Vad menas med ett dödsbo?

När en person avlider övergår tillgångarna och skulderna till dennes dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som själv kan ha rättigheter och skyldigheter. Dödsboet företräds av efterlevande sambo eller maka, där sådan finns, och den avlidnes arvingar enligt lag och/eller på grund av testamente. Tidigare avliden makas arvingar kan i vissa fall också vara dödsbodelägare. Alla dödsbodelägare företräder dödsboet gemensamt i alla ärenden.

När en person avlider ska en bouppteckning göras som utvisar vem eller vilka som är dödsbodelägare samt den avlidnes tillgångar och skulder. Normalt ska bouppteckningen göras inom tre månader efter dödsfallet, men anstånd kan sökas hos Skatteverket inom samma tid.

Hur länge kan man ha kvar ett dödsbo?

De efterlevande som tar hand om dödsboet kallas dödsbodelägare. Dödsbodelägarna sköter dödsboet gemensamt. Det betyder att de behöver vara överens om vad som ska göras, till exempel betala räkningar, avsluta autogiron, avsluta ett konto eller sälja värdepapper.

Det kan vara praktiskt att en av dödsbodelägarna representerar dödsboet, till exempel vid kontakter med banken, men då måste han eller hon ha fått en fullmakt från alla övriga dödsbodelägare. Exempel på fullmakter finns hos Efterlevandeguiden. Flera banker har också fullmaktsmallar.

Vad får man röra i ett dödsbo?

Det är inte dödsboet i sig som gör något utan det är dödsbodelägarna som tillsammans är ansvariga för att sköta dödsboet.

Det kan exempelvis vara att betala räkningar, säga upp prenumerationer och ordna bouppteckning. En bouppteckning ska göras så snart som möjligt och den ska senast fyra månader efter dödsfallet skickas till Skatteverket.

Bouppteckningen är viktig för att dödsbodelägarna ska komma vidare med dödsboet och till sist dela ut arv.

För att det ska bli enklare att sköta dödsboet utses ofta en företrädare att sköta allt det praktiska.

Ofta är det en bröstarvinge eller nära anhörig som företräder dödsboet. Den som företräder dödsboet behöver ett dödsfallsintyg för att visa att den har rätt att representera dödsboet.

Det kan också vara en utomstående person som företräder dödsboet. Dödsbodelägarna bestämmer då gemensamt vem det ska vara.

Vem betalar räkningar i ett dödsbo?

Hej och tack för din fråga,

Samtliga av den avlidnes tillgångar ska redovisas i bouppteckningen. Det är därför ingen god idé att ta saker från huset utan att ni vet om värdet på sakerna.

Får man gå in i ett dödsbo innan bouppteckning?

Hej och tack för din fråga,

Samtliga av den avlidnes tillgångar ska redovisas i bouppteckningen. Det är därför ingen god idé att ta saker från huset utan att ni vet om värdet på sakerna.

Vilka tillgångar ingår i ett dödsbo?

Dödsbo är namnet på kvarlåtenskapen efter en avliden person och är en juridisk person. Där ingår tillgångar i form av pengar, bostad och föremål samt skulderna efter den avlidne.

Ett dödsbo (tidigare stärbhus) är den avlidnes samlade tillgångar och skulder. Enligt svensk lag ska en bouppteckning för dödsboet upprättas inom tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket. I en bouppteckning redovisas den avlidnes samtliga tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare.

Vem har tillgång till ett dödsbo?

Ett dödsbo är en juridisk person som omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.

Ett dödsbo förvaltas i första hand av samtliga dödsbodelägare. Om den avlidne utsett en testamentsexekutor är det dock denna person som förvaltar dödsboet.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur förvaltningen och avvecklingen av dödsboet ska utföras kan en boutredningsman behöva utses.

Vem har rätt att gå in i ett dödsbo?

När man pratar om ett dödsbo är det vanligt att man syftar på den avlidnes bostad. Men faktum är att ett dödsbo är mycket mer än själva huset eller lägenheten. Ett dödsbo består nämligen av den avlidnes alla tillgångar och skulder. Med andra ord är ett dödsbo inte bara bostaden, utan också bankkonton, fordon och lån. Dödsboet räknas som en egen juridisk person. Det innebär att dödsboet kan äga tillgångar och ha skulder, trots att det inte är en faktisk fysisk person.

Vem får tömma ett dödsbo?

Det är en hel del att tag i för de anhöriga, när någon avlider. Och om hon eller han bodde ensam i bostaden behöver man dessutom ta tag i städning och tömning av bostaden. (Läs gärna mer om det i vår checklista vid dödsfall.) Ansvaret för att detta blir utfört ligger på dödsbodelägarna, det vill säga de anhöriga som ärver den avlidne. De eventuella kostnader som uppstår i samband städning och tömning av bostaden bärs av dödsboet. Dödsbodelägarna är således inte personligen betalningsskyldiga.

