Vad är syftet med koncernredovisning?

Vad?

En koncernredovisning är en särskild årsredovisning som ett moderbolag upprättar utöver sin vanliga årsredovisning. Koncernredovisningen utförs som om moderbolaget och dess dotterbolag är en ekonomisk helhet och ska ge ekonomisk information om koncernens ställning, resultat och kassaflöde. Detta görs för att intressenter ska kunna utvärdera koncernen som helhet. En koncernredovisning görs på grund av lagkrav, eller om bolaget själva vill göra en intern konsolidering. En intern konsolidering gör företaget för hel- eller halvår och utan många av de formkrav som finns för den lagstadgade koncernredovisningen som vi utgår från i detta blogginlägg.

Varför behövs koncernredovisning?

En koncern består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Detta innebär att en koncern är en sammanslutning av flera företag.

Enligt årsredovisningslagen kan ett moderföretag uppstå på flera olika sätt. Det vanligaste sättet är att ett företag innehar mer än hälften av det totala antalet röster i ett annat företag. Detta ägande kan vara både direkt och indirekt.

Med direkt ägande menas att moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna i ett dotterföretag. Med indirekt ägande menas att moderföretaget når röstmajoritet genom att de även innehar röster i andra företag som i sin tur har rösträtt i dotterföretaget.

Övriga sätt ett moderföretag kan uppstå på finns i årsredovisningslagens första kapitel och alla sätten bygger på att moderföretaget har ett bestämmande inflytande i dotterföretaget.

Ett moderföretag (företag A) kan äga ett eller flera dotterföretag (företag B). Detta dotterföretag kan i sin tur äga andra dotterföretag (företag C). Företag B och företag C bildar då en underkoncern, i vilken företag B är moderföretag.

En koncernredovisning är upprättad som om moderföretaget och dess dotterföretag vore en enda ekonomisk enhet.

En koncernredovisning är en redovisning för ett moderföretag och dess dotterföretag upprättad som om dessa vore en enda ekonomisk enhet, det vill säga som om företagen i koncernen inte har några transaktioner mellan varandra.

Det vi utgår ifrån i detta blogginlägg är den lagstadgade koncernredovisningen. Företag kan även välja att göra en intern konsolidering, eller koncernredovisning, för delår eller helår. Vad gäller interna konsolideringar finns inte samma formkrav.

När är det krav på koncernredovisning?

En koncern definieras som en ekonomisk konstellation bestående av ett moderbolag och minst ett dotterbolag, där moderbolaget har bestämmande inflytande i dotterbolaget,oftast genom att äga en majoritet av rösterna. Det är alltså en sammanslutning av företag där förhållandet bestäms av äganderätten.

Vilka bolag ska ingå i koncernredovisning?

En koncern utgörs enligt bestämmelserna i ÅRL av ett moderföretag och ett dotterföretag där mer än 50 % av rösterna i dotterföretaget ägs av moderbolaget, ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag. Vidare är det en koncern om ett moderföretag ensamt – eller genom ett dotterföretag – äger andelar i ett annat företag och genom avtal eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna, eller får tillsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller på något sätt har ett bestämmande inflytande (1 kap. 4 § ÅRL).

Ett moderföretag ska som huvudregel upprätta en koncernredovisning (7 kap. 1 § ÅRL).

Om ett företag och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättats av ett överordnat moderföretag – och om koncernredovisningen har upprättats och reviderats enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer a företag, IAS-förordningen eller redovisningsstandard som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder enligt IAS-förordningen – så behöver underkoncernen inte upprätta någon koncernredovisning (7 kap. 2 § ÅRL).

I vissa situationer måste ett moderföretag upprätta en koncernredovisning, t.ex. om andelarna i moderföretaget är noterade (7 kap. 2 § ÅRL).

Är koncernredovisning svårt?

Koncernredovisning behandlar på ett heltäckande sätt hur en koncernredovisning upprättas och vilka frågeställningar som kan uppstå. Samtliga områden som normalt berörs vid upprättande av en koncernredovisning tas upp - från de vanliga områdena som eliminering av koncerninterna poster och redovisning av rörelse förvärv till mer komplicerade områden som stegvisa förvärv och valutaomräkning för utländska dotterföretag.

