Vad finns det för skillnader och likheter mellan fission och fusion?

… och nu svänger hon in på upploppet ohotad. Hon kommer att vinna guuuld!! Du! Jag har tänkt på en grej. - Vadå? - Kolla på det periodiska systemet. Kvicksilver har atomnummer 80, så det har 80 protoner i kärnan.

Guld har 79 protoner i atomkärnan. Okej? Borde man inte kunna göra guld av kvicksilver, om man tog bort en proton från varje kärna? Va? Skulle man ta det där grå giftet och göra guld av det?

Vad är nackdelar med fusion?

Bygget startade 2013 i Cadarache, fem mil nordväst om Aix-en-Provence vid floden Durence. I dag är området en enorm byggarbetsplats där den 60 meter höga reaktorhallen sakta tar form. 2019 ska allt vara klart och reaktorn monteras.

Iter – International Thermonuclear Experiment Reactor – är världens största internationella samarbetsprojekt sedan Internationella rymdstationen. Sju parter deltar: Japan, USA, Sydkorea, Indien, Ryssland, Kina och EU. Av dessa står EU för 45 procent av kostnaden, och har därigenom också den största delen av industrikontrakten för anläggningen. Genom EU är även Sverige med på ett hörn.

– Ett tusental ingenjörer, forskare och administratörer från hela världen jobbar nu i projektet, säger Aris Apollonatos vid Iter. Däribland en svensk vid namn Anders Wallander.

Var används fission?

Fördjupande text

En kärnreaktion kan äga rum spontant så länge partiklarna hamnar i ett lägre energitillstånd efter kärnreaktionen. Detta innebär att energi frigörs i kärnreaktionen. För att se vilka reaktioner som kan frigöra energi så kan man kika på grafen för nukleonernas bindningsenergi.

Är fusion farligare än fission?

Jämfört med fission – som innebär klyvning av tunga atomkärnor av uran eller plutonium och som är grunden för dagens kärnkraft – har forskare under många år kämpat för att skapa en fungerande fusionsprocess.

Den utmaning som forskarna vid Lawrence Livermore till slut lyckades lösa var denna: att producera nettotillskott av energi. Tekniken och processen för fusion har funnits länge. Om man låter man lätta atomkärnor, till exempel väte, smälta samman (fusionera) frigörs enorma mängder energi.

Låter det lätt? Det är det inte. Enkelt uttryckt bygger fusion på samma process som sker inne i solen och andra stjärnor. Det krävs alltså extrem värme och högt tryck. För att återskapa en sådan miljö har man bland annat använt kraftfulla lasrar som kräver stora mängder energi – fram tills nu mer energi än vad som frigjorts vid fusionen. I experimenten vid Lawrence Livermore lyckades forskarna till slut producera en nettovinst av energi: 3,15 megajoule frigjordes vid fusionen medan lasern krävde 2,0 megajoule.

Vilken energi är billigast?

Vattenkraft är den billigaste gröna elen av de tre förnyelsebara energikällor som vi går igenom här. Vattenkraften är också den mest använda förnybara energikällan i Sverige och den står idag för ca 45% av den svenska elproduktionen.

El från vattenkraft utvinns ur strömmande vatten genom att rörelseenergin i vattnet omvandlas till elektricitet i ett vattenkraftverk. När elproduktionen och elförbrukningen är låg, lagrar man vattnet i magasin och vattnet har därmed ingen rörelseenergi. När efterfrågan ökar igen, släpps vattnet från magasinet och den sparade energin omvandlas till elektricitet. På så sätt kan man på ett effektivt sätt anpassa produktionen efter behov, vilket är anledningen till att vattenkraft är en effektiv energikälla.

Vad är det för fördel av fission?

I kärnkraftverken används uran som bränsle och detta är inte en förnybar energikälla. Med kärnkraft slipper man växthusgaser och andra utsläpp och på det viset är det en renare energiteknik. Men kärnkraften påverkar miljön på andra sätt.

När man producerar el med kärnkraft får man ett radioaktivt avfall. Använt kärnbränsle, och även viss utrusning som använts i kärnkraftverket, måste förvaras säkert. Det tar 100 000 år innan kärnbränslet förlorat sin radioaktivitet. I Sverige har man bestämt att avfallet från kärnkraftverken ska förvaras i en särskild typ av kopparkapslar. Kapslarna ska sänkas ned en halv kilometer i berggrunden och omslutas av bentonitlera. SKB:s förslag är att avfallet sedan ska slutförvaras i närheten av Forsmark Kärnkraftverk.

Även om säkerheten är hög i kärnkraftverken, finns alltid en risk att en kärnkraftsolycka kan inträffa.

Ett kärnkraftverk fungerar ungefär på samma sätt som ett kraftverk som eldas med kol, olja eller biobränslen. Det handlar om att koka vatten så att ånga bildas och som driver en turbin. Turbinen är sedan kopplad till en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet.