Mycket kan vänta ett tag, men en del saker måste man ta itu med omgående. Om det till exempel fanns ett husdjur måste detta tas om hand och omplaceras snarast. Därefter tömmer man huset eller lägenheten på alla färskvaror i skafferier, kyl och frys. Töm alla sopor och se till att någon tömmer brevlådan varje dag, tills adressändringen är gjord.

Får man köra en bil som tillhör ett dödsbo?

Ja. Det är möjligt att registrera ett fordon i flera fysiska och/eller juridiska personers namn, oavsett om de har samma hemvist eller inte. En av dem är utpekad som huvudinnehavare av registreringsbeviset, de andra personerna är hans delägare.

Kan flera namn anges på certifikatet? Ja, det grå kortet, nu kallat registreringsbevis, kan upprättas i flera personers namn, fysiska eller juridiska. Huvudinnehavaren av gråkortet måste inneha ett körkort som ger honom rätt att köra det fordon som ska registreras.

Vilka dokument behöver jag tillhandahålla för att byta innehavare av gråkortet?

När livförsäkringstagaren erhåller kapitalet eller livräntan enligt avtalet, sker denna överföring "utanför dödsboet". Denna princip innebär att dessa belopp inte bokförs i dödsbotillgångarna som kommer att delas mellan den avlidnes arvingar.

All egendom till den avlidne beaktas. All egendom som tillhör den avlidne är en del av dödsboet: hans bil, hans möbler, hans investeringar, saldot på hans bankkonto osv.

Hur tar man ut pengar från dödsbo?

När en person dör övergår alla ägodelar, avtal och skulder till ett så kallat dödsbo. Företrädare för dödsboet är dödsbodelägarna. Vem som är dödsbodelägare framgår av bouppteckningen som ska vara registrerad hos Skatteverket.

I väntan på bouppteckningen kan någon tillfälligt ta hand om och vårda egendomen, till exempel den som har bott tillsammans med den avlidne.

Vad händer om det inte finns pengar i dödsboet?

Samma dag som en person dör övergår det som personen ägde, avtal och skulder till ett dödsbo. Ett dödsbo upphör när arvskiftet är klart, det vill säga när den dödas eventuella tillgångar har delats upp mellan arvingarna.

När en anhörig dör, skatteverket.se Länk till annan webbplats.

Undersök om den avlidna har skrivit ett testamente där det står om en särskild person ska vara testamentsexekutor. En testamentsexekutor har rätt att sköta hela eller delar av dödsboet istället för dödsbodelägare. Om det inte finns en testamentsexekutor har dödsbodelägare själv ansvar att sköta dödsboet eller utse en person som ska göra det.

Är man skyldig att städa ett dödsbo?

Som tidigare nämnts så ska kostnaden för städning av dödsbo betalas med pengar från dödsboet.

Om det saknas tillgångar så är det hyresvärden som får stå för kostnaden för flyttstädningen och dödsbotömningen.
Om fastigheten ska säljas finns det sannolikt tillgångar i dödsboet vilket innebär att en nära anhörig kan ligga ute med pengar för dödsboets räkning.
Kostnaden för städning av dödsbo är densamma som för en vanlig flyttstädning.

Oftast kan du erhålla ett fast pris för städningen vilket gör att du bör ta in flera offerter från kontrollerade företag hos oss på städexperter.se för att få bästa pris.

Får man gå in i ett dödsbo?

När vi hör ordet dödsbo tänker många av oss först och främst på den avlidnes bostad. Sanningen är dock att ett dödsbo (i de allra flesta fall) består av mer än bara en fastighet. Lite förenklat kan man säga att dödsboet är den avlidne personens samlade tillgångar och skulder. Så istället för frågan om vem som får gå in i ett dödsbo, borde vi istället fråga oss “vem får gå in i den avlidnes bostad?”.

När det gäller den dödes bostad, så får ofta den som är dödsbodelägare gå in där. I de fall där det finns en efterlevande maka/make så är han eller hon ensam dödsbodelägare och får nyttja bostaden precis som innan. De gemensamma barnen blir då efterarvingar och får vänta på sitt arv tills den andra föräldern har dött. Finns det särkullbarn med i bilden kan makan/maken dock behöva flytta för att barnen ska kunna få ut sin laglott. Under tiden bouppteckningen görs får han eller hon dock bo kvar.

Om det finns flera delägare, varav ingen är efterlevande make eller sambo, och det råder oenighet kring hur tillgångarna ska fördelas, får som regel ingen gå in i dödsboets fastigheter utan tillåtelse från samtliga delägare.