Vad menas med Finansmakt?

I regeringsformen (RF), som är en av Sveriges grundlagar, regleras bl.a. fördelningen av den offentliga makten och vilken roll myndigheterna har i det statliga förvaltningssystemet.

De förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen verkställer bl.a. den politik som regeringen lagt fast. Regeringen har till uppgift att styra myndigheterna på lämpligt sätt, men myndigheterna hanterar det dagliga arbetet utan regeringens och riksdagens ingripande. Det finns även ett grundlagsfäst förbud för bl.a. regering och riksdag att bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 § RF).

Vad är Rambeslutsmodellen?

We process your data to deliver content or advertisements and measure the delivery of such content or advertisements to extract insights about our website. We share this information with our partners on the basis of consent and legitimate interest. You may exercise your right to consent or object to a legitimate interest, based on a specific purpose below or at a partner level in the link under each purpose. These choices will be signaled to our vendors participating in the Transparency and Consent Framework. More information

Always Active

Vad står det i regeringsformen?

Regeringsformen säger hur landet ska styras med regeringen, riksdagen, landsting, kommuner och myndigheter. I regeringsformen står också våra fri-och rättigheter. T.ex. att alla ska behandlas lika inför lagen, att vi har rätt att demonstrera och rätt att utöva vilken religion vi vill.

Folket ska ha makten, vilket innebär att vi röstar vart fjärde år på de vi vill ska representera oss.

Vilka är statens tre största utgiftsposter?

Statens inkomster består framför allt av statliga skatter på arbete, kapital och konsumtion. Delar av statens inkomster kommer även från återbetalning av lån (t.ex. studielån) samt bidrag från Europeiska unionen (EU).

Statens utgifter indelas i 27 områden som fördelas på de 11 departementen, de Kungliga Hovstaterna, bidrag till kommunerna samt avgifter till Europeiska unionen.[3]

Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar för att sammanställa och publicera utfallet för statens budget. De publicerar ett utfall varje månad som innehåller en redovisning av inkomster och utgifter per utgifts- och inkomstområde. Varje år sammanställer ESV också utfallet för statens budget i ett underlag till Årsredovisning för staten.[4]

Under stora delar av året pågår budgetarbetet i Finansdepartementet och inbegriper prognoser för samhällsekonomin, årsredovisningar och budgetunderlag från myndigheter, en vårproposition från regeringen och arbeten i departement och utskott. Den politiska oppositionen lägger fram egna budgetförslag och de olika alternativen debatteras i utskotten, plenisalen och i massmedia. Slutligen överlämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen i september (gäller ej valår). I december fastställer slutligen riksdagen budgeten och regeringen ger myndigheterna i uppdrag att verkställa den.

Hur får staten in sina pengar?

Riksdagens sätt att besluta om budgetpropositionen och motionsförslagen kallas rambeslutsmodellen. Den innebär att det för varje utgiftsområde beslutas om en utgiftsram. Utgiftsramen anger hur höga utgifterna inom varje utgiftsområde sammanlagt får vara samt en beräkning av inkomsterna på statens budget.

Vilka är de fyra grundlagarna?

Grundlagarna bestämmer hur riksdagen och regeringen ska styra Sverige. Grundlagarna bestämmer också våra fri- och rättigheter.

Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. Det är därför svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag. För att kunna ändra en grundlag måste två olika riksdagar fatta samma beslut. Dessutom måste det ha varit val emellan så att folket fått vara med och tycka till.

Vilken regeringsform som styr Sverige idag?

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna ska kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring och välja den riksdag som tycker som de själva gör i frågan.

Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av folkomröstningen är då bindande endast om en majoritet av de röstande är emot förslaget. Då får riksdagen inte ändra i grundlagen. Möjligheten att folkomrösta om grundlagsändringar infördes 1980 men har aldrig använts.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

Det har funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras sedan 1300-talet. Den första regeringsformen utfärdades 1634. 1809 kom en regeringsform som bland annat slog fast att det skulle finnas en viss maktdelning mellan kungen och riksdagen. Parlamentarism, det vill säga att regeringen styr med stöd av parlamentet, riksdagen, började användas efter första världskriget. Men den skrevs in i regeringsformen först 1969.

