:

Vad är Fusionsgoodwill?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är Fusionsgoodwill?
  2. Vad händer med goodwill vid fusion?
  3. Vad händer med eget kapital vid fusion?
  4. Vad innebär fusion av bolag?
  5. Hur uppstår Fusionsgoodwill?
  6. Hur går en fusion till?
  7. Vad händer med skattekontot vid fusion?
  8. Vad är nackdelar med fusion?
  9. Hur fungerar en fusion?
  10. Finns fusionskraftverk?
  11. När kommer fusionskraft?
  12. Vad händer om jag sätter in för mycket pengar på skattekontot?
  13. Hur bokför man en fusion?
  14. Är fusion miljövänligt?
  15. Är fusion farligare än fission?

Vad är Fusionsgoodwill?

Det som händer vid en fusion är att andelar i det övertagna företaget (vanligen dotterföretag) ersätts av tillgångar och skulder i det övertagande företaget (vanligen moderföretag). Det normala är att tillgångar och skulder övertas till det värde de redovisats i koncernredovisningen. De måste dock motsvaras av reella värden. Eventuella övervärden skrivs av i moderbolaget i samma takt som de skrivits av i koncernredovisningen. 

Det finns tillfällen när justering behöver göras av den värdering av övertagna fordringar och skulder som gjorts i koncernredovisningen. Detta beror på att i koncernredovisningen tillämpas enhetssynen som princip, medan det i en juridisk person är ägarteorin som gäller. Enligt enhetssynen ses koncernen ses som en enhet där eventuella övervärden eller goodwill tas med i sin helhet även i delägda företag. I en juridisk person skall ägarteorin tillämpas där endast moderbolagets andel av övervärden eller goodwill skall redovisas. 

En annan skillnad gäller successiva förvärv. Med successiva förvärv avses fall där ett bestämmande inflytande uppstår successivt genom förvärv i flera steg. I koncernredovisningen skall en omvärdering ske vid den tillpunkt då bestämmande inflytande uppstår och företaget skall redovisas som ett dotterföretag. Någon omvärdering skall i dessa fall inte ske i juridisk person och det kan då behöva justeras vid en fusion. Andra situationer som tas upp och exemplifieras i BFNAR 2020:5 är:

Vad händer med goodwill vid fusion?

Det nya allmänna rådet om fusion (BFNAR 2020:5) med tillhörande vägledning ersätter två tidigare allmänna råd om redovisning av fusion av helägt aktiebolag (BFNAR 1999:1) och redovisning av fusion (BFNAR 2003:2).

Det nya allmänna rådet om fusion (BFNAR 2020:5) ska tillämpas på fusioner med fusionsdag efter den 31 december 2021. Läs om de tidigare redovisningsreglerna vid fusion i Rättslig vägledning.

Det nya allmänna rådet om redovisning av fusioner ska vara ett heltäckande regelverk. Utöver det som framgår av tidigare fusionsregelverk omfattar regelverket även redovisning av fusioner av ekonomiska föreningar, fusioner mellan direktägda dotterföretag till ett gemensamt moderföretag och nedströmsfusioner.

Genom en fusion övertar ett företag samtliga tillgångar och skulder från ett annat företag. Effekten av en fusion är i denna del densamma som om det övertagande företaget hade förvärvat samtliga tillgångar och skulder från ett annat företag. Det överlåtande företagets tillgångar och skulder kommer efter fusionen att redovisas i det övertagande företaget. Utgångspunkten i det allmänna rådet är att redovisningen av en fusion så långt det är möjligt ska göras utifrån transaktionens ekonomiska innebörd. Det ska bli samma redovisningsmässiga effekter av transaktioner som är ekonomiskt likvärdiga oavsett om transaktionen legalt ges formen av ett aktieförvärv, ett inkråmsförvärv eller en fusion.

I samband med fusionen ska aktieägarna i det överlåtande företaget få ett fusionsvederlag. Vid koncerninterna fusioner är det vanligt att ägarföretaget avstår från fusionsvederlag.

Vad händer med eget kapital vid fusion?

Det nya allmänna rådet om fusion (BFNAR 2020:5) med tillhörande vägledning ersätter två tidigare allmänna råd om redovisning av fusion av helägt aktiebolag (BFNAR 1999:1) och redovisning av fusion (BFNAR 2003:2).

