:

Vad innebär offentlighet och sekretesslagen?

Innehållsförteckning:

  1. Vad innebär offentlighet och sekretesslagen?
  2. Vad innebär offentlighets- och sekretesslagen och för vem gäller den?
  3. Vad säger lagen om sekretess?
  4. Vad omfattas inte av offentlighetsprincipen?
  5. Vad är skillnaden på tystnadsplikt och sekretesslagen?
  6. Vilka handlingar omfattas av sekretess?
  7. När får man bryta mot sekretess?
  8. Var går gränsen för sekretess?
  9. Vilka handlingar är inte offentliga?
  10. Vilka allmänna handlingar är inte offentliga?
  11. Vad är skillnaden på sekretess och tystnadsplikt?
  12. Vad är det för skillnad på sekretess och tystnadsplikt?
  13. Vilken är skillnaden mellan offentlig och allmän handling?
  14. Får man vara anonym när man begär ut en allmän handling?
  15. Vilka typer av sekretess finns det?

Vad innebär offentlighet och sekretesslagen?

Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen mer användarvänlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om

  • lagens innehåll (1 kap.)[4]
  • lagens tillämpningsområde (2 kap.)[5] och
  • definitioner (3 kap.)[6]

Bestämmelserna om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag. Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om

  • hur sökande efter allmänna handlingar ska underlättas, m.m. (4 kap.)[7]
  • registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (5 kap.)[8] och
  • utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m. (6 kap.)[9]

Vad innebär offentlighets- och sekretesslagen och för vem gäller den?

Offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), OSL, inne­hål­ler bestäm­mel­ser om myn­dig­he­ters och vissa andra organs hand­lägg­ning vid regi­stre­ring, utläm­nande och övrig han­te­ring av all­männa hand­lingar. Lagen regle­rar också tyst­nads­plikt i det all­män­nas verk­sam­het och för­bud mot att lämna ut all­männa hand­lingar eller sek­re­tess.

Vad säger lagen om sekretess?

Sekretessen är till för att skydda patienten. Alla patienter ska kunna tala fritt med personalen om hälsotillstånd och personliga förhållanden. Samtidigt ska de kunna känna sig säkra på att det som sägs stannar hos den de pratat med. Den enskilde har dock rätt att själv bestämma över sekretessen. Om patienten så önskar kan hen ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas vidare.

När det gäller personer som utsatts för våld är ofta även socialtjänst, polis och övriga rättsväsendet inblandade. Det kan då finnas ett behov av att dela viss information och få återkoppling från varandra.

Vad omfattas inte av offentlighetsprincipen?

I den första delen av detta blogginlägg går vi igenom offentlighetsprincipens centrala delar. Du får en övergripande introduktion till offentlighetsprincipen och dess begränsningar. I den andra delen av denna artikel beskriver vi offentlighetsprincipen relaterat till offentlig upphandling.

Grundtanken med offentlighetsprincipen är att allmänheten ska få insyn i hur offentlig sektor genomför sina verksamheter. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut och ta del av allmänna handlingar, så kallad handlingsoffentlighet. Utöver rätten att läsa och begära ut allmänna handlingar innebär offentlighetsprincipen också en rätt att närvara vid rättegångar och olika sammanträden, till exempel när riksdag och regioner sammanträder, samt en rätt för tjänstemän vid myndigheter att meddela och offentliggöra uppgifter.

Vad är skillnaden på tystnadsplikt och sekretesslagen?

Tystnadsplikt och sekretess i vården regleras i två olika lagar beroende på om verksamheten är allmän (offentlig) eller enskild (privat).

För allmän verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen, OSL. För enskild verksamhet gäller 6 kap. 12-16 §§ i patientsäkerhetslagen, PSL. Även om reglerna är olika för allmän och enskild verksamhet är innebörden av bestämmelserna mycket lika. Det är i princip inte någon skillnad på integritetsskyddet för patienten i offentlig respektive privat verksamhet.

