Vad är Rättskällelära?

Dette er et dialogvindu med informasjon om informasjonskapsler. Du kan akseptere alle, eller lese mer og velge hvilke du vil akseptere.

Vi bruker informasjonskapsler (cookies) på nettsidene våre for at:

Vilka är de fyra rättskällorna?

Rättsinformation är all information som kan användas för att ta reda på vad gällande rätt är. Rättskällelära är reglerna om vilken information som är rättsinformation, och vilken information som har företräde vid konflikter. Juridisk metod, slutligen, är den arbetsmetod som jurister använder för att tillämpa rättsinformation enligt rättskälleläran på en konkret frågeställning, för att ge ett juridiskt underbyggt svar. Själva arbetet kallas ofta rättsutredning.

Vad är en Rättskällehierarki?

regeringens kommittédirektiv och kommittéregistret
regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
regeringens förordningsmotiv
regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
regeringens lagrådsremisser till Lagrådet
riksdagsledamöternas motioner
riksdagsutskottens betänkanden och yttranden
riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser
riksdagens skrivelser
riksdagens protokoll
Lagrådets yttranden.

Vad menas med rättskällor?

regeringens kommittédirektiv och kommittéregistret
regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
regeringens förordningsmotiv
regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
regeringens lagrådsremisser till Lagrådet
riksdagsledamöternas motioner
riksdagsutskottens betänkanden och yttranden
riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser
riksdagens skrivelser
riksdagens protokoll
Lagrådets yttranden.

Vad är skillnaden på rättsregler och rättskällor?

Hur ska jag förstå vad som sägs i lagen?
Vem beslutar om lagar?
Hur blir en lag till, från förslag till beslut?
Vilka är våra grundlagar?
Vad är skillnaden mellan författning, lag, förordning och föreskrift?
Vad är det för skillnad mellan de olika versionerna av lagtext?
Var hittar jag hyreslagen?
Vad betyder offentlig rätt?
Vad betyder civilrätt?
Var hittar jag lagboken?
Vad är en remiss?
Vad betyder följande förkortningar?
Vad betyder förkortningarna HSL, LAS och LOA?

Hur identifieras rättskällor?

Den som ska lösa ett rättsligt problem måste i första hand försöka finna en författningsbestämmelse som behandlar det aktuella problemet. Ofta går det inte att besvara en viss frågeställning enbart med ledning av lagtexten. För att kunna tolka lagtexten måste man ha kännedom om de ytterligare rättskällor som finns. De viktigaste är lagens förarbeten samt rättspraxis och doktrin.

Till rättskällorna räknas ibland även handelsbruk, sedvänja och avtal.

Vilka är de 5 rättskällorna?

Till rättskällorna räknas ibland även handelsbruk, sedvänja och avtal.

Vilken är den viktigaste rättskällan?

Lagrummet.se använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion. Om kakor och hur vi använder dem

Vilka rättskällor finns i Sverige?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Rättskälleläran är läran om vilka rättskällor som ska beaktas för att komma fram till vad som utgör gällande rätt. Vad som utgör rättskällor är lagtext, förarbeten, domstolarnas praxis och doktrin.

Vad finns det för rättskällor i Sverige?

Svensk rätt (Juridiska fakultetens bibliotek)
En översikt över olika svenska juridiska dokument och hur man hittar dem, både elektroniskt och i tryck.
Hur hittar man i offentligt tryck? (UB, Lund)
En guide till riksdagstryck, lagar och statistik

Hur hittar man rättskällor?

Vilka rättskällor väger tyngst?

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

När man ska rangordna rättskällor så finns det några grundprinciper att tänka på. Till exempel att en högre författning har företräde framför en lägre. Det innebär att till exempel en grundlag är högst i rangordningen, medan vanlig lag kommer efter, sedan förordningar och efter det föreskrifter och sist allmänna råd. Ordet författning är ett samlingsord för alla olika varianter av regler som jag ovan beskrivit, lag, förordning osv.

