Kan man byta från K2 till K3?

I det allmänna rådet BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk regleras under vilka förutsättningar det är förenligt med god redovisningssed för ett företag att byta mellan olika K-regelverk.

Det allmänna rådet ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL ska upprätta en årsredovisning, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar eller handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare. Det allmänna rådet gäller vid byten mellan följande K-regelverk (BFNAR 2012:4 punkt 1):

BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2)
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

När blir man K3?

Vid räkenskapsårets slut ska den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har tagit fram tre regelverk som beskriver hur bokslutet och årsredovisningen ska utformas och numera är det obligatoriskt att välja ett av dem.

När väljer man K2 eller K3?

Vilka företag får använda K3?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

Vad är det för skillnad på K2 och K3?

I Sverige finns fyra olika så kallade K-regelverk, som vart och ett innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning, samt hur man värderar intäkter, kostnader, tillgångar och skulder: K1, K2, K3 och K4.

K1-regelverket gäller för företag som upprättar så kallade förenklade årsbokslut, medan K4-regelverket behandlar så kallad koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder. K2 och K3 är dock de två vanligaste regelverken.

Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3-regelverket vid upprättande av årsbokslut. Vissa “mindre företag med enklare förhållanden” (Bokföringsnämndens formulering) kan dock välja att tillämpa K2 istället.‍

Hur många år i flerårsöversikt K3?

Enligt ÅRL ska förvaltningsberättelsen, som utgör en självständig del av årsredovisningen, ge en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Kravet på rättvisande översikt innebär att förvaltningsberättelsen i så hög utsträckning som möjligt ska återspegla företagets verkliga förhållanden och ge en så allsidig bild som möjligt. Upplysningar ska även lämnas om förhållanden i övrigt som är viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat och väsentliga händelser under räkenskapsåret. Väsentliga händelser under räkenskapsåret ska framgå av förvaltningsberättelsen medan väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut ska framgå av not.

Om det krävs för att erhålla en rättvisande översikt över företaget ska dessutom uppgifter lämnas om förväntad framtida utveckling och om utländska filialer. Företag, som enligt definition i ÅRL utgör större företag, ska alltid lämna dessa uppgifter

Hur byter man till K3?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

K3 är principbaserat medan K2 är regelbaserat. K3 innehåller ett kapitel där begrepp som Tillgång, Skuld, m.m. definieras. När en tolkningsfråga avseende redovisning ska avgöras och det allmänna rådet inte ger tydlig vägledning måste frågan besvaras utifrån de principer och definitioner som finns i kapitel 2. Det ger upphov till mer tolkningsfrågor och resonemang än i K2.

Vilka ska använda K2?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

När används K2?

Vad är skillnad mellan K2 och K3?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

Vilka noter krävs i K3?

Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska enligt 5 kap. 1-2 §§ ÅRL i noter lämna upplysningar enligt 5 kap. 4-24 §§ ÅRL, noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag. Större företag ska lämna upplysningar enligt 5 kap. 25-49 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen.

Om inte något annat följer av kravet på överskådlighet (2 kap. 2 § ÅRL), ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen enligt 5 kap. 3 § ÅRL läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning (dvs. notnumret) ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Vad är skillnaden mellan K1 K2 och K3?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K är helt enkelt en förkortning av kategori, och när projektet gick i mål hade man tagit fram fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4) som innehåller samtliga regler relevanta för espektive kategori. Man kan alltså säga att K-regelverken presenterar olika typer av redovisningsregler.

K1 behandlar företag som upprättar förenklat årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). K2 och K3 är däremot de vanligaste och mest populära regelverken, varför vi hädan efter endast fokuserar på dessa.

Det stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett regelbaserat regelverk medan K3 är ett principbaserat regelverk. På svenska betyder det att K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och schablonbelopp att utgå från, medan K3 är ett mer uttömmande regelverk med färre standardiserade regler.

Det betyder i sin tur framförallt att K2 är betydligt enklare att tillämpa, då du i princip utgår från en given mall. Samtidigt blir du mer begränsad med K2, då regelverkets standardiserade natur försvårar möjligheten att anpassa din redovisning till din verksamhet eller dina behov.

Med samma logik betyder det att K3 öppnar upp för större möjligheter att anpassa redovisningen utefter den egna verksamheten. Samtidigt innebär avsaknaden av standardiserade regler i K3-regelverket att årsredovisningen blir mer omfattande och därmed mer komplicerad att upprätta.