:

Hur beräknar man skattemässigt restvärde?

Innehållsförteckning:

  1. Hur beräknar man skattemässigt restvärde?
  2. Vad är skattemässigt värde på inventarier?
  3. Vad är ingående bokfört värde?
  4. Vilket är det lägsta skattemässigt tillåtna värdet för det kvarvarande lagret enligt bestämmelserna i Il?
  5. Vad gör man med avskrivna inventarier?
  6. Hur bokför man restvärde?
  7. Vad är restvärde inventarier?
  8. Vart går gränsen för inventarier?
  9. Vad är ingående och utgående saldo?
  10. När är 97 %- regeln tillåten vid beräkning av lagervärdet?
  11. I vilken eller vilka situationer kan medföra att du tvingas använda Restvärdemetoden istället för Räkenskapsenlig avskrivning på dina inventarier?
  12. Får man skriva av inventarier på 3 år?
  13. Hur funkar det med restvärde?
  14. Vad menas med bokfört restvärde?
  15. Måste man betala restvärde?

Hur beräknar man skattemässigt restvärde?

De civilrättsliga reglerna reglerar planenliga avskrivningar. Vi kan även kalla dem ”bokföringsmässiga” avskrivningar. Det är den typen av avskrivningar som ”makes most sense” för oss dödliga. Man gör en plan över avskrivningarna som ska reflektera användningen och värdeminskningen på en tillgång. Vanligast och enklast är 20% per år i fem år, men det finns mängder av olika varianter, t ex större i början och mindre mot slutet eller tvärtom, andra livslängder, etc.

Vad är skattemässigt värde på inventarier?

Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara om företaget har haft en ordnad bokföring som avslutats med ett årsbokslut. Vidare krävs att företagets värdeminskningsavdrag motsvarar avskrivningen i bokslutet (18 kap. 14 § IL).

Utöver det uttryckliga lagkravet på att avdraget ska motsvara avskrivningen i bokslutet, finns ett krav på att inventariernas värde i balansräkningen ska stämma överens med deras skattemässiga värde (jfr prop. 1980/81:68 s. 115 och 117 samt RÅ 2001 ref. 8). Det får även till följd att inventariernas anskaffningsvärden i räkenskaperna måste stämma överens med deras skattemässiga anskaffningsvärde.

Kravet på årsbokslut och överensstämmelse med räkenskaperna gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster, s.k. CFC-inkomster, enligt 39 a kap. 6 och 13 §§ IL, där inkomstberäkningen finns särskilt reglerad i 39 a kap. 11 § IL. Vidare ska ett företag som tillämpar principerna i 39 b kap. IL för resultatberäkning av viss rederiverksamhet, s.k. tonnagebeskattning, bortse från avskrivningar som gjorts i bokslutet på sådana inventarier som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten (18 kap. 14 § andra och tredje styckena IL).

Värdeminskningsavdraget ska motsvara avskrivningen i bokslutet (18 kap. 14 § IL). Detta villkor är även uppfyllt när den planmässiga avskrivningen i räkenskaperna är lägre än det skattemässiga värdeminskningsavdraget, men skillnaden redovisats i resultaträkningen som en bokslutsdisposition och i balansräkningen som en obeskattad reserv (ackumulerade överavskrivningar). Skattemässigt värde enligt 2 kap. 33 § IL motsvaras i regel av inventariernas bokförda värde på balansräkningens tillgångssida minskat med ackumulerade överavskrivningar på balansräkningens skuldsida.

Vad är ingående bokfört värde?

Saldona på de olika kontona hämtas från den utgående balansen i balansräkningen per sista dagen för föregående räkenskapsår. Man kan också uttrycka det som att den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår (kontinuitetsprincipen).

När du startar din verksamhet (första räkenskapsåret) har du ingen ingående balans.

Vilket är det lägsta skattemässigt tillåtna värdet för det kvarvarande lagret enligt bestämmelserna i Il?

Inför tentamen 30/10-20 

Både för fysiska och för juridiska personer görs skillnad mellan begränsat och obegränsat  skattskyldiga.

Vad gör man med avskrivna inventarier?

Något förenklat kan man säga att en avskrivning är ett sätt att dela upp utgiften för en ny tillgång på hela den tid som den ska användas/nyttjas i bolaget.