Sekretess innebär förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.

Det handlar inte bara om dokumenterade uppgifter, utan även alla andra typer av uppgifter som är av personlig art. Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter, eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.

När det gäller sekretess till skydd för enskild i allmän hälso- och sjukvård, får uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden bara lämnas ut, om det är helt klart att den det gäller eller någon närstående till den enskilde, inte lider men om uppgiften lämnas.

Sekretessen gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal och för alla uppdragstagare som deltar i vårdarbetet. Den gäller även för administrativ personal, personal som ansvarar för teknisk utrustning samt för tolkar.

Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Däremot gäller den inte för elever som endast besöker vården i studiesyfte.

Sekretessen gäller även sedan anställningen eller uppdraget har avslutats.

Vilka handlingar omfattas av sekretess?

Det händer att människor kontaktar Åklagarmyndigheten för att få information om pågående utredningar (förundersökningar), men i regel gäller så kallad förundersökningssekretess. Det innebär att uppgifterna i en förundersökning inte lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen.

För att en utredning inte ska förstöras eller försvåras är det inte sällan viktigt att de misstänkta inte vet vad vittnen och målsäganden har sagt. Det kan annars finnas risk för att misstänkta försöker anpassa sina berättelser till vad andra personer har berättat. Det kan också leda till att misstänkta eller andra personer försöker påverka målsäganden och vittnen att lämna felaktiga uppgifter till polisen.  

När får man bryta mot sekretess?

För att psykologisk behandling ska vara effektiv är det viktigt att du har förtroende för din psykolog. Psykologer har tystnadsplikt och arbetar under Socialstyrelsen. Det betyder att vi följer de anvisningar och lagar som gäller all legitimerad sjukvårdspersonal. Tystnadsplikt betyder att ingen inom vården får lämna ut uppgifter om dig utan att du godkänt det. Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård eller om det är psykologer, sjuksköterskor eller administrativ personal. Tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt.

Det är bara de som vårdar dig som klient som får prata med varandra om ditt hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Det innebär att din psykolog får diskutera din behandling med en kollega enbart om de båda är inblandade i din vård. Patientjournaler omfattas också av sekretess. De enda som får läsa en patientjournal är de som vårdar patienten journalen gäller.  Det spelar ingen roll om journalen finns i en dator eller om den är skriven på papper.

Var går gränsen för sekretess?

Anonym (Ssk) skrev 2011-03-24 08:13:49 följande:

Jag är sjuksköterska på akuten. Jag kan ibland berätta saker som hänt under dagen för min man, men då så avidentifierat som det går. Jag är medveten om att det ändå är att bryta mot sekretessen, men jag har ibland ett behov av att få ur mig jobbiga saker som då och då händer på jobbet. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att prata med någon annan än honom och skulle aldrig berätta detaljer. Det kan tex vara "Det kom in en trafikolycka idag och en ung mamma dog på akutrummet. Jag kände mig otillräcklig och maktlös. Jag fick trösta barnet tills mostern kom. Det var as-jävla-skit-jättejobbigt, men jag kunde ju inte visa det för barnet!" 

Vilka handlingar är inte offentliga?

Offentlighetsprincipen ingår i tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar. Det innebär att du har rätt till insyn i kommunens verksamhet genom att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. En handling kan var brev, protokoll eller beslut.

Offentligt anställda har rätt att lämna uppgifter till utomstående, så kallat meddelarskydd, om de inte begränsas av regler om tystnadsplikt.

Vilka allmänna handlingar är inte offentliga?

Lunds universitet är en statlig förvaltningsmyndighet. Liksom alla andra svenska myndigheter lyder universitetet under den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen innebär en skyldighet att på begäran tillhandahålla (genom kopia eller på plats) allmänna handlingar.

Frågor med anknytning till offentlighetsprincipen, som utlämnande av allmänna handlingar och sekretess, hanteras normalt på den institution, enhet eller avdelning där de aktualiseras. Avdelningen Juridik vid sektionen Juridik och dokumenthantering hjälper dock till med sådana frågor.

