:

Vad menas med allmänna råd?

Innehållsförteckning:

  1. Vad menas med allmänna råd?
  2. Vad är nytt i de allmänna råden?
  3. Är allmänna råd styrdokument?
  4. Vad kan man kräva av skolan?
  5. Vem beslutar om allmänna råd?
  6. Måste man följa allmänna råd?
  7. Vad är skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd?
  8. Vilken juridisk status har allmänna råd?
  9. Vilka styrdokument finns det?
  10. Vad är Skolverkets allmänna råd?
  11. Var klagar man på skolan?
  12. Får ingen hjälp av skolan?
  13. Är allmänna råd tvingande?
  14. Måste de allmänna råden i BBR följas?
  15. Är allmänna råd bindande?

Vad menas med allmänna råd?

Den här publikationen är ny och gäller från den 1 juli 2022. Den ersätter de tidigare allmänna råden om betyg och betyssättning samt de allmänna råden om prövning.

Kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning riktar sig till alla skolformer där lärare sätter betyg. Med de allmänna råden och kommentarerna till dem vill Skolverket stödja likvärdiga och rättvisande betyg och prövningar.

Publikationen innehåller råd och stödjande kommentarer om det förberedande arbetet, om att informera elever om betyg, om att sätta betyg och genomföra prövning samt om att följa upp betyg och betygssättning.

Den här publikationen är ny och gäller från juli 2023.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om styrning och ledning av fritidshemmet riktar sig till huvudmän och rektorer med ledningsansvar för fritidshemmet.

Syftet med råden och tillhörande kommentarer är att ge stöd och vägledning i arbetet att styra och leda fritidshemmet, där även rektors pedagogiska ledarskap ingår.

Vad är nytt i de allmänna råden?

Stödmaterialet på den här sidan riktar sig till huvudman, rektor, lärare, den samlade elevhälsan och övrig skolpersonal. Materialet kan användas flexibelt av olika personalgrupper, vid olika tillfällen för kompetensutveckling i ett kollegialt samarbete. De fem delarna i stödmaterialet bygger på innehållet i Kommentarer till Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, som innehåller både de allmänna råden och stödjande kommentarer. I varje del står en film i fokus.

Stödmaterialet följer inte exakt samma avsnittsindelning som de allmänna råden utan har följande indelning:

Den inledande filmen riktar sig främst till huvudman men kan med fördel ses av rektor, lärare, den samlade elevhälsan och övrig skolpersonal. Filmen utgår från syftet med utbildningen där skolans uppgift är att ge alla elever den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Filmen ger exempel på utgångspunkter och verktyg som kan stödja dialogen mellan huvudman, skolchef och rektor i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan sedan ligga till grund för fördelningen av resurser och stöd till skolorna i arbetet med stödinsatser.

Är allmänna råd styrdokument?

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer

Vad kan man kräva av skolan?

En del elever kan ha behov av extra anpassningar under en kortare eller längre tid. Andra kan behöva någon form av särskilt stöd. Det krävs inte någon diagnos för att ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd.

Vem beslutar om allmänna råd?

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar som ska gälla i Sverige. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om vissa lagar till EU.

Hur riksdagen arbetar med EU frågor kan du läsa om här (riksdagen.se)

Måste man följa allmänna råd?

Vad som räknas som en låg respektive medel eller hög inkomst beror på vilket lands befolkning man mäter eftersom lönenivåerna skiljer sig kraftigt mellan olika länder. En låg inkomst i Sverige innebär att personen inte tjänar mer än ca 10 000 kr efter skatt. En medelinkomst ligger någonstans mellan 20 000 - 40 000 kr och en hög inkomst räknas som allt över det, men det finns nivåer av hög inkomst också där skatten ökar ytterligare vid en viss gräns. Ju högre inkomst du har desto mer betalar du i skatt varje månad.

Har du en hög inkomst blir det ofta lättare att låna pengar från en bank - så länge din kreditvärdighet är intakt. Men det går även alldeles utmärkt att ansöka om ett litet lån med låg inkomst från oss på saldo. Vi gör en individuell bedömning på varje ansökan genom vårt automatiska ansökningssystem och ger dig ett besked direkt. Pengarna betalas ut samma dag du blivit beviljad.

Vad är skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd?

Vad är det för regelverk som styr vad du får lov att bygga och vilka krav som behöver uppfyllas? Här finns en del av de lagar och föreskrifter som ofta nämns i samband med bygglovsprocessen samlade.

De som bestämmer vad vi får bygga på våra fastigheter är riksdagen och regeringen genom att stifta våra lagar och förordningar. Kommunerna ansvarar för detaljplaneringen och bygglovshanteringen.

Vilken juridisk status har allmänna råd?

Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter och allmänna råd. Alla regler är inte bindande, allmänna råd är rekommendationer för hur man kan eller bör göra för att uppfylla de bindande regler som man måste uppfylla. Bindande regler är lagar, förordningar och föreskrifter.

