:

Vad räknas som förnamn?

Innehållsförteckning:

  1. Vad räknas som förnamn?
  2. Är mellannamn förnamn eller efternamn?
  3. Vad är skillnaden på förnamn och tilltalsnamn?
  4. Vad gäller för mellannamn?
  5. Måste man ha flera förnamn?
  6. Varför ska man ha mellannamn?
  7. Är mellannamn olagligt?
  8. Måste man ha med sitt mellannamn på flygbiljett?
  9. Kan man ha sitt mellannamn som tilltalsnamn?
  10. Kan man använda mellannamn som tilltalsnamn?
  11. Får man inte ha mellannamn längre?
  12. Kan man heta sitt mellannamn?
  13. Kan man ha två mellannamn?
  14. Måste man skriva mellannamn?
  15. Varför inte mellannamn?

Vad räknas som förnamn?

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Är mellannamn förnamn eller efternamn?

Enligt 1982 års namnlag (1982:670) kunde en person i vissa situationer förvärva ett mellannamn för att visa samhörighet med en förälder eller en make. Ett mellannamn kan inte föras vidare till ett barn eller till en make. Mellannamnet bärs efter förnamnen och närmast före efternamnet utan bindestreck, d.v.s. mellan de övriga namnen.

Vad är skillnaden på förnamn och tilltalsnamn?

Det finns cirka 759 000 efternamn om man räknar varje stavning som ett eget namn. Antalet kvinno­förnamn är cirka 238 000 men antalet mans­förnamn är "bara" cirka 203 000 om man räknar varje stavning som ett eget namn.

På SCB:s webbplats finns också en tabell med de vanligaste kvinnonamnen, mansnamnen och efternamnen.

Du kan även ta reda på hur vanligt ett visst namn är genom vårt Namnsök.

Vad gäller för mellannamn?

Enligt namnlagen så finns det tre olika typer av namn eller personnamn. Dessa är förnamn, mellannamn och efternamn. Alla personer i Sverige bär ett efternamn samt ett eller flera förnamn. I vissa fall kan man även bära ett mellannamn före efternamnet.

Namn har ofta en betydelse för oss. Frågor om de olika typerna av namn, deras ursprung, stavning och betydelse, berör och engagerar de flesta av oss. Detta gäller både våra egna och andras namn.

Måste man ha flera förnamn?

Historiskt har tre tydliga principer varit vanliga i såväl Sverige som övriga Västeuropa när det gäller val av förnamn: allitteration, variation och uppkallning.

Allitteration innebar att barnets namn skulle börja på samma konsonant som förälderns namn eller på vokal om förälderns namn börjar på vokal. Utbredningen av allitterationen är osäker; den är främst känd från folkvandringstida furstesläkter, men förefaller ha varit ovanlig redan på vikingatiden. Exempelvis började en lång rad av ynglingaättens kungar på vokal: Ane, Egil, Ottar, Anund och Ingjald. Allitteration förekommer emellertid fortfarande, även om det mest är i formen av att namnen på syskon ofta börjar på samma bokstav.[1][2]

Variation innebar att ett av lederna i barnets namn skulle vara identiskt med motsvarande led i förälderns (eller någon annan släktings) namn, och kunde alltså bara användas tillsammans med sammansatta/tvåledade namn. Exempelvis nämns på en runsten (U 461) en kvinna Fastlög, som hade sonen Fastulv och dottern Holmlög. Under vikingatiden var variationen mycket vanlig, men upphörde i stort sett när vikingatiden slutade.[3][1][2]

Det äldsta kända kvinnonamnet är Neithotep, som var drottning av Egypten 3200 f.Kr.[15][16]

Under medeltiden blev det vanligt i Sverige att använda namn som burits av kristna helgon, fast de kunde få en försvenskad form. Namnskicket var likartat i den västra och östra rikshalvan. Eftersom förvaltningsspråket var svenska, möter oss svenska namn också i urkunder från Finland och senare i finska kyrkböcker, även om dessa namn i verkligheten kunde ha en finsk form (Matti istället för Matts, Pekka istället för Per osv.)