Processen som får vattnet att koka kallas fission. Det innebär att man klyver atomkärnor. En neutron skickas in i urankärnan som gör att den ”klyvs”. Anledningen till att det är just uranet som vi använder till denna process är att den är tillräckligt instabil och därför går att klyva.

Vid uranklyvningen frigörs i sin tur nya neutroner. För att neutronerna ska fortsätta att klyva uranatomer krävs att de bromsas upp, modereras. I de svenska kärnkraftverken bromsas neutronerna upp med hjälp av vatten.

Är uran radioaktivt?

I Sverige är det främst vissa graniter och pegmatiter som har förhöjd uranhalt. Höga halter kan dock finnas även i andra bergarter. Uranrik alunskiffer förekommer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan. Denna alunskiffer har uranhalter på 50–400 gram per ton, att jämföra med vanliga halter i uranrika graniter på 15–40 gram per ton.

När berget innehåller ovanligt mycket av ett ämne brukar man tala om en fyndighet. De svenska uranfyndigheterna finns i alunskiffrar och i urberget.

De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna, och också de som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige. De förekommer i större mängd i fjällkedjans randområden, Skåne, Billingen i Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland. Alunskiffrarna bildades på havsbottnen under kambrisk tid, dvs. för cirka 500 miljoner år sedan.

Alunskiffrarna innehåller förutom uran även organiskt material samt metaller såsom vanadin, molybden och nickel. Uranhalten varierar mellan olika områden, men också mellan olika lager i skiffern på varje plats. Den uranrikaste alunskiffern är den som finns i delar av Billingen som har en mäktighet på 3,5 meter och med ett uraninnehåll på cirka 300 g/ton.

Är fusion möjligt?

Att få igång så långvariga reaktioner att mer energi produceras än vad som tillförs har dock hittills inte lyckats, trots att försök gjort sedan 1950-talet. Men vid JET, som är världens största fusionsexperimentreaktor i drift, sattes nyligen efter ombyggnad av reaktorns innandöme och justeringar av instrumenten ett nytt världsrekord. Under de 5-6 sekunder som det är tekniskt möjligt att köra reaktorn producerades under de mest framgångsrika experimenten 59 MJ energi – tillräckligt stor mängd för att koka upp vatten i 60 kastruller. Det låter kanske inte så imponerande och motsvarade bara hälften av den energi som behövdes för att hålla igång processen. Men det var ändå en putsning av det gamla rekordet från 1997 och för forskarna var det en tydlig signal om att de är på rätt spår och kommer uppnå målet när nästa generations experimentreaktor tas i bruk 2025.

– Nu byggs ITER i södra Frankrike som har cirka tio gånger större bränslevolym än JET. Där är avsikten att frigöra minst fem gånger mer energi genom fusionsreaktionerna än vad som behövs för att hålla dem igång. Experiment vid JET gav också forskarna en stor tillförsikt att ITER:s design kommer att kunna leverera det, säger Göran Ericsson.

Varför gör man en fusion?

Som Sveriges ledande redovisningsspecialister bistår vi dig vid kapitalmarknadstransaktioner och bevakar utvecklingen inom redovisning och finansiell rapportering. Vi hjälper dig inom en alltmer komplex regelvärld, såsom IFRS, K3 och K2. Vi arbetar med redovisning och finansiell rapportering vid företagsförvärv, konsolidering, carve-outs, omstrukturering, kapitaltäckning samt CFO-stöd.

Det blir allt viktigare att hålla sig uppdaterad om regelverk kring finansiell rapportering och kapitalmarknadsfrågor. Områden tillkommer, förändras och uppdateras och leder till en alltmer komplex regelvärld. Företag behöver rätt kontroller, processer, verktyg och strategier för att implementera nya redovisningsstandarder, hantera redovisningsförändringar och efterleva reglerna på kapitalmarknaden.

Våra specialister bistår dig med IFRS konverteringar och redovisningsförändringar, extern rapportering (inklusive ESEF/iXBRL-rapportering) och redovisningsfrågor och CFO-support. Vi identifierar möjligheter och utmaningar som ligger i börsnoteringar och hjälper dig igenom hela processen kring upprättande av prospekt och IPO-förberedelser. Du kan även räkna med att hålla dig ständigt uppdaterad, då vi följer utvecklingen inom såväl redovisning och finansiell rapportering som kapitalmarknadsfrågor.

Kan Sverige bli självförsörjande på el?

Kravet på nollutsläpp av koldioxid har fått flera att vända blickarna mot kärnkraften. Men enligt Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, är kärnkraften överspelad. Ny kärnkraft klarar inte konkurrensen från snabbväxande vindkrafts- och solcellsteknik. Klimatdebatten är också onödigt polariserad, anser han.