Vilka är rättskällorna i svensk rätt?

regeringens kommittédirektiv och kommittéregistret
regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
regeringens förordningsmotiv
regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
regeringens lagrådsremisser till Lagrådet
riksdagsledamöternas motioner
riksdagsutskottens betänkanden och yttranden
riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser
riksdagens skrivelser
riksdagens protokoll
Lagrådets yttranden.

Vad händer om två rättskällor strider mot varandra?

Två rättskällor kan ibland säga mot varandra och då uppkommer frågan om vilken källa man ska lägga mest vikt vid. En vanlig indelning i Sverige är att rättskällorna rangordnas i följande ordning (är dock omdiskuterat): Författningar Förarbeten/lagmotiv Prejudikat/vägledande rättspraxis Doktrin Handelsbruk och sedvänja Allmänna rättsprinciper Vilken status har de och hur förhåller de sig till varandra? Statusen är i den ordning som står i frågan ovan, dess betydelse kan dock bero på vilken “fråga” det är som ska besvaras (finns det lagstiftning, är den tydlig, är den tillämpbar, är den föråldrad? etc.). Rättspraxis är t.ex. väldigt viktig på områden där lagstiftning saknas eller är föråldrad. När lagstiftningen är relativt ny, spelar motivuttalanden i förarbeten en stor roll (inte bindande). Vad händer när två rättskällor strider mot varandra? Då använder man sig av några s.k. kollisionsnormer: Lex superior- Författningar med högre rang går före de med lägre rang. Grundlag gäller framför vanlig lag, som gäller framför förordning, som gäller framför myndighetsföreskrift. Såvida inte författningen med högre rang uttryckligen säger att andra författningar har företräde, ett exempel ärPersonuppgiftslagens 2 §. Lex specialis- en generell paragraf får vika för en mer speciell sådan, med andra ord en mer speciell lag går före en allmän lag t.ex LOA går före LAS. Även ett exempel om en nybliven mamma som i upprivet sinnestillstånd har dödat sitt spädbarn- då döms hon inte för mord enl. BrB 3 kap. 1§. Hon döms istället enligt 3§för barnadråp. Lex posterior -Senare författningar går före tidigare.

Vad händer om rättskällorna inte ger ett klart svar på en viss juridisk fråga? Då kan en annan paragraf komma att användas utanför sitt egentliga område. I de s.k. luckor kan analogislut eller E contrario (motsatsslut) behöva tillämpas. Vilka problem kan uppstå om rättsläget är oklart? Det kan vara svårt eller omöjligt att komma fram till domen (i sådana fall fordras det att någon vägledande juridisk instans gör det klart, exempelvis att nya tydliga lagar stiftas, genom ett domstolsavgörande ihögsta instans). Fråga 1.1.7 I rättstillämpningen används begreppen analogislut och e contrarioslut. Vad innebär dessa? Ettanalogislut(eller analogisk lagtillämpning) är ett juridiskt begrepp som betyder att man kommer fram till hur en oreglerad fråga ska avgöras genom att utgå från lagreglering på liknande områden. E contrario-slut-Motsatsvis tolkning, att genom att se vad som är förbjudet i lagtexten motsatsvis kan sluta sig till vad som är tillåtet. Det är viktigt att komma ihåg att e contrario är en tolkningsmetod som inte alltid kan användas. Förbud kan exempelvis finnas i andra lagar, praxis kan ha fastslagit att en regel inte får tolkas e contrario och detta kan även anges i förarbetena till lagen.

Är alla rättskällor bindande?

Ett gemensamt namn för EU:s lagar och regler är rättsakter. Alla rättsakter måste höra ihop med en artikel, en paragraf i EU-fördragen eller i andra rättsakter. Det kallas att de måste ha en rättslig grund som visar att EU har rätt att fatta beslut i frågan. Rättsakter som antas av EU:s lagstiftare, det vill säga ministerrådet och Europaparlamentet, är så kallade lagstiftningsakter. Rättsakter som till exempel EU-kommissionen antar är inte lagstiftningsakter.