De klart vanligaste namnen under 1300-talet är Olof och Johan. De nästa fem namnen på båda sidorna om bottenhavet är Niklas, Laurens, Peter, Anders och Jakob (för Finlands del är ordningsföljden något osäker). Dessutom är Henrik vanligt i Finland. Det finns ett nära samband mellan helgonens status och namnens popularitet. De som hade den högsta eller näst högsta festgraden, totum duplex eller duplex, stod oftast högst i kurs som dopnamn. De allra heligaste namnen, såsom Maria, dristade man sig dock inte använda. Sverige domineras ännu vid denna tid av gamla nordiska namn, medan mycket få gamla finska namn förekommer i den så kallade Svartboken med finska medeltidshandlingar. I Satakunda bar 88,6 procent ett namn som tillhörde något av de 24 mest vördade helgonen.[17]

Varför ska man ha mellannamn?

Enligt 1982 års namnlag (1982:670) kunde en person i vissa situationer förvärva ett mellannamn för att visa samhörighet med en förälder eller en make. Ett mellannamn kan inte föras vidare till ett barn eller till en make. Mellannamnet bärs efter förnamnen och närmast före efternamnet utan bindestreck, d.v.s. mellan de övriga namnen.

Är mellannamn olagligt?

Fram till införandet den 1 juli 2017 av den nu gällande namnlagen i Sverige (2016:1013) om personnamn, så kunde en gift person eller registrerad partner välja att behålla sitt eget efternamn och lägga till sin makas, makes eller partners efternamn som mellannamn, eller anta makans/makens/partnerns efternamn och ta sitt eget efternamn som mellannamn. Det "egna" efternamnet kunde vara ett som förvärvats genom ett tidigare äktenskap. Makar eller partner fick inte anta varandras namn för att få likalydande kombinationer av mellan- och efternamn.

Ett barn som får den ene förälderns efternamn kunde få den andra förälderns efternamn som mellannamn. Som vuxen kunde man själv uppta en förälders efternamn som mellannamn om man bar den andre förälderns namn som efternamn. Detta gällde dock bara ett efternamn som någon av föräldrarna bar, och inte någon förälders tidigare burna namn. Om ens föräldrar var gifta och bar exempelvis faderns namn när man föddes kunde man inte lägga till moderns efternamn som ogift som mellannamn.

Ett mellannamn kan, till skillnad från ett lagligt efternamn, inte ärvas eller tas av make/maka vid giftermål och kan inte tilldelas vid den reguljära namnanmälan efter födseln.

Måste man ha med sitt mellannamn på flygbiljett?

Hej,

Jag bokade en flygbiljett till Italien för ett tag sen, åker nästa vecka. När jag bokade skev jag mitt tilltalsnamn och efternamn korrekt, men uteslöt mitt mellannamn. På mitt nationella ID-kort står det

Kan man ha sitt mellannamn som tilltalsnamn?

Både mellannamnet och efternamnet räknas som dina officiella namn. Det innebär att båda namnen kommer att synas hos myndigheter och andra organisationer som hämtar information från folkbokföringen. Det gäller oavsett om du har ett mellannamn och ett efternamn eller ett dubbelt efternamn.

Kan man använda mellannamn som tilltalsnamn?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ett mellannamn är ett namn som man har mellan sina förnamn och sitt efternamn. I år fick vi en ny lag som ändrade reglerna för mellannamn. Den nya lagen innebär att man inte längre kan lägga till mellannamn. Du kan däremot ändra mellannamn som du redan har. Ditt mellannamn kan du antingen ta bort eller omvandla till efternamn.

Får man inte ha mellannamn längre?

Skatteverket registrerar alla människor som bor i Sverige med födelsenummer och namn och godkänner eller avslår alla ansökningar om namn.