Vad är skillnaden på sekretess och tystnadsplikt?

Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikt gäller all personal som du möter i vården oavsett om det är inom offentlig eller privat vård. Det betyder att alla läkare, sjuksköterskor och administrativ personal har tystnadsplikt. Det har också tolkar och översättare som arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvården.

Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikt gäller all personal som du möter i vården oavsett om det är inom offentlig eller privat vård. Det betyder att alla läkare, sjuksköterskor och administrativ personal har tystnadsplikt. Det har också tolkar och översättare som arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvården.

I den här filmen får du träffa Eli som besöker en ungdomsmottagning. Hon är orolig för att någon ska få veta att hon har varit där.

Vad är det för skillnad på sekretess och tystnadsplikt?

Personal i vården får oftast bara berätta saker om dig, om du säger att det är okej. Men det finns undantag som du kan läsa om längre ner.

All personal i vården och på apotek har tystnadsplikt, även receptionister och tolkar. Så dem du träffar på till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral, elevhälsan, studenthälsan eller på sjukhus har tystnadsplikt.

Även det som står i din journal är skyddat med sekretess. Oftast är det bara personal som är inblandade i din vård som får läsa din journal.

Vilken är skillnaden mellan offentlig och allmän handling?

Alla myndigheter omfattas av offentlighetsprincipen, oavsett om de är kommunala eller statliga. Vad som menas med en myndighet i detta fall är däremot inte alltid samma sak som en upphandlande myndighet enligt upphandlingslagstiftningen. Anledningen är att begreppet myndighet har ett snävare tillämpningsområde än begreppet upphandlande myndighet.

Det innebär att det kan finnas upphandlande organisationer som inte omfattas av offentlighetsprincipen, även om de är upphandlande myndigheter. Ett exempel är statliga bolag, som inte är myndigheter men som ofta är upphandlande myndigheter enligt upphandlingslagstiftningen.

Utöver myndigheter omfattas även aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser (så kallade juridiska personer) där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande av offentlighetsprincipen.

Får man vara anonym när man begär ut en allmän handling?

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler för att besvara din fråga finns i en av Sveriges grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF).

Vilka typer av sekretess finns det?

När man pratar om offentlighet och sekretess är det bra att först veta hur man avgör vad som är en handling och om den är allmän. Är handlingen inte allmän finns det ju inte någon handling att lämna ut. Som ett exempel på vad som är en handling och när en handling blir allmän kan nämnas att när vi på domstolen meddelar och skickar en dom till någon som är part i ett mål så blir det en allmän handling. Ett annat exempel är de mail som vi får i olika mål och ärenden som finns hos domstolen och som blir allmänna handlingar när de kommer till domstolen.

I grundlagen finns det också bestämmelser om skyndsamhetskrav. Om någon begär ut en allmän handling kan domstolen inte vänta för länge med att lämna ut den. Vi bör så snart som möjligt antingen lämna ut handlingen eller ge ett besked att det inte finns någon sådan handling som efterfrågas eller svara att uppgifterna i handlingen omfattas av sekretess. Vi får inte heller fråga vem som begär ut en handling, om vi inte behöver den informationen för att kunna göra en prövning av om vi anser att en handling som skulle kunna omfattas av sekretess ändå ska lämnas ut. Så kan det till exempel vara om spridningsrisken inte bedöms vara särskilt stor om vi lämnar ut handlingen. Som exempel kan nämnas att det kan vara uppgifter i en handling som ska användas i forskningsverksamhet och att det finns skäl att tro att den som uppgiften handlar om inte kommer att drabbas av någon skada om uppgiften lämnas ut. Det finns också en möjlighet att lämna ut en handling till en enskild med ett villkor om hur handlingen ska användas, det kallas för utlämnande med förbehåll.