:

Vem är klagande i ett mål?

Innehållsförteckning:

  1. Vem är klagande i ett mål?
  2. Vad är motsatsen till målsägande?
  3. Vilka är parterna i en rättegång?
  4. Vad menas med parter?
  5. Vad innebär klagorätt?
  6. Vem har klagorätt?
  7. Vad händer om målsägande ljuger?
  8. Kan målsägande dömas?
  9. Kan man bli dömd utan rättegång?
  10. I vilken ordning går en rättegång till?
  11. Vilka är parter i brottmål?
  12. När är målsägande part?
  13. Vilka beslut går inte att överklaga?
  14. När ska grannar höras?
  15. Kan grannen neka bygglov för hus?

Vem är klagande i ett mål?

  • Vem får överklaga?
  • Överklagandekretsen vid bygglov, marklov och förhandsbesked
  • Överklagandekretsen vid rivningslov
  • Partssuccession
  • Vem bestämmer vem som får överklaga?
  • Relaterad information

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.

Vad är motsatsen till målsägande?

Följande ord betyder ungefär det samma som ordet målsägande och kan ofta användas istället.

Detta är några av synonymerna till synonymerna ovan, alltså andrahands-synonymer till målsägande. Kanske kan dessa hjälpa dig att hitta det du söker?

Det saknas motsatsord. Föreslå nya motsatsord till målsägande.

Vilka är parterna i en rättegång?

Du får en kallelse  till en rättegång om du ska förhöras om det som hänt eller om du har begärt skadestånd. I kallelsen från domstolen står det vilken tingsrätt du ska till och vilken dag och tid som rättegången ska äga rum.

Tillsammans med kallelsen skickar domstolen också ett delgivningskvitto. Det är ett bevis på att du har tagit emot kallelsen och alltså blivit informerad om rättegången. Du ska skriva under och skicka tillbaka delgivningskvittot till domstolen.

Om du får en kallelse måste du komma. Kontakta domstolen om du blir sjuk eller inte kan närvara av någon annan anledning. Domstolen beslutar då om du måste komma eller inte. Om du inte kommer och saknar giltig anledning till det kan du tvingas betala en avgift som kallas vite. I kallelsen står det hur stor avgiften är.

Domaren hälsar först alla välkomna och kontrollerar att alla finns på plats. Som brottsoffer kallas du under rättegången för målsägande och sitter bredvid åklagaren. Om du funderar över något kan du fråga åklagaren.

Åklagaren berättar hur åklagaren anser att brottet har gått till. Därefter får först du som målsägande berätta om händelsen, sedan den tilltalade och slutligen eventuella vittnen.

Vad menas med parter?

Vittnen är personer som i bevissyfte förhörs under huvudförhandlingen. Båda parterna kan begära att vittnen hörs.

En sakkunning är en expert som kan svara på frågor utifrån sin expertis om ett visst område.

Vad innebär klagorätt?

  • Vem får överklaga?
  • Överklagandekretsen vid bygglov, marklov och förhandsbesked
  • Överklagandekretsen vid rivningslov
  • Partssuccession
  • Vem bestämmer vem som får överklaga?
  • Relaterad information

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.

Vem har klagorätt?

Syftet med ett överklagande är att den som berörs av ett besluts verkningar ska ha en möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt, eller, med andra ord, att få de oönskade konsekvenserna eliminerade. Det är dock inte alla beslut som får överklagas utan beslutets verkningar har betydelse men även form eller karaktär.

Vid beslutsfattandet behöver Skatteverket bedöma om ett beslut är överklagbart för att kunna avgöra om Skatteverket ska underrätta den enskilda om hur ett överklagande görs. Vilka av Skatteverkets beslut som får överklagas framgår normalt av speciallagstiftning, t.ex. i SFL framgår både vilka beslut som får överklagas och vilka som inte får det. När ett beslut väl har överklagats är det inte Skatteverket bedömer om beslutet är överklagbart eller inte utan det är domstolens sak att avgöra.

Vad händer om målsägande ljuger?

Vad händer egentligen när den tilltalade ljuger? Ljuger han, så är han väl skyldig, kan man tycka. Riktigt så enkelt är det dock inte.

Kan målsägande dömas?

Det du berättar om det inträffade kan ha stor betydelse för domstolens möjligheter att döma rätt. Att berätta vad man vet om ett misstänkt brott är en så viktig uppgift för samhället att den som kallas till en rättegång enligt lag är skyldig att komma.

Ta med dig kallelsen. Där står målnumret och vilken sal förhandlingen ska hållas i.

Kan man bli dömd utan rättegång?