Det nya allmänna rådet om fusion (BFNAR 2020:5) ska tillämpas på fusioner med fusionsdag efter den 31 december 2021. Läs om de tidigare redovisningsreglerna vid fusion i Rättslig vägledning.

Det nya allmänna rådet om redovisning av fusioner ska vara ett heltäckande regelverk. Utöver det som framgår av tidigare fusionsregelverk omfattar regelverket även redovisning av fusioner av ekonomiska föreningar, fusioner mellan direktägda dotterföretag till ett gemensamt moderföretag och nedströmsfusioner.

Genom en fusion övertar ett företag samtliga tillgångar och skulder från ett annat företag. Effekten av en fusion är i denna del densamma som om det övertagande företaget hade förvärvat samtliga tillgångar och skulder från ett annat företag. Det överlåtande företagets tillgångar och skulder kommer efter fusionen att redovisas i det övertagande företaget. Utgångspunkten i det allmänna rådet är att redovisningen av en fusion så långt det är möjligt ska göras utifrån transaktionens ekonomiska innebörd. Det ska bli samma redovisningsmässiga effekter av transaktioner som är ekonomiskt likvärdiga oavsett om transaktionen legalt ges formen av ett aktieförvärv, ett inkråmsförvärv eller en fusion.

I samband med fusionen ska aktieägarna i det överlåtande företaget få ett fusionsvederlag. Vid koncerninterna fusioner är det vanligt att ägarföretaget avstår från fusionsvederlag.

Vad innebär fusion av bolag?

Det som händer vid en fusion är att andelar i det övertagna företaget (vanligen dotterföretag) ersätts av tillgångar och skulder i det övertagande företaget (vanligen moderföretag). Det normala är att tillgångar och skulder övertas till det värde de redovisats i koncernredovisningen. De måste dock motsvaras av reella värden. Eventuella övervärden skrivs av i moderbolaget i samma takt som de skrivits av i koncernredovisningen. 

Det finns tillfällen när justering behöver göras av den värdering av övertagna fordringar och skulder som gjorts i koncernredovisningen. Detta beror på att i koncernredovisningen tillämpas enhetssynen som princip, medan det i en juridisk person är ägarteorin som gäller. Enligt enhetssynen ses koncernen ses som en enhet där eventuella övervärden eller goodwill tas med i sin helhet även i delägda företag. I en juridisk person skall ägarteorin tillämpas där endast moderbolagets andel av övervärden eller goodwill skall redovisas. 

En annan skillnad gäller successiva förvärv. Med successiva förvärv avses fall där ett bestämmande inflytande uppstår successivt genom förvärv i flera steg. I koncernredovisningen skall en omvärdering ske vid den tillpunkt då bestämmande inflytande uppstår och företaget skall redovisas som ett dotterföretag. Någon omvärdering skall i dessa fall inte ske i juridisk person och det kan då behöva justeras vid en fusion. Andra situationer som tas upp och exemplifieras i BFNAR 2020:5 är:

Hur uppstår Fusionsgoodwill?

Det som händer vid en fusion är att andelar i det övertagna företaget (vanligen dotterföretag) ersätts av tillgångar och skulder i det övertagande företaget (vanligen moderföretag). Det normala är att tillgångar och skulder övertas till det värde de redovisats i koncernredovisningen. De måste dock motsvaras av reella värden. Eventuella övervärden skrivs av i moderbolaget i samma takt som de skrivits av i koncernredovisningen. 

Det finns tillfällen när justering behöver göras av den värdering av övertagna fordringar och skulder som gjorts i koncernredovisningen. Detta beror på att i koncernredovisningen tillämpas enhetssynen som princip, medan det i en juridisk person är ägarteorin som gäller. Enligt enhetssynen ses koncernen ses som en enhet där eventuella övervärden eller goodwill tas med i sin helhet även i delägda företag. I en juridisk person skall ägarteorin tillämpas där endast moderbolagets andel av övervärden eller goodwill skall redovisas. 

En annan skillnad gäller successiva förvärv. Med successiva förvärv avses fall där ett bestämmande inflytande uppstår successivt genom förvärv i flera steg. I koncernredovisningen skall en omvärdering ske vid den tillpunkt då bestämmande inflytande uppstår och företaget skall redovisas som ett dotterföretag. Någon omvärdering skall i dessa fall inte ske i juridisk person och det kan då behöva justeras vid en fusion. Andra situationer som tas upp och exemplifieras i BFNAR 2020:5 är:

Hur går en fusion till?

