Hur mycket ärver makar varandra?

När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. Bouppteckning fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren förordna en god man som ska representera barnet vid till exempel bouppteckningen.

I regel är efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få hela eller en viss del av boet) delägare i dödsboet. Delägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning.

Har makar arvsrätt?

Makars egendom kan vara antingen enskild egendom eller giftorättsgods. Den efterlevande maken ärver hela den dödes kvarlåtenskap, förutsatt att det inte finns testamente eller s k särkullbarn. Den efterlevande ärver alltså den dödes enskilda egendom och hälften av makarnas giftorättsgods, som är makarnas gemensamma förmögenhet.

Om två makar tillsammans har tillgångar på 500 000 kr (giftorättsgods) och den döde dessutom har 100 000 kr i enskild egendom blir den efterlevande makens arv 250 000 kr plus 100 000 kr, om det inte finns några andra arvingar.

Makes arvsrätt får man i regel med fri förfoganderätt. Tillgångarna får man då konsumera, men inte testamenteras bort så att barnen senare inte ska få del av arvet. Men den döde kan ha skrivit ett testamente som säger att efterlevande make ska ärva med full äganderätt, och då kan egendomen testamenteras bort. I så fall anses den komma enbart från den efterlevande maken. Om inget testamente upprättas, ärver efterlevande maken med endast fri foganderätt och egendomen kan då inte testamenteras bort.

I vilken ordning ärver man?

Hur ärver makar varandra om det finns särkullbarn med?

Ärvdabalken är lagen som styr över arvsfrågor. Särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt när deras förälder går bort. Gemensamma barn ärver också, men de får arvet först när båda föräldrarna avlidit.

De gemensamma barnens andel går till den efterlevande maken och sedan när båda makarna gått bort får gemensamma barn sitt arv.

Om makarna endast har särkullbarn ärver den efterlevande maken inte eftersom arvet direkt går till särkullbarnen. Om man vill att den efterlevande maken ska ärva måste man skriva ett testamente.

Särkullbarn har rätt till lika mycket arv som gemensamma barn. Det går inte att göra barn arvlösa och alla barn har rätt till minst sin laglott.

Genom att skriva ett testamente är det möjligt att ge mera arv till vissa barn och endast laglott till andra barn.

Om du inte skrivit ett testamente och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen betydelse om det är gemensamma barn eller särkullbarn.

Nedan hittar du tre exempel på hur arvet fördelas när det gäller särkullbarn och gemensamma barn.

Måste makar ärva varandra?

Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente som skrivs mellan minst två personer. Det skiljer sig från ett “vanligt” testamente eftersom flera personers vilja står skrivna på samma papper. Vanligtvis skrivs ett inbördes testamente mellan makar eller sambor.

Det finns flera fördelar med att skriva ett inbördes testamente. För det första kan det vara betryggande att ha en gemensam plan inför framtiden, och ett inbördes testamente kan både skrivas för att skydda varandra, gemensamma barn, särkullbarn eller för att göra en en donation till en organisation man brinner för. Genom att skriva in ett villkor om enskild egendom säkerställer man exempelvis att ens arvingar aldrig kommer riskera att förlora sitt arvegods i en skilsmässa.

Hur fördelas arv mellan maka och barn?

Singel, sambo, gift, barn, skild, omgift, särkullbarn, gemensamma barn, styvbarn, gifta barn, skilda barn m.m.

Oavsett i vilket skede i livet du befinner dig finns det anledning att fundera över vem som tar över de tillgångar du lämnar efter dig när du avlider. Antingen tillfaller de någon enligt lag, (reglerna finns i Ärvdabalken) eller så har du själv i ett testamente bestämt vem som ska överta dina tillgångar. Här nedan går vi igenom vem som ärver dig enligt lagens regler.

När ärver makar varandra?

Singel, sambo, gift, barn, skild, omgift, särkullbarn, gemensamma barn, styvbarn, gifta barn, skilda barn m.m.

Vem ärver först när man är gift?

Singel, sambo, gift, barn, skild, omgift, särkullbarn, gemensamma barn, styvbarn, gifta barn, skilda barn m.m.

