:

Hur länge gäller D-nummer?

Innehållsförteckning:

  1. Hur länge gäller D-nummer?
  2. Hur lång tid tar det att få ett D-nummer?
  3. Hur får man norskt D-nummer?
  4. Vad är mitt norska D-nummer?
  5. Har jag ett D-nummer?
  6. Finns personnummer i andra länder?
  7. Hur ser ett norskt personnummer ut?
  8. Vilka får svenskt personnummer?
  9. Kan man som svensk öppna bankkonto i Norge?
  10. Hur ska man skriva sitt personnummer?
  11. Är de fyra sista siffrorna i personnumret hemligt?
  12. Vad händer med personnumret när man fyller 100?
  13. Är mitt personnummer en offentlig handling?
  14. Kan man bo i Sverige utan personnummer?
  15. Kan man förlora sitt svenska personnummer?

Hur länge gäller D-nummer?

Ett norskt D-nummer är en identifieringskod som används i Norge för personer som inte har ett norskt personnummer. Det är ett tillfälligt personnummer som ges till personer som inte har rätt att ansöka om ett permanent norskt personnummer, men som ändå behöver en identifieringskod för att exempelvis arbeta eller öppna bankkonto i Norge.

D-nummer består av 11 siffror och innehåller information om personens födelsedatum, kön och ett löpnummer. D-nummer är giltiga i upp till 6 månader, men kan förnyas vid behov.

Som svensk medborgare kan du ansöka om ett norskt D-nummer om du:

  • Ska arbeta eller studera i Norge i mindre än 6 månader
  • För att ansöka om ett norskt D-nummer behöver du besöka Skatteetaten (Skatteverket) i Norge personligen. Du behöver ha med dig följande dokument:

    Hur lång tid tar det att få ett D-nummer?

    Vi har to typer identitetsnumre i Norge: fødselsnummer og d-nummer. En rekke offentlige og private virksomheter krever at du har et norsk identitetsnummer for å få tilgang til deres tjenester. Med et identitetsnummer kan du for eksempel åpne en bankkonto, få fastlege (eksternt nettsted), leie bolig, betale skatt og stemme ved valg. 

    Fødselsnummer består av elleve tall, hvor de seks første sifrene vanligvis viser fødselsdato og de fem siste sifrene kalles "personnummer". Det er ikke sikkert at fødselsnummeret du får viser fødselsdatoen din i de seks første sifrene. Fødselsnumre tildeles av Skatteetaten og kan ikke endres av UDI.

    Det er Skatteetaten som har ansvar for ordningen med identitetsnummer, herunder fødselsnummer (eksternt nettsted). 

    Hur får man norskt D-nummer?

    Et DUF-nummer er et registreringsnummer i UDI sitt søknadssystem. Alle som søker om opphold eller beskyttelse får et DUF-nummer. Her finner du mer informasjon om DUF-nummer.

    Vad är mitt norska D-nummer?

    Du ansöker om skattekort hos norska Skatteverket. I samband med att du får ditt skattekort via Skatteetaten (Norges motsvarighet till Skatteverket) medföljer ett norskt personnummer eller D-nummer som är nödvändigt för att bland annat kunna öppna ett bankkonto. Skattekort ska prioriteras och ansökas om så fort som möjligt för det tar två till sex veckor att få ett.

    Vid avsaknad av skattekort dras 50% skatt från din norska lön. Detta är pengar du får tillbaka från skatten när du deklarerat men det kan vara obekvämt att få mindre pengar utbetalt i början och behöva vänta ett år på att få tillbaka resten.

    Har jag ett D-nummer?

    Ett norskt D-nummer är en identifieringskod som används i Norge för personer som inte har ett norskt personnummer. Det är ett tillfälligt personnummer som ges till personer som inte har rätt att ansöka om ett permanent norskt personnummer, men som ändå behöver en identifieringskod för att exempelvis arbeta eller öppna bankkonto i Norge.

    D-nummer består av 11 siffror och innehåller information om personens födelsedatum, kön och ett löpnummer. D-nummer är giltiga i upp till 6 månader, men kan förnyas vid behov.

    Som svensk medborgare kan du ansöka om ett norskt D-nummer om du:

  • Ska arbeta eller studera i Norge i mindre än 6 månader
  • För att ansöka om ett norskt D-nummer behöver du besöka Skatteetaten (Skatteverket) i Norge personligen. Du behöver ha med dig följande dokument:

    Finns personnummer i andra länder?

    Vi har to typer identitetsnumre i Norge: fødselsnummer og d-nummer. En rekke offentlige og private virksomheter krever at du har et norsk identitetsnummer for å få tilgang til deres tjenester. Med et identitetsnummer kan du for eksempel åpne en bankkonto, få fastlege (eksternt nettsted), leie bolig, betale skatt og stemme ved valg. 