När ett barn föds ansöker man hos Skatteverket inom tre månader om vad barnet ska heta i förnamn och vilket efternamn barnet ska ha. Exempel: Erik Lindberg och Anna Andersson får en son som de kallar för Johan Axel med Johan som tilltalsnamn. Han kan få ett dubbelt efternamn: Andersson-Lindberg eller Lindberg Andersson eller också väljer föräldrarna ett av sina efternamn (Lindberg eller Andersson) till honom.

När man gifter sig måste man också ansöka hos Skatteverket om vilket eller vilka efternamn man vill ha efter vigseln. Om man vill ha ett dubbelt efternamn ska man också ange om namnen ska sitta ihop med ett bindestreck eller inte.

Kan man heta sitt mellannamn?

Enligt 1982 års namnlag (1982:670) kunde en person i vissa situationer förvärva ett mellannamn för att visa samhörighet med en förälder eller en make. Ett mellannamn kan inte föras vidare till ett barn eller till en make. Mellannamnet bärs efter förnamnen och närmast före efternamnet utan bindestreck, d.v.s. mellan de övriga namnen.

Kan man ha två mellannamn?

Fram till införandet den 1 juli 2017 av den nu gällande namnlagen i Sverige (2016:1013) om personnamn, så kunde en gift person eller registrerad partner välja att behålla sitt eget efternamn och lägga till sin makas, makes eller partners efternamn som mellannamn, eller anta makans/makens/partnerns efternamn och ta sitt eget efternamn som mellannamn. Det "egna" efternamnet kunde vara ett som förvärvats genom ett tidigare äktenskap. Makar eller partner fick inte anta varandras namn för att få likalydande kombinationer av mellan- och efternamn.

Ett barn som får den ene förälderns efternamn kunde få den andra förälderns efternamn som mellannamn. Som vuxen kunde man själv uppta en förälders efternamn som mellannamn om man bar den andre förälderns namn som efternamn. Detta gällde dock bara ett efternamn som någon av föräldrarna bar, och inte någon förälders tidigare burna namn. Om ens föräldrar var gifta och bar exempelvis faderns namn när man föddes kunde man inte lägga till moderns efternamn som ogift som mellannamn.

Ett mellannamn kan, till skillnad från ett lagligt efternamn, inte ärvas eller tas av make/maka vid giftermål och kan inte tilldelas vid den reguljära namnanmälan efter födseln.

Måste man skriva mellannamn?

Har en awardbokning med hela familjen + svärföräldrarna på gång i början av februari.

Nu när jag tittar med noggrant så har vi slarvat lite vid bokningen och har endast ett förnamn och inga mellannamn med på biljetterna.

Varför inte mellannamn?

Den svenska personnamnslagen från 1982 (NL 1982) introducerade begreppet mellannamn efter danskt och norskt mönster. I Danmark och Norge användes mellannamn sedan länge. Mellannamn motsvarade det som i den äldre lagen från 1963 kallas tilläggsnamn. Ett sådant namn fick bäras av hustru och adoptivbarn. Tilläggsnamnet bestod av ett efternamn, som hustrun eller barnet burit tidigare. Exempelvis kunde en hustru, som förvärvat mannens efternamn, framför detta bära det efternamn hon hade som ogift.

Ett mellannamn enligt NL 1982 var till ursprunget ett efternamn, som var placerat mellan förnamn och efternamn, till exempel Lars Skog Karlsson. Det var inte tillåtet med bindestreck mellan mellannamn och efternamn. Det skiljde sig därmed från dubbelnamn, som är ett efternamn bestående av två namn, som regel förenade med bindestreck, till exempel Cavalli-Björkman. I dagligt bruk satte många ändå bindestreck mellan mellannamn och efternamn.

Syftet med mellannamn var att visa samhörighet med en annan person. Det kunde också vara rent särskiljande. Man kunde bara bära ett mellannamn i taget och bara en av makarna hade rätt att ta ett mellannamn. Det var ett rent personligt namn och kunde således inte föras vidare till barn eller den andra maken.