Hur fördelas arv efter makar utan barn?

Är ni gifta och ingen av er har några bröstarvingar, vare sig gemensamma bröstarvingar eller särkullbarn, är huvudregeln att ni ärver varandra och att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt.

När den efterlevande maken senare avlider fördelas arvet mellan era respektive arvingar enligt den legala arvsordningen. Utgångspunkten vid den fördelningen är att hälften av vad den sist avlidne maken efterlämnar ärvs av den först avlidne makens arvingar. Den andra hälften ärvs av den sist avlidne makens arvingar.

Något som måste uppmärksammas i denna situation är att rätten till efterarv för arvingarna till den först avlidne maken endast gäller för de två första arvsklasserna. Detta innebär konkret att mor- och farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder inte har någon rätt till efterarv.

Har ni endast gemensamma barn är huvudregeln att den efterlevande maken ärver all den avlidnes makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, det vill säga på samma sätt som om ni inte hade några barn. Barnen har inte rätt att få ut något arv i samband med att den första föräldern avlider, de måste vänta till dess att ni båda har avlidit innan de får ut något arv.

När den efterlevande maken sedan avlider fördelas arvet mellan era barn som har rätt till lika stora delar av arvet. Har ett barn avlidit träder det barnets bröstarvingar in i stället och övertar det avlidna barnets rätt till arv. Har det avlidna barnet inte några bröstarvingar fördelas arvet mellan era övriga barn.

När ärver makar inte varandra?

De gemensamma barnens andel går till den efterlevande maken och sedan när båda makarna gått bort får gemensamma barn sitt arv.

Särkullbarn har rätt till lika mycket arv som gemensamma barn. Det går inte att göra barn arvlösa och alla barn har rätt till minst sin laglott.

Genom att skriva ett testamente är det möjligt att ge mera arv till vissa barn och endast laglott till andra barn.

Om du inte skrivit ett testamente och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen betydelse om det är gemensamma barn eller särkullbarn.

Nedan hittar du tre exempel på hur arvet fördelas när det gäller särkullbarn och gemensamma barn.

Hur mycket ärver den efterlevande maka?

Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?

Enligt den svenska lagstiftningen har alla barn rätt att ärva sina föräldrar. Det innebär att en förälder inte kan göra sitt barn arvlöst, inte ens genom att skriva ett testamente. Att få ärva är en lagstadgad rätt som ska skydda alla barn, oberoende av om föräldrarna är gifta eller inte och oberoende av om föräldrarna har andra barn.

Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras.

Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn.
Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka.

Arvslotten är den kvarlåtenskap som en person lämnar efter sig. Laglotten uppgår till 50 % av arvslotten och det är bröstarvingarnas andel. Det är den andelen som inte kan testamenteras till någon annan.

Laglotten ska fördelas lika mellan alla barn, både gemensamma och särkullbarn. Om vi tar ett exempel där arvslotten är 1 000 000 kronor innebär det att laglotten är 500 000 kronor. Den ska delas likadant mellan alla barn vilket innebär att om man exempelvis har två barn så är varje barns laglott 250 000 kronor.

När föräldern avlider blir det en skillnad för särkullbarn och för gemensamma barn. Vi förutsätter fortfarande att arvslotten ligger på 1 000 000 kronor och att den avlidne har två barn. Av dem är ett barn från en tidigare relation och ett är gemensamt med den nuvarande maken eller makan. En sådan situation innebär:

Hur länge behöver man vara gift för att ha rätt till hälften?

Hej! Vi är tyvärr på väg att skilja oss redan efter 1 års äktenskap. Innan dess var vi sambos i 7-8 år. Jag vet att allt ska delas lika men har hört något om 5 års gränsen. D.v.s att man inte behöver dela allt lika om man inte varit gifta i 5 år. Kan ni förklara vad som gäller vid den regeln? Tack