Ämnet koncernredovisning är i grunden ett tekniskt komplext område som ofta upplevs som svårt. Författarna till Koncernredo visning har därför en tydlig peda gogisk tanke med boken - det är lättare att lära sig en komplicerad teknik om man förstår den bakomliggande logiken. Fokus ligger på att ge en grundläggande förståelse för vad koncernredovisning går ut på och vilka situationer som ska hanteras i koncernredovisningen. Läsaren erbjuds en kombination av konceptuell förståelse och praktisk kunskap, där varje område illustreras med förklarande texter och exempel. Varje kapitel avslutas med övningsuppgifter med tillhörande lösningar.

När behöver man inte upprätta koncernredovisning?

Vad?

Vad krävs för att ingå i en koncern?

Du bör varje år kolla om ditt företag uppfyller kriterierna för kravet att upprätta koncernredovisning. Som huvudregel skall en koncernredovisning upprättas om villkoren för koncern är uppfyllda, dvs om ett företag har ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Lättnadsregler har dock tillkommit så att det idag finns undantag för kravet. Det kan ändå finnas goda skäl att upprätta koncernredovisning även om du inte är formellt skyldig som redovisas nedan.

De formella lagliga kraven när en koncern är skyldig, att enligt årsredovisningslagen upprätta en koncernredovisning, är att mer än ett av villkoren nedan är uppfyllda.

Vad ska man elimineras i koncernredovisning?

Beräkningsbilagorna hanterar de flesta förekommande förvärvselimineringar och tillhörande justeringar. Du behöver inte skapa koncernverifikationer och alla elimineringar hanteras automatiskt. Fyll i beräkningsbilagorna med uppgifter och kontrollera elimineringarna i koncerntablåerna. I koncerntablåerna kan du sedan komplettera med övriga justeringar samt skriva anteckningar.

Beräkningsbilagorna hanterar förvärvsanalys, över-/ undervärden, avskrivningar på över-/undervärden, minoritet, omföring av obeskattade reserver, omräkningsdifferens av utländsk valuta, avyttring, delavyttring, interna inköp och försäljningar, interna skulder och fordringar, internvinst i lager, intresseföretag, och nedskrivning av posten andelar i koncernföretag samt eliminering från toppen.

Varje företag har en egen mapp bland beräkningsbilagorna. Överst finns en Steg för steg översikt samt och sidor som är gemensamma sidor för koncernen.

Vad krävs för koncernbidrag?

Företagsverksamhet kan bedrivas i form av en koncern som består av flera bolag. Varje bolag i en koncern beskattas som en självständig skattskyldig. Det betyder att resultatet räknas ut och beskattas separat för varje koncernbolag. Att verksamheten bedrivs i form av en koncern kan således leda till en strängare beskattning jämfört med att verksamheten bedrivs i ett enda bolag. Så kan vara fallet exempelvis när ett av bolagen i koncernen går med förlust och ett annat bolag går med vinst.

Koncernbidragslagen gör det möjligt att under vissa förutsättningar jämna ut inkomsterna mellan de olika aktiebolagen och andelslagen i koncernen. Genom koncernbidrag kan ett samfund som ger koncernbidrag och uppvisar vinst minska sin beskattningsbara näringsinkomst. På motsvarande sätt kan ett mottaget koncernbidrag öka näringsinkomsten i det samfund som tar emot koncernbidrag eller minska dess eventuella näringsförlust. Med koncernbidrag avses enligt 2 § 1 mom. i koncernbidragslagen annat bidrag än kapitalplacering som inte enligt NärSkL får avdras från inkomsten.

Ett aktiebolag eller andelslag får enligt 2 § 1 mom. i koncernbidragslagen ge ett annat aktiebolag eller andelslag koncernbidrag, om lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL, näringsskattelagen) tillämpas på beskattningen av såväl givaren som mottagaren. Mottagare eller givare av koncernbidrag kan på basis av 2 § 2 mom i koncernbidragslagen även vara sådana utländska samfund som jämställs med aktiebolag eller andelslag och som är allmänt skattskyldiga på basis av att den i 9 § 8 mom. i ISkL avsedda verkliga ledningen utövas i Finland. Parten som ger eller tar emot koncernbidrag kan dock inte enligt 7 § 3 punkten i koncernbidragslagen vara en depositionsbank, ett kreditinstitut eller en försäkrings- eller pensionsanstalt som avses i NärSkL.

