Hur fungerar basbelopp?

En efterlevande makes rätt att under alla omständigheter åtminstone få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp efter den andre makens död.

Basbeloppsregeln, som hittas i 3 kap. 1 § ärvdabalken, går före eventuellt testamente eller särkullsbarns rätt att få ut sin arvslott direkt. I denna summa räknas dock in eventuell enskild egendom den efterlevande maken har och det värde denne fått genom bodelningen.

Vad menas med ett basbelopp?

Basbelopp är belopp som används exempelvis för att räkna ut olika avgifter och förmåner. De förändras varje år eftersom själva poängen med basbeloppen är att de ska följa inflationen i samhället. Det finns olika typer av basbelopp.

Prisbasbeloppet räknas fram grundat på ändringar i det allmänna prisläget enligt bestämmelser i socialförsäkringsbalken. Man tittar då på förändringen i konsumentprisindex och beräkningarna som fastställs med denna utgångspunkt gäller sedan för ett kalenderår. Man avrundar alltid prisbasbeloppet till närmaste hundratal kronor. Det finns också ett förhöjt prisbasbelopp vilket man använder när man ska räkna på pensionspoäng och också tidigare för att räkna ut taket till den allmänna pensionen. Prisbasbeloppet räknas fram av statistiska centralbyrån och fastställs sedan av regeringen.

Hur mycket är ett basbelopp?

Prisbasbeloppet, innan 1999 benämnt basbeloppet, räknas fram baserat på konsumentprisindex enligt 2 kap 7 § socialförsäkringsbalken,[1] men har vissa år justerats genom politiska beslut för att minska kostnaderna. När basbeloppet introducerades 1960 användes det för ATP-systemet men ligger till grund för skattesystemet, dagsböter,[2] flera socialförsäkringar och andra sociala förmåner,[3] bland annat sjukpenning, föräldrapenning, studiebidrag, garantipension och omvårdnadsbidrag. År 2023 var prisbasbeloppet 52 500 kronor.[4]

Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av tilläggspensionspoäng för dem som får pension enligt det gamla systemet, och tidigare för att räkna fram taket till den allmänna pensionen. För 2023 var det 53 500 kr.[4]

Inkomstbasbeloppet används för att beräkna den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension, och för att beräkna räntan i pensionssystemet. Inkomtbasbelopp räknas om med inkomstindex, vilket mäter den allmänna löneutvecklingen. Inkomstbasbeloppet justeras ned om balansen mellan ålderspensionssystemets tillgånger och skulder är negativ. Inkomstbasbeloppet var 74 300 kr för inkomstår 2023.[5][6]

Vad menas med lilla Basbeloppsregeln?

Basbeloppsregeln blir aktuell om en make eller sambo avlider. Den finns till för att den efterlevande ska få ett ekonomiskt skydd – så att personen inte står helt utan tillgångar. Basbeloppsregeln ser nämligen till så att den efterlevande alltid har rätt att få ut ett visst belopp ur det arv som den avlidne lämnar efter sig.

Vem bestämmer basbelopp?

Publicerad 05 september 2022

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 52 500 kronor för år 2023. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipensionen, omvårdnadsbidraget samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs, då de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

Varför finns Basbeloppsregeln?

Basbeloppsregeln blir gällande när en make eller sambo går bort. Den ställer kort och gott upp ett ekonomiskt skydd så att den efterlevande inte ska stå helt utan pengar. Enligt basbeloppsregeln har den efterlevande alltid rätt att få ett visst belopp ur det arv som den avlidne lämnar efter sig. Basbeloppsregeln delas upp i två olika regler:

Stora basbeloppsregeln som gäller för gifta, och
Lilla basbeloppsregeln som gäller för sambor.

I den här artikeln går vi igenom vad som gäller för gifta par – det vill säga hur stora basbeloppsregeln fungerar. Om du vill lära dig mer om lilla basbeloppsregeln som gäller för sambor kan du klicka här.