Hej! Regeln som du talar om handlar om jämkning av bodelning i anledning av äktenskapsskillnad. Den finns i 12 kap 1 § äktenskapsbalken (som du kan läsa här: https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1 ). Den används när det, med särskild hänsyn tagen till hur länge äktenskapet varat, blir oskäligt med en hälftendelning av giftorättsgodset. Hänsyn ska också tas till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Med andra ord: Om det pga att äktenskapet varit kortvarigt blir oskäligt att den ena maken ska lämna egendom till den andra i den utsträckning som annars ska ske enligt huvudregeln i en bodelning kan bodelningen jämkas så att den maken inte behöver lämna över lika mycket. Med kortvarigt äktenskap menas äktenskap som varat i mindre tid än fem år. Jämkningen sker schablonmässigt och kopplas till äktenskapets längd i förhållande till fem år: om äktenskapet varat i 1 år medför jämkning enligt 12:1 äktenskapsbalken att endast en femtedel av vardera makens giftorättsgods delas på. Emellertid beaktas även tid som makarna levt som sambor före äktenskapet vid bedömningen om äktenskapet varit kortvarig. Eftersom tiden som ni varit gifta och sambor överstiger fem anses ert äktenskap inte kortvarigt enligt 12 kap 1 § äktenskapsbalken. Jämkningsregeln är därför, utifrån informationen som ni lämnat i frågan, inte tillämplig på ert äktenskap. Med vänliga hälsningar

Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?

Särkullbarn kallas de barn som bara den ena maken i ett äktenskap är förälder till. Med andra ord – den efterlevande makens styvbarn. Särkullbarnet är bröstarvinge till sin biologiska förälder. Viktigt att veta är att det finns vissa juridiska skillnader när det kommer till särkullbarn och arv.

Det är skillnad på barn och barn. Den stora skillnaden mellan särkullbarn och gemensamma barn, är att särkullbarnen kan begära att få ut sitt arv direkt när deras biologiska förälder går bort.
Skriv alltid testamente om någon av er har särkullbarn. Utan ett testamente ärver nämligen särkullbarnet allt efter sin förälder. Med ett testamente kan föräldern till särkullbarnet istället bestämma att efterlevande maken ska ärva delar av vad föräldern lämnar efter sig.
Be särkullbarnet att vänta på sitt arv. Man kan i ett testamente be ett särkullbarn att vänta med att få sitt arv, tills dess att även den efterlevande partnern också har gått bort. Detta är dock helt frivilligt för särkullbarnet.
Ta bort rätten till efterarv. I ett testamente kan man även bestämma att om särkullbarnet tar ut sin laglott direkt, så har hon eller han inget rätt till efterarvet. Detta kan motivera särkullbarnet till att inte kräva sitt arv direkt.
Man kan lösa ut ett särkullbarn. I de flesta fall har särkullbarnet rätt till själva värdet på tillgångarna, inte exempelvis den avlidne förälderns andel i ett landställe. Om den kvarlevande partner har ekonomin att lösa ut särkullbarnets laglott, kan detta innebära att partnern inte behöver sälja det gemensamma landstället.
Teckna en livförsäkring. Ett annat vedertaget tips är att ni tecknar varsin livförsäkring. Då kan den efterlevande partnern ersätta särkullbarnet med försäkringspengarna, om särkullbarnet kräver sin laglott.

Kan man sitta kvar i orubbat bo med särkullbarn?

Har den avlidne maken inte några bröstarvingar ärver den efterlevande maken ensam den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. En efterlevande make har således arvsrätt före till exempel föräldrar, syskon och syskonbarn. Att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt innebär att den avlidne makens legala arvingar i första och andra arvsklassen har rätt till efterarv när den efterlevande maken senare avlider.

I den här situationen behöver makarna inte skriva ett testamente för att den av dem som överlever den andre ska kunna sitta kvar i orubbat bo. Den efterlevande makens arvsrätt följer av lag, i form av 3 kap 1 § ärvdabalken.

Har makarna endast gemensamma barn ärver den efterlevande maken även i denna situation den avlidne makens kvarlåtenskap. Skillnaden mot det föregående exemplet är att när den efterlevande maken senare avlider är det de gemensamma barnen som ärver hela kvarlåtenskapen.

Inte heller i denna situation behöver makarna skriva ett testamente för att den efterlevande maken ska kunna sitta kvar i orubbat bo då den efterlevande makes arvsrätt följer av lag.