Var tycker du om klimatdebatten just nu? – Den går delvis i fel riktning. Det är lätt att få intrycket att inget görs, vilket är fel. Det görs ganska mycket i Sverige och Europa. Fokuseringen på individens ansvar blir också oproportionerligt stor. Det gör att klimatfrågan reduceras till en kritik av olika livsstilar. Det krävs politik för att göra befintliga system och strukturer fossilfria. Den reduktionsplikt som föreslås av flygbränsleutredningen är ett aktuellt exempel.

Vilken energikälla är dyrast att ha?

Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.

El är billigt i Sverige – cirka 100-150 öre per kWh för konsumenten. Att ladda sin smartphone varje natt under ett år kostar inte mer än 20 kronor, till exempel.

Var får Sverige sitt uran från?

Inom det så kallade Euratom-samarbetet verkar Euratom Supply Agency (ESA) för att koordinera medlemsstaternas inköp av uran. Alla avtal om inköp av uran och anrikning som kärnkraftsföretag inom EU gör måste godkännas av ESA. Syftet är att säkerställa att medlemsstaterna breddar sina inköp gentemot så många leverantörer som möjligt. På så sätt förhindras att en eller flera medlemsstater blir beroende av en enskild leverantör. ESA har även rättighet att fördela uranet mellan medlemsstaterna. Detta förfarande minimerar påverkan på tillgången till uran i händelse att en enskild leverantör inte kan leverera uran eller anrikning av någon anledning.

ESA har ett system för hur mycket anrikat uran som maximalt får köpas ifrån vissa länder, till exempel Ryssland. ESA uppger (i årsrapporten från 2021) att ungefär en femtedel vardera levereras från Ryssland, Kanada, Namibia, Kazakstan och gruppen av övriga länder (främst Australien). Rysslands andel av det utvunna uranet i världen är ganska lågt (ca 6% 2020), men de återanrikar uranrester från tidigare anrikning (så kallad tail) vilket ökat deras försäljning i förhållande till hur mycket de bryter. ESA bedömer i sin årsrapport från 2021 att tillgången till uran är väl diversifierad, det vill säga medlemsstaterna har generellt tillgång till fler än en uranleverantör, med vissa undantag. Motsvarande gäller även för leverantörer av färdiga bränsleelement.

ESA bedömer att kärnkraftverkens lagerhållning av kärnbränsle är sund. ESA:s rekommendation är att aktörerna bör hålla ett lager om minst ett års kärnbränslebehov (en omladdning av kärnbränsle). ESA uppger att alla aktörer inom EU uppfyller detta grundkrav och att aktörerna i EU i snitt håller nära tre års bränslebehov i lager. Ett mål är att händelser på världsmarknaden inte ska påverka driften av kärnkraftverken.

Finns det uran i Sverige?

Kostnaderna för uranbrytningen vid Ranstad under det sena 1960-talet blev höga. Vid 1970-talets början fanns det inte längre något intresse för svensk uranbrytning. Då användes Ranstadsverket istället för forskning på utvinning av både uran och andra ämnen ur skiffern.

I samband med oljekrisen i mitten av 1970-talet gjordes ett nytt försök att starta en storskalig uranbrytning. Men någon verksamhet startades aldrig. Regeringen avslog ansökan efter att både Skövde och Falköpings kommuner lagt in veto mot projektet.

År 1984 upphörde tillståndet för uranbrytning.
1990-1992 återställdes dagbrottet, industriområdet rensades upp och vissa byggnader revs. Hela området där det fanns gruvavfall (lakrestområdet) täcktes över med lera och grus.
Det forna dagbrottet är i dag en sjö, Tranebärssjön.
Mellan 1984 och 2009 använde Ranstad Mineral AB (RMA) en del av Ranstadsverket för återvinning av uran ur processavfall från tillverkning av kärnbränsle.

Vilken el är billigast att producera?

Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.

El är billigt i Sverige – cirka 100-150 öre per kWh för konsumenten. Att ladda sin smartphone varje natt under ett år kostar inte mer än 20 kronor, till exempel.

Vad händer med skulder vid fusion?

Om man har bokslut vid årsskiftet är det en fördel att få fusionen avslutad innan dess eftersom man slipper upprätta en årsredovisning för det förkortade räkenskapsåret (fram till fusionsdagen). Redovisningen i dotterbolaget överförs och redovisas istället i moderbolaget.

En fusion är ett sätt att avveckla ett aktiebolag. Det går lite snabbare att genomföra jämfört med en likvidation som tar cirka sju månader. Det finns olika typer av fusioner men fusion av helägt dotterbolag är den mest förekommande.Fusion av helägt dotterbolag innebär att dotterbolagets samtliga tillgångar och skulder tas över av moderbolaget. Samtidigt upplöses dotterbolaget utan likvidation. Vid upplösningen övergår dotterbolagets tillgångar och skulder till moderbolaget.