Lagen om koncernbidrag vid beskattningen tillämpas på aktiebolag och andelslag (3 § 1 mom. i koncernbidragslagen) med undantag för sådana depositionsbanker, kreditinstitut eller försäkrings- eller pensionsanstalter som avses i NärSkL (7 § 3 punkten i koncernbidragslagen). Koncernbidragets givare eller mottagare får således inte vara ett annat samfund eller ett personbolag.

Koncernbidragslagen tillämpas också på sådana i ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten avsedda allmänt skattskyldiga utländska samfund som jämställs med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i ISkL 3 § 4 punkten. Då man granskar om ett utländskt samfund eller förmögenhetskomplex är jämförbart med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i ISkL 3 § 4 punkten är utgångspunkten i regel huruvida det utländska samfundets civilrättsliga ställning huvudsakligen motsvarar den inhemska bolagsformens ställning (RP 136/2020 rd, s. 49). Exempelvis kan ett utländskt bolag vara jämförbart med ett aktiebolag, om det bolagsrättsligt motsvarar ett finländskt aktiebolag. Således jämställs till exempel svenska aktiebolag (Ab) och estniska osaühing (Oü) med finländska aktiebolag.

Hur mycket får man lämna i koncernbidrag?

Koncernbidrag är en överföring mellan företag i en koncern med syfte att utjämna resultatet mellan företagen.

En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag. I Sverige utgör en koncern inte ett eget skattesubjekt utan i stället utgör varje bolag i koncernen egna skattesubjekt.

Koncernbidrag är en metod som används i många koncerner för att beskatta koncernens totala resultat om vissa av bolagen går med vinst och en del av bolagen går med förlust. Därmed kan vinster och förluster inom en koncern utjämnas genom överföringar mellan moderbolag och dotterbolag, eller mellan dotterbolagen.

Syftet med reglerna om koncernbidrag är att skattebelastningen för en koncern inte ska vara större eller mindre än om koncernens totala verksamheten hade bedrivits i ett enda bolag. Det mest vanliga är att överföringen sker vid bokslut. Lämnade koncernbidrag är skattemässigt avdragsgilla för givaren och erhållna koncernbidrag är skattepliktiga för mottagaren.

Det finns inga skattemässiga begränsningar för storleken på koncernbidraget och heller inga restriktioner som hindrar ett bolag att både ta emot samt ge bidrag under samma beskattningsår.

Är koncernbidrag skattefritt?

Är koncernbidrag skattefria?

Ett skattemässigt begrepp som gör det möjligt att utjämna de skattepliktiga resultaten mellan två företag.

Kan jag ta ut pengar från mitt företag?

Det är inte heller tillåtet att ta ut för hög ränta på pengarna man lånar ut till sitt företag. Ett krav är att räntan är marknadsmässig. Således bör man ta en räntesats i paritet med räntan som en bank hade erbjudit. I dagens läge rör det sig om runt 4-8% i ränta. Denna kan dock vara olika hög för olika bolag då man måste beakta risk mm. Kontakta oss på Innecta om du funderar på att låna ut pengar till ditt aktiebolag och behöver rådgivning.

Precis som när du har tagit en utdelning från ditt aktiebolag behöver du skicka in en kontrolluppgift till Skatteverket när du har betalt ut ränta från ditt egna aktiebolag.

Hur ska koncernbidrag redovisas?

I programmet elimineras bokslutsdispositioner automatiskt och hänsyn tas då till uppskjuten skatt. Om det givande och mottagande bolaget båda har redovisat koncernbidraget som en bokslutsdisposition kommer dessa att ta ut varandra och någon ytterligare justering behöver inte göras.

Vad menas med 3 12 regeln?

Du kan ta utdelning till låg beskattning enligt förenklingsregeln eller så kan du använda reglerna om lönebaserad utdelning (huvudregeln). Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag.

Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.