ITER byggs i dag i södra Frankrike och så här långt har 530 företag och 70 forsknings- och utvecklingsorganisationer varit inblandade genom Fusion for energy (F4E), EU:s kontor för ITER. EU är den viktigaste finansiären och står för närmare hälften av budgeten men Kina, Japan, Sydkorea, Indien, Ryssland och USA står också bakom projektet. 

– ITER, som betyder ”vägen” på latin, är nästa stora milstolpe på vägen till fusionsenergi. Tusentals forskare, ingenjörer, företag och politiker från alla deltagande länder har varit inblandade. Det här är ett projekt som för samman hälften av jordens befolkning och 80 procent av jordens BNP, säger Johannes Schwemmer, generaldirektör för F4E.  

Projektet började planeras i mitten av 80-talet och 2010 startade byggarbetet. Totalt har F4E genomfört upphandlingar för fem miljarder euro, men överraskande få har gått till svenska aktörer. Sverige som har en stor vana av att jobba med teknik och anläggningskonstruktion, vilket inte minst har bevisats genom arbetet med forskningsanläggningen ESS utanför Lund, har alla möjligheter att öka sitt engagemang i ITER. Hittills har svenska aktörer bara vunnit 2,5 procent av kontrakten och endast 0,1 % av kontraktsvärdet, och det beror till stor del på att få har deltagit i upphandlingarna.  

Vad händer med skattekontot vid fusion?

Samma betalare kan ansvara för skulder på skattekonton som tillhör olika personer. Skatteverket kan då avräkna inbetalningar och andra tillgodoförda belopp mot skulder på de olika kontona.

I vissa situationer kan Skatteverket avräkna mellan skattekonton som tillhör olika personer, och dessa skattekonton kan hanteras som en helhet. Skatteverket kan då avräkna betalningar och andra krediteringar mot den sammanlagda skatteskulden, oberoende på vilket av skattekontona skulden finns (62 kap. 11 § SFL och prop. 2010/11:165 s. 1024 f.).

Vad är nackdelar med fusion?

ITER byggs i dag i södra Frankrike och så här långt har 530 företag och 70 forsknings- och utvecklingsorganisationer varit inblandade genom Fusion for energy (F4E), EU:s kontor för ITER. EU är den viktigaste finansiären och står för närmare hälften av budgeten men Kina, Japan, Sydkorea, Indien, Ryssland och USA står också bakom projektet. 

– ITER, som betyder ”vägen” på latin, är nästa stora milstolpe på vägen till fusionsenergi. Tusentals forskare, ingenjörer, företag och politiker från alla deltagande länder har varit inblandade. Det här är ett projekt som för samman hälften av jordens befolkning och 80 procent av jordens BNP, säger Johannes Schwemmer, generaldirektör för F4E.  

Projektet började planeras i mitten av 80-talet och 2010 startade byggarbetet. Totalt har F4E genomfört upphandlingar för fem miljarder euro, men överraskande få har gått till svenska aktörer. Sverige som har en stor vana av att jobba med teknik och anläggningskonstruktion, vilket inte minst har bevisats genom arbetet med forskningsanläggningen ESS utanför Lund, har alla möjligheter att öka sitt engagemang i ITER. Hittills har svenska aktörer bara vunnit 2,5 procent av kontrakten och endast 0,1 % av kontraktsvärdet, och det beror till stor del på att få har deltagit i upphandlingarna.  

Hur fungerar en fusion?

fusion (jämför engelska och franska fusion ’sammansmältning’, ’sammanslagning’, av latin fuʹsio

Vill du få tillgång till hela artikeln?

Finns fusionskraftverk?

Please note that we are in the process of upgrading and improving the Frank Clegg Leatherworks website. You may experience issues relating to page rendering and site speed. We apologize for the inconvenience.

SETTING THE BENCHMARK ON QUALITY SINCE 1970

När kommer fusionskraft?