Enligt regeln har den efterlevande maken rätt att efter bodelningen få ett belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet år 2023 är 52 500 kronor, vilket innebär att fyra prisbasbelopp i år är 210 000 kronor.

Kom ihåg! Prisbasbeloppet ändras varje år och prisbasbeloppet som gällde det år maken gick bort är det belopp som ska användas när man räknar ut hur mycket man ska “komma upp i” för att stora basbeloppsregeln ska vara tillgodosedd.

När används de olika Basbeloppen?

Vad är basbeloppet 2023?

Konsumentprisindex med två decimaler har för juni 1997 och juni 2022 beräknats till 257,38 respektive 370,95 (1980=100). Jämförelsetalet har sedan beräknats som 370,95/257,38 = 1,4413. Bastalet 36 396, som beräkningarna av prisbasbeloppet ska utgå från, har uppräknats genom multiplikation med jämförelsetalet 1,4413.

Prisbasbeloppet för år 2023 har således beräknats till 52 500 kronor (36 396 * 1,4413= 52500) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en höjning med 4 200 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2022.

Vad innebär 10 basbelopp?

ITP Sjukpension (för lönegränsen 7,5 och 10 prisbasbelopp).
Ersättning från Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL.
ITP Familjeskydd och ITPK.

Är basbelopp och prisbasbelopp samma sak?

ITP Sjukpension (för lönegränsen 7,5 och 10 prisbasbelopp).
Ersättning från Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL.
ITP Familjeskydd och ITPK.

Vad är mitt inkomstbasbelopp?

Pensionen grundas på alla dina inkomster genom hela livet. Utöver inkomst av anställning kan den bestå av föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och sjuk- eller aktivitetsersättning. Dessutom räknas den taxerade inkomsten av näringsverksamhet som inkomst av annat arbete.Så kan olika livshändelser påverka pensionen

För att din inkomst ska vara pensionsgrundande måste den uppgå till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp som gäller för året. Inkomster som överstiger 8,07 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen.

Hur räknar man ut inkomstbasbelopp?

Inkomstbasbeloppet är ett av tre basbelopp som används för att räkna fram ersättningar i det offentliga försäkringssystemet. Den andra två basbeloppen är prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet. Inkomstbasbeloppet fastställs av Pensionsmyndigheten varje år och används för att beräkna pensionsgrundande inkomster. Tanken är beloppet ska följa ekonomins och framförallt inkomsternas utveckling för att förhindra att pensionerna släpar efter. Inkomstbasbeloppet för 2023 är 74 300 kronor.

Inkomstbasbeloppet är lätt att blanda ihop med prisbasbeloppet som är ett mått på prisutvecklingen i samhället. Prisbasbeloppet användes tidigare för att beräkna pensionerna, men frångicks 2001 då inkomstbasbeloppet infördes.

Hur mycket är ett basbelopp 2023?

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet (pbb) för inkomståret 2023 till 52 500 kr. Beloppet ska följa prisutvecklingen, och beräknas under perioden juni till juni av SCB.

Då inflationen verkligen har tagit fart i Sverige under 2022 och nått nivåer som vi inte sett de senaste 40 åren, så innebär det en rekordartad höjning av prisbasbeloppen.

Vad blir basbeloppet 2024?

Sveriges Kommuner och regioner, SKR, hade visserligen räknat med tuffa tider för regionerna och kommunerna både i år och nästa år. Nu ser de dock ut att få en extra smäll efter SCB:s besked i förra veckan att prisbasbeloppet höjs med 9,3 procent till 57 300 kronor år 2024, vilket påverkar regionernas pensionskostnader kraftigt.

Bara i år räknar regionerna med att gå back 20 miljarder kronor, och SKR hade gjort en liknande prognos inför nästa år. Men efter en rekordhög höjning av prisbasbeloppet kastas den omkull.