:

Vad är ett K2 företag?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är ett K2 företag?
  2. Vad är K1 och K2 företag?
  3. Hur vet man om ett företag har K2 eller K3?
  4. Vilka får redovisa enligt K2?
  5. Vad är K2 och K3?
  6. Vad är K1 K2 K3 och K4?
  7. När väljer man K2 eller K3?
  8. När måste man byta från K2 till K3?
  9. Vilka noter måste vara med K2?
  10. Vad ska K2 innehålla?
  11. Vad står K2 för?
  12. När ska man ta K2?
  13. Kan man byta från K3 till K2?
  14. Vilka företag ska tillämpa K2?
  15. Hur får man i sig K2?

Vad är ett K2 företag?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K är helt enkelt en förkortning av kategori, och när projektet gick i mål hade man tagit fram fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4) som innehåller samtliga regler relevanta för espektive kategori. Man kan alltså säga att K-regelverken presenterar olika typer av redovisningsregler.

K1 behandlar företag som upprättar förenklat årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). K2 och K3 är däremot de vanligaste och mest populära regelverken, varför vi hädan efter endast fokuserar på dessa.

Det stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett regelbaserat regelverk medan K3 är ett principbaserat regelverk. På svenska betyder det att K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och schablonbelopp att utgå från, medan K3 är ett mer uttömmande regelverk med färre standardiserade regler.

Det betyder i sin tur framförallt att K2 är betydligt enklare att tillämpa, då du i princip utgår från en given mall. Samtidigt blir du mer begränsad med K2, då regelverkets standardiserade natur försvårar möjligheten att anpassa din redovisning till din verksamhet eller dina behov.

Med samma logik betyder det att K3 öppnar upp för större möjligheter att anpassa redovisningen utefter den egna verksamheten. Samtidigt innebär avsaknaden av standardiserade regler i K3-regelverket att årsredovisningen blir mer omfattande och därmed mer komplicerad att upprätta.  

Vad är K1 och K2 företag?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

Hur vet man om ett företag har K2 eller K3?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

Vilka får redovisa enligt K2?

De företag som är skyldiga att upprätta ett årsbokslut enligt 6 kap. 3 § BFL är av varierande storlek och företagsform. När årsbokslutet upprättas ska företaget bara tillämpa de bestämmelser i årsredovisningslagen som 6 kap. 4 § BFL hänvisar till. När årsbokslutet upprättas ska det allmänna rådet (BFNAR 2017:3) om årsbokslut användas.

Det allmänna rådet ger förutsättningar att upprätta årsbokslutet på två sätt, antingen med tillämpning av de förenklade reglerna (K2) i det allmänna rådet eller med en tillämpning av punkt 1.7. En tillämpning av punkt 1.7 innebär att reglerna i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) får tillämpas när årsbokslutet upprättas. Det innebär att årsredovisningslagens bestämmelser kan tillämpas fullt ut inom ramen för vad 6 kap. 4 § BFL anger. Nedan beskrivs de båda sätten som ett årsbokslut kan upprättas på. Läs mer om reglerna enligt punkt 1.7 nedan.

Vad är K2 och K3?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor:

  • Ett medelantal anställda på minst 50 personer
  • Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
  • Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Läs också: 6 genvägar till snabbare och bättre bokslut

Vad är K1 K2 K3 och K4?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K är helt enkelt en förkortning av kategori, och när projektet gick i mål hade man tagit fram fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4) som innehåller samtliga regler relevanta för espektive kategori. Man kan alltså säga att K-regelverken presenterar olika typer av redovisningsregler.

K1 behandlar företag som upprättar förenklat årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). K2 och K3 är däremot de vanligaste och mest populära regelverken, varför vi hädan efter endast fokuserar på dessa.

Det stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett regelbaserat regelverk medan K3 är ett principbaserat regelverk. På svenska betyder det att K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och schablonbelopp att utgå från, medan K3 är ett mer uttömmande regelverk med färre standardiserade regler.

Det betyder i sin tur framförallt att K2 är betydligt enklare att tillämpa, då du i princip utgår från en given mall. Samtidigt blir du mer begränsad med K2, då regelverkets standardiserade natur försvårar möjligheten att anpassa din redovisning till din verksamhet eller dina behov.

Med samma logik betyder det att K3 öppnar upp för större möjligheter att anpassa redovisningen utefter den egna verksamheten. Samtidigt innebär avsaknaden av standardiserade regler i K3-regelverket att årsredovisningen blir mer omfattande och därmed mer komplicerad att upprätta.  

När väljer man K2 eller K3?

Här tar vi upp några skillnader och listar de starkaste argumenten för respektive regelverk.

När det är dags för företagets bokslut och årsredovisning behöver ni välja vilket redovisningsregelverk som ska följas. Huvudregelverket för aktiebolag är K3 (utförligare årsredovisning). Vid sidan om huvudregelverket har mindre företag möjligheten att välja de enklare reglerna K2 (mindre årsredovisning).

När måste man byta från K2 till K3?

• K1 får användas av fysiska personer som driver enskild firma eller handelsbolag och även av ideella föreningar. Med K1 avslutas den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Årsomsättningen får normalt inte överstiga 3 miljoner. De företag inom gruppen som inte följer K1 får istället upprätta årsbokslut enligt Bokföringslagens bestämmelser.

• Ett aktiebolag måste använda antingen K2 eller K3. Det är bolaget som bestämmer vilket regelverk som ska användas, men det är ofta klokt att anlita expertis för att få råd inför ett beslut om byte av regelverk.

Vilka noter måste vara med K2?

Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4-24 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen. Om inte något annat följer av kravet på överskådlighet, (2 kap. 2 § ÅRL) ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning (dvs. notnumret) ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Bestämmelserna i K2 grundar sig på de notkrav som återfinns i framför allt i 5 kap. ÅRL. Under detta uppslagsord redovisas upplysningskravet per ämnesområde oavsett om kravet återfinns i ÅRL, i K2 eller om K2 är förtydligande till ÅRL.

Vad ska K2 innehålla?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

K3 är principbaserat medan K2 är regelbaserat. K3 innehåller ett kapitel där begrepp som Tillgång, Skuld, m.m. definieras. När en tolkningsfråga avseende redovisning ska avgöras och det allmänna rådet inte ger tydlig vägledning måste frågan besvaras utifrån de principer och definitioner som finns i kapitel 2. Det ger upphov till mer tolkningsfrågor och resonemang än i K2.

Vad står K2 för?

Italienarna Achille Compagnonis och Lino Lacedellis väg till toppen 1954. Leden går uppför Abruzzi Spur i mycket lavinfarlig terräng för att senare kliva på South East Ridge. Idag är leden standardleden till toppen. 166 personer har nått toppen via South East Ridge och 45 har omkommit, flertalet vid fall i Bottleneck nära toppen som kallas den farligaste passagen.[4]

Berget upptäcktes av britten Thomas George Montgomerie 1856 och han gav berg i bergskedjan namn i den ordning han upptäckte dem. K står för Karakoram och 2 för att det var det berg som han vid namngivningen visuellt uppfattade som näst högst i området. Andra toppar namngavs till K1, K3, K4, K5 och så vidare, men döptes senare om till Masherbrum, Broad Peak, Gasherbrum II och Gasherbrum I. De flesta av de namnen är namn använda av lokalbefolkningen, men K2 hade inget sådant namn eftersom det inte var synligt från någon by. Mount Godwin-Austen föreslogs som namn (efter upptäcktsresanden Henry Haversham Godwin-Austen) men antogs aldrig och därför behölls kodnamnet K2 som bergets officiella västerländska namn. Mount Godwin-Austen används emellertid ibland. Andra namn som används är Savage Mountain och Mountaineer's Mountain.

När ska man ta K2?

K2-vitamin är ett näringsämne som spelar en viktig roll för att stödja olika funktioner i kroppen. Det är involverat i produktionen av proteiner som är viktiga för blodkoagulation, benbildning och celltillväxt. K2-vitamin är också nödvändigt för absorptionen av kalcium från kosten och för ett korrekt utnyttjande av D-vitamin. Kroppen behöver även K2-vitamin för att upprätthålla normala nivåer av kalcium i blodet och för att förhindra förkalkning av artärerna.

K2-vitamin finns i äggulor, smör och vissa ostar. Det kan också tillverkas av bakterier i tarmen. Vitamin K2-tillskott finns tillgängliga för personer som inte får i sig tillräckligt med detta näringsämne via kosten.

Många proteiner kräver K2-vitamin för att aktiveras på rätt sätt. Proteiner som är inblandade i blodkoagulationen behöver till exempel K2 för att binda kalcium och förhindra överdriven blödning.

Proteiner som är inblandade i benhälsa behöver också K2 för att se till att kalcium deponeras korrekt i benen. Proteiner som är inblandade i cellförökning behöver K2 för att se till att cellerna delar sig korrekt och inte blir cancer. K2-vitamin är ett viktigt näringsämne för många proteiner, och brist på K2 kan leda till allvarliga hälsoproblem.

K2-vitamin är ett viktigt näringsämne för blodkoagulationen. Utan det skulle blodet inte kunna koagulera ordentligt och allvarliga blödningar skulle kunna uppstå.

K2-vitamin fungerar genom att aktivera vissa proteiner i blodet som är viktiga för koagulationen. Dessa proteiner, som kallas koagulationsfaktorer, hjälper till att stoppa blodflödet genom att bilda en koagel.

K2-vitamin bidrar också till att hålla kalcium i blodet i rätt form, vilket är nödvändigt för blodkoagulationen. Utan tillräckligt med K2-vitamin kan blodproppar inte bildas på rätt sätt och blödningar kan uppstå.

Kan man byta från K3 till K2?

I det allmänna rådet BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk regleras under vilka förutsättningar det är förenligt med god redovisningssed för ett företag att byta mellan olika K-regelverk.

Det allmänna rådet ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL ska upprätta en årsredovisning, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar eller handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare. Det allmänna rådet gäller vid byten mellan följande K-regelverk (BFNAR 2012:4 punkt 1):

  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2)
  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Vilka företag ska tillämpa K2?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor:

  • Ett medelantal anställda på minst 50 personer
  • Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
  • Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Läs också: 6 genvägar till snabbare och bättre bokslut

Hur får man i sig K2?

Vitamin K2

Idag känner man till 17 olika proteiner som är beroende av vitamin K. De finns i skelettet och i hjärta och kärl. Ett av dessa protein heter Matrix GLA Protein (MGP). Det sitter i våra kärlväggar och förhindrar kalcium från att fastna i kärlväggen. Men för att MGP ska fungera måste vitamin K2 finnas närvarande. Friska kärlväggar sägs innehålla 100 gånger mer vitamin K2 än förkalkade kärlväggar.[2] Den stora 10-åriga Rotterdamstudien,[3] utförd på mer än 4 800 friska män och kvinnor från 55 år och uppåt visade att de som fick i sig minst 32 μg K2 per dag, jämfört med de vars intag var lägre än 21 μg hade: