du söker i listan ovan? Bläddra i den fullständiga förteckningen!

Är SOU ett förarbete?

Med JUNO får du ta del av en omfattande mängd av både nyare och äldre förarbeten, med direktlänkade referenser till relevant lagstiftning och annat juridiskt material. Löpande uppdatering av bland annat samtliga propositioner, nya SOU och utskottsbetänkanden samt andra förarbeten.

Vilken lag står högst?

Vad är ett förarbete juridik?

Riksdagens arbete dokumenteras i riksdagstrycket och där finns många av förarbetena samlade. Det är uppdelat i olika delar, A-G

Vad är skillnaden mellan SOU och DS?

På den här sidan hittar du länkar till söksidor där du kan hitta olika typer av förarbeten.

Regeringen lämnar propositioner (förslag) till riksdagen. Ibland har en kommitté först fått i uppdrag att utreda frågan.

Vilken lag är viktigast?

Den här sammanställningen innehåller ett urval av de lagar och förordningar som träder i kraft under andra halvåret 2021 eller en tid därefter, både lagar och förordningar som är nya och ändringar i befintliga. Lagar och förordningar med anledning av spridningen av coronapandemin är i förekommande fall samlade under en egen rubrik under respektive departement.

Lagar och förordningar anger spelreglerna för vårt samhälle. En ny lag blir till genom att regeringen lämnar ett förslag, en proposition, till riksdagen. Efter att något av riksdagens utskott har bearbetat propositionen fattar riksdagen beslut om den nya lagen. Därefter utfärdar regeringen lagen, vilket innebär att den publiceras och blir känd. En ny förordning kan regeringen själv besluta om utan att lägga fram den för riksdagen.

Både lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Från och med april 2018 publiceras SFS elektroniskt på webbplatsen www.svenskforfattningssamling.se. Varje lag och förordning har ett unikt nummer i SFS.

Statsrådsberedningen ansvarar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet samt för att samordna den svenska EU-politiken.

Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för frågor och ärenden som rör arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Departementet ansvarar också för arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och mänskliga rättigheter på nationell nivå. Dessutom ansvarar departementet för arbetet för integration, mot segregation, rasism och diskriminering samt för att stärka hbtqi-personers (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner) och barns rättigheter.

Vad menas med en lag?

De flesta har hört talas om att vi medborgare i Sverige behöver rätta oss efter de lagar vi har här i landet. Men vad är egentligen en lag? Det ska vi reda ut i den här artikeln. Även om du tror att du vet vad en lag är, kommer du förmodligen lära dig något nytt av att läsa den här artikeln.

I lagboken kan du faktiskt finna en definition av vad som är en lag. Det gör du i en av våra grundlagar, som benämns regeringsformen. Av 8 kapitlet regeringsformen framgår att en lag utgör en författning som beslutas om av riksdagen. Utöver lagarna finns även föreskrifter, men lagarna väger normalt sätt tyngre än föreskrifter. Det innebär att som huvudregel gäller en lag före en föreskrift om lagen och föreskriften motsäger varandra. Föreskrifter kan oftast införas av såväl regeringen som av myndigheter.

På vilket sätt hjälper förarbeten dig att tolka den aktuella lagen?

Rättsinformation är all information som kan användas för att ta reda på vad gällande rätt är. Rättskällelära är reglerna om vilken information som är rättsinformation, och vilken information som har företräde vid konflikter. Juridisk metod, slutligen, är den arbetsmetod som jurister använder för att tillämpa rättsinformation enligt rättskälleläran på en konkret frågeställning, för att ge ett juridiskt underbyggt svar. Själva arbetet kallas ofta rättsutredning.

Vem skriver SOU?

Initiativet till att samla alla statliga kommittébetänkanden i en enhetlig skriftserie kom från professor Eli F. Heckscher. Dittills hade dessa inte ordnats och översiktlighet saknades. Heckscher menade att ”många af vårt lands mest framstående både vetenskapsmän och förmågor inom olika områden ha nedlagt mycket af sitt bästa på deras utförande” och han förordade att man skulle samla dem liksom det brittiska systemet med Blue books.[3]

Varje publicerat betänkande har ett unikt id-nummer som består av årtal och löpnummer separerade med ett kolon följt av ett namn, till exempel SOU 1999:77, Demokrati och medborgarskap. En utredning kan lämna flera betänkanden, till exempel 1968 års barnstugeutredning som lämnade fyra betänkanden. Betänkanden finns tillgängliga på bibliotek, i bokhandeln och elektroniskt som PDF-filer på internet. 1922 fanns det två serier där den så kallade första serien löpte från januari till och med mars, med id nummer 1922:1 till 1922:34, därefter började serien om i april med id-nummer 1922:1. Utmärkande för utredningarna i den första serien är att dessa saknar id-nummer tryckta på själva betänkandena.

Kungliga Biblioteket har digitaliserat samtliga SOU:er från startåret 1922 till 1999, totalt cirka 6 000 stycken. Nyare utredningar kan hittas på regeringens hemsida.[4][2]
Linköpings universitetsbibliotek erbjuder SOU-sök Sök i Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1922 -.

Hur skapas en lag?

De flesta av EU:s lagar antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, där det folkvalda Europaparlamentet och ministerrådet (som företräder de 27 EU-länderna) har lika mycket att säga till om. Kommissionen lägger fram ett lagförslag för parlamentet och rådet, som måste godkänna texten för att den ska antas som EU-lag.