    Fødselsnummer består av elleve tall, hvor de seks første sifrene vanligvis viser fødselsdato og de fem siste sifrene kalles "personnummer". Det er ikke sikkert at fødselsnummeret du får viser fødselsdatoen din i de seks første sifrene. Fødselsnumre tildeles av Skatteetaten og kan ikke endres av UDI.

    Det er Skatteetaten som har ansvar for ordningen med identitetsnummer, herunder fødselsnummer (eksternt nettsted). 

    Hur ser ett norskt personnummer ut?

    Vi har to typer identitetsnumre i Norge: fødselsnummer og d-nummer. En rekke offentlige og private virksomheter krever at du har et norsk identitetsnummer for å få tilgang til deres tjenester. Med et identitetsnummer kan du for eksempel åpne en bankkonto, få fastlege (eksternt nettsted), leie bolig, betale skatt og stemme ved valg. 

    Fødselsnummer består av elleve tall, hvor de seks første sifrene vanligvis viser fødselsdato og de fem siste sifrene kalles "personnummer". Det er ikke sikkert at fødselsnummeret du får viser fødselsdatoen din i de seks første sifrene. Fødselsnumre tildeles av Skatteetaten og kan ikke endres av UDI.

    Det er Skatteetaten som har ansvar for ordningen med identitetsnummer, herunder fødselsnummer (eksternt nettsted). 

    Vilka får svenskt personnummer?

    1 § Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

    3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år.

    4 § En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska folkbokföras.

    Kan man som svensk öppna bankkonto i Norge?

    Som bank i Norge plikter DNB å bidra til å forhindre økonomisk kriminalitet. For å kunne gjøre dette må vi kjenne kundene våre, slik at vi er sikre på at du er den du utgir deg for å være. Derfor trenger vi at du oppgir gyldig legitimasjon når du skal bli kunde.

    Hur ska man skriva sitt personnummer?

    Källskatten infördes 1 januari 1947, vilket innebar att man nu inte skulle betala skatten i efterskott utan i samband med att inkomsten kom in. För att klara detta krävdes ett tillförlitligt och lätthanterligt befolkningsregister. Nu klarade man sig inte längre med kyrkböcker och manuellt förda längder och register. Den stora innovationen blev citografsystemet, ett manuellt register där grunddata om varje person stansades in i aluminiumplåtar.[2]

    En nyhet vid uppläggningen av citografregistret var införandet av det tresiffriga födelsenumret, som kompletterade födelsedatumet. Detta gjorde att alla registrerade fick en helt unik identifikation, som ingen annan i riket hade.[2]

    1968 kompletterades födelsedatum och födelsenumret med ytterligare en siffra, kontrollsiffran, denna siffra räknas fram med den så kallade Luhn - Algoritmen. Detta stärkte säkerheten väsentligt, eftersom man lätt kunde upptäcka felregistrering av någon siffra i personnumret vid databearbetning. Siffran skapades automatiskt i hålkortsstansen vid uppläggningsarbetet.[2] Det var också då som numret gavs den lagfästa beteckningen personnummer.[3]

    Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. Grupperna är åtskilda med ett skiljetecken, normalt ett bindestreck (-), men om personen är över 100 år ett plustecken (+).[4]

    Sedan den 1 januari 2000 fastställs personnummer enbart för personer som folkbokförs. Dessförinnan kunde personer som inte var folkbokförda i Sverige få ett så kallat "tilldelat personnummer" ("TP-nummer"). Personer som saknar svenskt personnummer får nu istället ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. Detta ser ut som ett personnummer, men till två sista siffrorna i personens födelsedatum adderas siffran 60, vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31. En person som är född 3 oktober 1970 får sålunda ett samordningsnummer som börjar på 701063.[8]

    Inom svensk vård finns något som kallas reservnummer som är ett tillfälligt identifikationsnummer som används för att koppla samman patient och vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt. De grupper av patienter som behöver någon form av reservnummer är främst vissa nyfödda (dock ej friska nyfödda, vilka dokumenteras i moderns journal), personer som inte är skrivna i Sverige, asylsökande, personer som inte kan uppge sitt personnummer (till exempel på grund av medvetslöshet eller förvirring) och då ID-handling saknas, sådana som inte vet eller vill uppge sitt personnummer, patienter som har rätt till anonym provtagning (enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV), samt för patienter där inga andra än remitterande instans skall kunna identifiera patienten..

    Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman. Alla kvitton som ges till kunder måste innehålla organisationsnummer eller personnummer.

    Är de fyra sista siffrorna i personnumret hemligt?