Tänk dig ett åkeri som köper en ny lastbil för en miljon kronor (utgift)  som de planerar att använda i fem år. Om de skulle ta upp hela kostnaden för lastbilen i bokföringen det första året skulle vinsten minska ordentligt, de kanske till och med skulle göra en förlust. Nästkommande fyra år skulle de istället inte ha någon kostnad alls för sin lastbil.

Det här är inte skattemässigt tillåtet, och för att få en jämnare och mer rättvisande fördelning av kostnaden gör man avskrivningar på sina inventarier. I exemplet med lastbilen skulle det innebära att man istället bokför 200 000 kronor som kostnad varje år, det vill säga en miljon kronor fördelat på 5 år.

Det vill säga även om företaget betalar hela lastbilen på en gång så sprider man i bokföringen ut kostnaden över flera år. På så vis speglar resultaträkningen hur företaget nyttjar resursen.

Hur bokför man restvärde?

Hej igen!

Ingen fara. Det blir ingen bokföring av lösen av leasingbilen nej, eftersom anskaffningsvärdet är 0 kr. Sedan kan man lägga in den i anläggningsregistret med värde 0 om man vill hålla koll på detta om man eventuellt säljer bilen. Att bilen har ett marknadsvärde på ca 140 000 kr saknar betydelse i just detta, då företagets kostnad för anskaffandet av bilen är noll. Det betyder ju självklart inte att bilen inte finns i företaget, bara att den inte kostade något vid lösen av leasingen och därmed 0 i kostnad för företaget. 

Vad är restvärde inventarier?

När du köper inventarier eller maskiner bokförs de som tillgångar, anläggningstillgångar närmare bestämt. Det innebär att det inte uppstår någon kostnad vid köpet. Men de flesta inventarier och maskiner minskar i värde, vilket innebär en kostnad i företaget. Den kostnaden redovisar du genom att göra avskrivningar på inventarier och maskiner.

Avskrivningar är alltså kort och gott när du delar upp kostnaden för en tillgång över en längre tid. Anledningen att vi gör det är att redovisningen ska ge en bättre bild av verkligheten. När man beräknar tiden pratar man om ekonomisk livslängd, vilket betyder den tiden du beräknar att använda tillgången i verksamheten.

Exempel: Du äger en entreprenad och köper en asfaltsläggare som du kommer använda under fem år. Eftersom det är en materiell tillgång som används över en tid så bokförs den som en tillgång i verksamheten, köpet innebär därigenom inte en kostnad i sig.

Vart går gränsen för inventarier?

Förbrukningsinventarier kan vara av två slag:

Med mindre värde menas tillgångar med ett anskaffningsvärde som understiger ett halvt prisbasbelopp kr exklusive moms (26 250 kr år 2023). Dessa regler är frivilliga. Läs mer längre fram.

Vad är ingående och utgående saldo?

Saldona på de olika kontona hämtas från den utgående balansen i balansräkningen per sista dagen för föregående räkenskapsår. Man kan också uttrycka det som att den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår (kontinuitetsprincipen).

När du startar din verksamhet (första räkenskapsåret) har du ingen ingående balans.

När är 97 %- regeln tillåten vid beräkning av lagervärdet?

Varulagerposter är omsättningstillgångar i företaget. Bestämningen av omsättningstillgångar är negativ. ÅRL definierar vad som är en anläggningstillgång. En tillgång som inte är en anläggningstillgång är en omsättningstillgång. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas och innehas i företaget (4 kap. 1 § ÅRL). Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att säljas och förbrukas i företaget.

I redovisningsnormgivningen förtydligas vilket värde ett varulager ska tas upp till i företaget. De grundläggande principerna för värdering av lager regleras i ÅRL. I redovisningsnormgivningen preciseras och begränsas dessa principer. Läs mer om detta under respektive normgivning.

I vilken eller vilka situationer kan medföra att du tvingas använda Restvärdemetoden istället för Räkenskapsenlig avskrivning på dina inventarier?

Restvärdesavskrivning på inventarier kan ses som en förenklad form av räkenskapsenlig avskrivning, även om metoderna skiljer sig en del från varandra (18 kap. 13 § IL). Ett företag har utifrån eget val alltid rätt att använda restvärdesavskrivning.

Skatteverket anser att endast en av metoderna ska användas för samtliga inventarier i verksamheten. Man kan alltså inte tillämpa räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning samtidigt på olika slag av inventarier, t.ex. räkenskapsenlig avskrivning för maskiner och restvärdesavskrivning för immateriella rättigheter.

För avdragsrätt i enlighet med metoden för restvärdesavskrivning krävs inte någon överensstämmelse mellan det skattemässiga värdeminskningsavdraget och avskrivningen i bokslutet. Värdeminskningsavdraget enligt metoden för restvärdesavskrivning är enbart en skattemässig beräkning. De planenliga avskrivningarna och andra i räkenskaperna resultatpåverkande poster avseende anskaffningsvärden på inventarier ska återläggas i deklarationen som en skattemässig justering. Därefter beräknas och dras det skattemässiga värdeminskningsavdraget av enligt metoden för restvärdesavskrivning.

Utgångspunkten när man ska beräkna värdeminskningsavdragets storlek enligt restvärdesavskrivning är det skattemässiga värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång, inte det bokförda värdet. Med skattemässigt värde på inventarierna avses anskaffningsvärdet minskat med värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som gjorts (2 kap. 33 § IL).

Det årliga värdeminskningsavdraget får göras högst med 25 procent av avskrivningsunderlaget. Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än 12 månader, ska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån (18 kap. 13 § tredje stycket IL). Om beskattningsåret omfattar 18 månader får avdrag göras med högst 37,5 procent (18/12 x 25 procent). Om beskattningsåret endast omfattar 9 månader får avdrag göras med högst 18,75 procent (9/12 x 25 procent).

Får man skriva av inventarier på 3 år?

Avskrivning är en metod för att fördela kostnaderna för en investering över en längre tidsperiod. Genom avskrivningar, kan företag sänka sina nuvarande inkomster och därmed sina skattekostnader. Det innebär att företaget kan dra av utgifterna för inköpet av inventarier över en period på flera år. På så sätt blir inventarierna kostnadsförda i den takt de används och förbrukas.

Hur funkar det med restvärde?

Restvärde, eller restskuld, är ett begrepp som ofta används i samband med billån och anger bilens värde efter att billånet löpt ut. Det innebär att lånet för din bil läggs upp så att det inte amorteras tillbaka helt och hållet under den valda löptiden. Återbetalningsplanen läggs upp på x antal år, till exempel 4 år. Man gör då en uppskattning på förhand kring vilket värde din bil kommer att ha när den valda återbetalningstiden löpt ut. Lånet läggs därefter upp så att den återstående skulden på lånet motsvarar bilens framtida beräknade värde.

Ett billån med restvärde, eller restskuld, ges ofta hos bilhandlare och har många fördelar.

Vad menas med bokfört restvärde?

Kvarvarande värde av en investering när den är avskriven och den ekonomiska livslängden är slut. Se avskrivning

Måste man betala restvärde?

Ett billån med restvärde är en typ av bilfinansiering där bilen står som säkerhet för lånet, men där det återstår en restskuld på bilen efter det att lånet har löpt ut. Du amorterar alltså inte bort lånet helt och hållet under löptiden. Restvärdet bestäms av bilåterförsäljaren i samband med att du köper bilen, och är tänkt att motsvara det värde bilen beräknas ha efter lånets löptid – till exempel 24 eller 36 månader fram i tiden. 

Efter avbetalningsplanens slut måste du lösa restskulden till företaget du köpt bilen av. Antingen genom att betala restvärdet kontant – om du vill behålla bilen eller sälja den privat – eller genom att låta bilhandlaren köpa tillbaka den för ett pris motsvarande det aktuella restvärdet. Vill du byta bil är det ofta även möjligt att flytta över restskulden till en ny bilkredit, förutsatt att den nya bilen köps via samma bilåterförsäljare.‍

Restvärdet beräknas av den återförsäljare du köper bilen hos. Denne tar bland annat hänsyn till bilmodell och märke, förväntat miltal när lånets löptid är slut, vilken utrustning bilen har, vilken färg den är samt genomsnittligt andrahandsvärde på likvärdiga bilar. Utifrån dessa komponenter görs en uppskattning av det förväntade restvärdet, vilket vanligen uttrycks som en procentsats av bilens inköpspris. 

Viktigt att veta om restvärdet är att det endast är en uppskattning. Eftersom det är  många olika faktorer som spelar in finns det ingen garanti för att det faktiska restvärdet blir precis det som beräknades. Många gånger stämmer det, men bilens värdeminskning kan också bli större eller mindre. ‍