Fusion går ut på att slå samman atomer för att frigöra stora mängder energi, att jämföra med kärnkraften som bygger sin teknik på att klyva atomer. Idén om fusionsenergi är inspirerad av solen, som är som ett enda stort fusionskraftverk. Solens starka gravitationskrafter skapar en naturlig miljö för ett så kallat plasma, som kan innesluta och slå samman gaspartiklar i hög temperatur.

Forskare har sedan 1950-talet arbetat med att återskapa fusionsenergi på jorden. Nu finns förutsättningar för att skapa plasma och värma upp den i tillräckligt hög temperatur, över 100 miljoner grader. Men än återstår utmaningen att stabilisera plasmat. Det behövs för att skapa nettoöverskott av energi, alltså att fusionsprocessen ger mer energi än vad som tillförs. Ett framträdande sätt för att innesluta plasmat är via magnetisk innesluten fusion (magnetic confinement fusion). Men i dagsläget finns det inte tillräckligt starka magnetiska väggar som klarar av att generera fusionsenergi.

Ett exempel är den internationella fusionsreaktorn Iter, som är under uppbyggnad i Frankrike. Här arbetar världens forskare med en tokamak-reaktor, vars metalliska ringformade kapslar innesluter plasmat med kringliggande magneter. Reaktorn ska vara färdigställd 2025 och generera världens första fungerande fusionsenergi. Men det kan fortfarande dröja till 2050 innan Iter kan leverera storskalig fusionskraft.

Vad händer om jag sätter in för mycket pengar på skattekontot?

Vid ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta efter två olika nivåer, antingen med låg eller hög ränta beroende på hur underskottet uppstått. Den låga räntan uppgår till basräntan (2,5 procent fram till 31 januari 2023 och därefter 3,75 procent) medan den höga räntan är basränta plus 15 procentenheter. 

Låg ränta beräknas bland annat på belopp som: 

  • uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt fram till förfallodag
  • Skatteverket har gett anstånd med att betala
  • uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (fram till förfallodagen) 
  • överlämnats till Kronofogden för indrivning.

Hur bokför man en fusion?

Ibland säger jag och kunder ”hur svårt kan det vara?” till olika problem vi möter. Och när det gäller fusioner kan man verkligen fråga sig varför det så ofta krånglar. Men ofta är det ju många fusioner samtidigt och då gäller det att ha ordning och reda på processen.

Några punkter till dig som står inför en fusion:

Är fusion miljövänligt?

Men vänta nu, kom inte ungefär samma nyhet, från samma labb för knappt tio år sedan? Jo, så var det. Huruvida det faktiskt kommer mer energi ut än som matas in beror lite på hur man räknar. Förra gången handlade det om att få ut mer energi än som absorberades av bränslet. Den här gången handlar det om att nå en punkt som kallas ”antändning”, där fusionen gav mer energi än lasern matade in till bränslekapseln. Det låter som en subtil skillnad, men det är ett ganska stort steg. Samtidigt är det väldigt långt kvar till att få mer energi än som går åt för att köra hela experimentet. Bara att driva lasern kräver i storleksordningen 100 gånger mer energi än vad som faktiskt används för att hetta upp bränslet.

Jag önskar att nyheter om fusion lite oftare handlade om att ge en realistisk bild av vad varje framsteg går ut på. Vad är det för experiment, till att börja med? Jo, 192 laserstrålar hettar upp ett hålrum som innehåller en kapsel med bränsle. Väggarna i hålrummet avger då röntgenstrålning som förångar kapselns väggar och får själva bränslet att pressas ihop och hettas upp så att atomkärnorna kan börja slås ihop med varandra. För dig som vill söka vidare på nätet kan det vara bra att veta att detta kallas för tröghetsinnesluten fusion, eller på engelska inertial confinement fusion. Det är ett helt annat spår än det mer konventionella med magnetisk inneslutning, som används i till exempel det europeiska projektet Iter.

Fusionsexperimentet vid Lawrence Livermore-laboratoriet kräver väldigt noggrann hantering. Anläggningen klarar att göra ett sådant laserskott om dagen, och varje skott förstör också hålrummet och kapseln. För att få ett kraftverk skulle det behövas en väldigt mycket högre takt, med många skott per minut.

Är fusion farligare än fission?

FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan. Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.

Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021. I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen. Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva under FN-avtalet mot kärnvapen. Det tycker vi är ett felaktigt beslut.