    Företag, myndigheter och andra får som huvudregel bara behandla ditt personnummer när du lämnat ditt samtycke till det. Men det finns undantag. Ditt personnummer får behandlas utan ditt samtycke när det är klart motiverat med hänsyn till

    • ändamålet med behandlingen
    • vikten av en säker identifiering
    • något annat beaktansvärt skäl.

    Vad händer med personnumret när man fyller 100?

    Källskatten infördes 1 januari 1947, vilket innebar att man nu inte skulle betala skatten i efterskott utan i samband med att inkomsten kom in. För att klara detta krävdes ett tillförlitligt och lätthanterligt befolkningsregister. Nu klarade man sig inte längre med kyrkböcker och manuellt förda längder och register. Den stora innovationen blev citografsystemet, ett manuellt register där grunddata om varje person stansades in i aluminiumplåtar.[2]

    En nyhet vid uppläggningen av citografregistret var införandet av det tresiffriga födelsenumret, som kompletterade födelsedatumet. Detta gjorde att alla registrerade fick en helt unik identifikation, som ingen annan i riket hade.[2]

    1968 kompletterades födelsedatum och födelsenumret med ytterligare en siffra, kontrollsiffran, denna siffra räknas fram med den så kallade Luhn - Algoritmen. Detta stärkte säkerheten väsentligt, eftersom man lätt kunde upptäcka felregistrering av någon siffra i personnumret vid databearbetning. Siffran skapades automatiskt i hålkortsstansen vid uppläggningsarbetet.[2] Det var också då som numret gavs den lagfästa beteckningen personnummer.[3]

    Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. Grupperna är åtskilda med ett skiljetecken, normalt ett bindestreck (-), men om personen är över 100 år ett plustecken (+).[4]

    Sedan den 1 januari 2000 fastställs personnummer enbart för personer som folkbokförs. Dessförinnan kunde personer som inte var folkbokförda i Sverige få ett så kallat "tilldelat personnummer" ("TP-nummer"). Personer som saknar svenskt personnummer får nu istället ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. Detta ser ut som ett personnummer, men till två sista siffrorna i personens födelsedatum adderas siffran 60, vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31. En person som är född 3 oktober 1970 får sålunda ett samordningsnummer som börjar på 701063.[8]

    Inom svensk vård finns något som kallas reservnummer som är ett tillfälligt identifikationsnummer som används för att koppla samman patient och vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt. De grupper av patienter som behöver någon form av reservnummer är främst vissa nyfödda (dock ej friska nyfödda, vilka dokumenteras i moderns journal), personer som inte är skrivna i Sverige, asylsökande, personer som inte kan uppge sitt personnummer (till exempel på grund av medvetslöshet eller förvirring) och då ID-handling saknas, sådana som inte vet eller vill uppge sitt personnummer, patienter som har rätt till anonym provtagning (enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV), samt för patienter där inga andra än remitterande instans skall kunna identifiera patienten..

    Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman. Alla kvitton som ges till kunder måste innehålla organisationsnummer eller personnummer.

    Är mitt personnummer en offentlig handling?

    Företag, myndigheter och andra får som huvudregel bara behandla ditt personnummer när du lämnat ditt samtycke till det. Men det finns undantag. Ditt personnummer får behandlas utan ditt samtycke när det är klart motiverat med hänsyn till

    • ändamålet med behandlingen
    • vikten av en säker identifiering
    • något annat beaktansvärt skäl.

    Kan man bo i Sverige utan personnummer?

    Om du är under 18 år och flyttar till Sverige med dina föräldrar gäller samma regler om folkbokföring som för vuxna.

    Om du inte har fyllt 18 år och ska flytta till Sverige utan dina föräldrar ska du besöka Skatteverkets servicekontor för att folkbokföra dig. Om du ska flytta till en person i Sverige ska den personen följa med till servicekontoret.

    För att folkbokföra dig i Sverige ska du ha för avsikt att bo i Sverige i minst ett år. Det är viktigt att du tar med dig ett giltigt pass eller ett nationellt id-kort i original. Om du är under 16 år ska din förmyndare vara med vid anmälan om inflyttning i Sverige. Annars måste du ta med dig ett personligt brev från dina föräldrar/förmyndare. Brevet ska innehålla deras kontaktuppgifter och de ska skriva att de godkänner att du flyttar från det andra nordiska landet till Sverige.

    Kan man förlora sitt svenska personnummer?

    Du som har blivit svensk medborgare genom ansökan kan inte förlora ditt svenska medborgarskap om du flyttar utomlands. Du som är svensk medborgare och är född och bosatt utomlands kan i vissa fall förlora ditt svenska medborgarskap. Här får du veta hur du ansöker om att få behålla det.

    Du förlorar ditt svenska medborgarskap när du fyller 22 år om du

    • är född utanför Sverige
    • aldrig har bott här och
    • inte har varit i Sverige under förhållanden som visar samhörighet med Sverige.