Vilka styrdokument finns det?

Förskolan har ett eget kapitel i skollagen, kapitel 8. Där finns bland annat bestämmelser som reglerar utbildningens syfte, när barn ska erbjudas förskola, barngrupper och miljö, och vad som gäller för särskilt stöd och utvecklingssamtal. Det är riksdagen som beslutar om skollagen.

Förutom det egna kapitlet i skollagen omfattas förskolan även av flera skolformsövergripande kapitel: kapitel 1-4 och 6. I kapitel 1 finns inledande bestämmelser för skolväsendet, definitioner av begrepp som exempelvis undervisning och utbildning, syftet med utbildningen och hur den ska utformas. I kapitel 2 finns bland annat bestämmelser om huvudmän, resursfördelning och ledningen av utbildningen. Kapitel 3 handlar om barns utveckling mot målen. Kapitel 4 handlar om kvalitet och inflytande, dokumentation, vårdnadshavare och systematiskt kvalitetsarbete. Kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling.

Skollagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad är Skolverkets allmänna råd?

Skolverkets nya allmänna råd om betyg och betygsättning tycker jag är i stort sett ett stort fall framåt. Detta även om det också finns en och annan konstig formulering som är svår att förstå och som visar på en ouppklarad problematik. Det finns en generell kritik att det faktum att detta allmänna råd ska ersätta bl.a. det råd som hette ”Planering och genomförande av undervisningen” ska ses som en signal att bedömning är viktigare än undervisning.

Jag kan förstå resonemanget – det kan skicka en sådan signal – men jag väljer nog att tolka signalen tvärtom: Skolverket försöker nu signalera att varken de eller någon annan styr över hur lärare undervisar. Och jag tycker också att detta synsätt präglar detta allmänna råd.

Var klagar man på skolan?

Huvudmannens ansvar för att hantera klagomål gällande utbildningen regleras i skollagen (4 kap. 7–8 §§ skollagen 2010:800). Enligt skollagen ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen, och lämna information om sina rutiner på ett lämpligt sätt. Huvudmannen ska vidare se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det genom uppföljning, klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten.

Det finns inte någon tydlig definition i skollagen om vad som ska betraktas som ett klagomål (4 kap.). Detta förtydligas inte heller i förarbetena till skollagen. Skolinspektionen har i sina granskningar utgått från hur begreppen definieras i Svenska Akademiens ordlista. Ett klagomål beskrivs vara en yttring av missnöje, medan en synpunkt beskrivs vara en åsikt. Enligt skollagen (1 kap. 3 §) avser bestämmelserna klagomål mot utbildningen, vilket definieras som verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Det betyder att i princip allt som rör huvudmannens verksamhet omfattas.

Får ingen hjälp av skolan?

Ditt barn ska få tillräcklig hjälp för att nå kunskapskraven i läroplanen. Det betyder att barnet ska kunna få minst godkänt betyg i alla ämnen, när barnet får betyg. Om ditt barn har lätt att nå skolans kunskapskrav ska barnet få hjälp att lära sig mer, och utvecklas så långt som möjligt.

Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att varna om en elev inte kommer att nå kunskapskraven. De ska också varna om eleven kan få svårt i framtiden att nå målen, även om eleven just nu kan nå målen. Eleven kanske har svårt att koncentrera sig eller mår psykiskt dåligt.

Ditt barn ska direkt få extra hjälp, om någon misstänker att barnet inte kommer att nå kunskapskraven. Det finns två sorters extra hjälp:

Om ditt barn behöver extra hjälp ska skolan först ändra på den vanliga undervisningen, så att den passar barnet bättre. Det kallas för extra anpassningar.

Är allmänna råd tvingande?

Lagar är regler som alla i ett land måste följa. När riksdagen har beslutat om en lag kan den bara ändras eller upphävas genom att riksdagen beslutar om en ny lag.

Förordningar är regler som beslutas av regeringen. Förordningar är underordnade lagarna.

Måste de allmänna råden i BBR följas?

  • Funktionskrav
  • Föreskrifter och allmänna råd
  • Skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd
  • Föreskrifter och allmänna råd i EKS och i eurokoderna
  • Mindre avvikelser från EKS
  • Relaterad information

EKS innehåller i huvudsak funktionskrav. Ett funktionskrav anger vilken funktion som ska uppnås. Hur kravet i föreskriften bör eller kan uppnås finns det regler om i allmänna råd. Anledningen till att i första hand reglera genom funktionskrav är att Boverket inte vill hindra den tekniska utvecklingen genom alltför detaljstyrande regler.

Är allmänna råd bindande?

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar som ska gälla i Sverige. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om vissa lagar till EU.

Hur riksdagen arbetar med EU frågor kan du läsa om här (riksdagen.se)