I Sverige har vi brottmålsrättegångar på tre nivåer: tingsrätt, hovrätt och i Högsta domstolen. Den första instansen är tingsrätten. En dom därifrån kan överklagas till hovrätten. En dom från hovrätten kan överklagas till Högsta domstolen. Det är bara ett fåtal mål från hovrätten som tas upp i Högsta domstolen varje år.

I en brottmålsrättegång deltar olika personer. De som ska döma i målet (rätten) består normalt av en utbildad juristdomare och tre lekmannadomare (nämndemän). Utöver dessa personer deltar även en protokollförare. Åklagaren är närvarande personligen eller via videolänk. Även den misstänkte och dennes försvarsadvokat kallas till rättegången. Den som är utsatt för brott (målsäganden) brukar ibland kallas till rättegången. Till rättegången kallas även de vittnen som parterna har begärt ska höras i målet.

I vilken ordning går en rättegång till?

I juridisk mening är rättegång hela processen från det att en person misstänks för brott till dess att dom i målet meddelas eller ärendet skrivs av (avslutas) av annan anledning. I dagligt tal används begreppet rättegång för det som i domstol kallas för huvudförhandling. På denna sida beskrivs i korthet hur hela brottmålsprocessen går till.  

Vilka är parter i brottmål?

En jurist som hjälper en klient i domstol och i andra kontakter med myndigheter eller som erbjuder rådgivning och andra juridiska tjänster. 

Att den tilltalade personen inte håller med om åklagarens begäran att domstolen ska döma hen för ett brott eller betala ett skadestånd. 

Den som blir kallad till en rättegång får en blankett som ska undertecknas och skickas tillbaka till domstolen. Den fungerar som ett bevis på att kallelsen tagits emot.

Förundersökning är det juridiska begreppet för en brottsutredning. Det kan även kallas för polisutredning. Det är polisen som genomför utredningen, ofta under ledning av en åklagare.

När är målsägande part?

Jag är utsedd till särskild ställföreträdare för mina barn, som är målsägande och min f.d. partner är tilltalad.

I Tingsrätten blev jag hörd före partnern, och i förhöret med partnern kom olika påståenden som jag ville bemöta.

Vilka beslut går inte att överklaga?

Syftet med ett överklagande är att den som berörs av ett besluts verkningar ska ha en möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt, eller, med andra ord, att få de oönskade konsekvenserna eliminerade. Det betyder inte att alla beslut får överklagas. Beslutets verkningar har betydelse, liksom även dess form eller karaktär.

Vid beslutsfattandet behöver Skatteverket bedöma om ett beslut är överklagbart för att kunna avgöra om Skatteverket ska underrätta den enskilda om hur ett överklagande görs. Vilka av Skatteverkets beslut som får överklagas framgår normalt av speciallagstiftning, t.ex. i SFL framgår både vilka beslut som får överklagas och vilka som inte får det. När ett beslut väl har överklagats är det inte Skatteverket som bedömer om beslutet är överklagbart eller inte utan det är domstolens sak att avgöra.

När ska grannar höras?

Har din granne sökt lov? Här kan du läsa om vilka möjligheter du har att påverka och hur du blir informerad av oss i kommunen, i olika byggärenden.

Vi rekommenderar alltid att grannar pratar med varandra inför planerade byggprojekt, oavsett om de kräver bygglov eller inte. En dialog grannar emellan redan på planeringsstadiet kan betyda mycket, både för projektet och grannsämjan.

Har din granne sökt bygglov och den tänkta byggnationen följer gällande detaljplan eller områdesbestämmelser, finns inget krav på att du som granne ska höras i samband med att bygglovet prövas. Om ni däremot bor utanför detaljplanelagt område eller om grannen ska bygga på ett sätt som innebär att man gör en liten avvikelse från detaljplanen, ska du som granne alltid ges tillfälle att skicka in skriftliga synpunkter. Det kallas ett grannehörande.

Kan grannen neka bygglov för hus?

Ibland görs ett så kallat grannehörande. Det innebär att en granne får möjlighet att lämna synpunkter:

  • vid ansökningar om förhandsbesked,
  • vid ansökningar som gäller nybyggnader och större tillbyggnader av bostadshus utanför detaljplanerat område,
  • för ansökningar som inte följer detaljplanen och
  • när ansökningar gäller byggnation närmare tomtgräns än 4,5 meter om det saknas bestämmelser i detaljplanen för hur nära gränsen man får bygga.

Om en ansökan som kommit till bygglovsavdelningen gäller något som står i punkterna ovan och om vi först ser att det går att ge lov eller ett positivt förhandsbesked kommer vi att kontakta grannarna, de får då en viss tid på sig yttra sig, det vill säga lämna sina synpunkter på det som föreslås byggas. Grannar behöver inte lämna sina synpunkter men de synpunkter som lämnas används sedan som underlag i den fortsätta handläggningen av ärendet.