Kungens makt har gradvis minskat genom åren. När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 blev kungen utan politisk makt och fick bara symboliska uppgifter.

Vart får staten sina pengar ifrån?

Varje år gör staten en budget. Den kan gå med minus, då får vi ett budgetunderskott. Den kan gå med plus, då får vi ett budgetöverskott.

Om vi under flera år har underskott i budgeten innebär det att staten får en nettoskuld, det vill säga lånen blir större än de finansiella tillgångarna.

Om staten under flera år har ett överskott minskar nettoskulden och blir ett plus. Det här är helt normalt. Vissa år ska staten ha underskott för att hålla i gång ekonomin, andra år ska den ha ett överskott för att på det sättet bromsa ekonomin.

Vad är Sveriges största utgifter?

Regeringens budgetförslag ska innehålla alla delar i statens budget, och regeringen får inte lämna några fler förslag om utgifter och inkomster senare under hösten. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl får en proposition om statens inkomster eller utgifter för nästa budgetår lämnas efter budgetpropositionen.

I statens budget finns alla statens inkomster och utgifter, som påverkar hur mycket pengar staten måste låna. Kostnaderna för systemet för ålderspension är de enda statliga utgifter som regeringen redovisar vid sidan av statens budget.

Vem har Sverige lånat pengar av?

Varje år gör staten en budget. Den kan gå med minus, då får vi ett budgetunderskott. Den kan gå med plus, då får vi ett budgetöverskott.

Om vi under flera år har underskott i budgeten innebär det att staten får en nettoskuld, det vill säga lånen blir större än de finansiella tillgångarna.

Hur mycket betalar de rikaste i skatt?

Studien är gjord med bland annat uppgifter om bankkonton i Schweiz i den så kallade Swissleaks, Panamaläckan, och Uppdrag Gransknings och SVT Nyheters avslöjande om svenskar som gjort självrättelser av utlandspengar.

Nu har Annette Alstadsaeter och hennes forskarkolleger Niels Johannesen vid Köpenhamns Universitet och Gabriel Zucman vid amerikanska UC Berkeley, kombinerat uppgifter om bankkonton i Schweiz med uppgifterna om brevlådeföretag i Panamaläckan och självrättelser och annan information från skattemyndigheterna.

Vilka är de 5 grundlagarna?

Kungens makt har gradvis minskat genom åren. När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 blev kungen utan politisk makt och fick bara symboliska uppgifter.

Vilka är de tre grundlagarna?

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade webbplats för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.

Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till flera tusen ämnestexter och pedagogiska filmer samt tusentals SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten.

SO-rummet riktar sig i första hand till elever och lärare på mellanstadiet (åk 5-6), högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Vem är vår statsminister 2023?

Den 14 september 2022 hade alla röster i riksdagsvalet räknats och resultatet ledde till att statsminister Magdalena Andersson formellt begärde sitt entledigande som statsminister dagen efter.[3]

Regeringsunderlaget består av Moderaterna (med 68 mandat), Kristdemokraterna (19 mandat) och Liberalerna (16 mandat) i regeringsställning med stöd av Sverigedemokraterna (73 mandat) utanför regeringen. Det har sin grund i Tidöavtalet, ett fyrpartiavtal med politiska överenskommelser som offentliggjordes den 14 oktober 2022.[4]

Trots att Sverigedemokraterna var största partiet i överenskommelsen ingick de inte i regeringen. Bakgrunden var att regeringspartierna hade lovat sina väljare att inte låta Sverigedemokraterna få plats i regeringen, men att ändå förhandla med dem. Överenskommelsen innebär att Sverigedemokraterna istället fick med många av sina vallöften och sakfrågor i Tidöavtalet, och att Sverigedemokraterna får nio tjänstemän i regeringens samordningskansli, i debatten beskrivna som Sverigedemokraternas förhandlingsstyrka, kontrollfunktion eller beredningskansli. Chef för SD-tjänstemännen är Gustav Gellerbrant.[5][6][7]

Statsministeromröstningen genomfördes måndagen den 17 oktober 2022 med röstsiffrorna 176 för och 173 mot. Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i riksdagen den 18 oktober 2022 och samma dag hölls skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, de övriga statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalen på Kungliga slottet.[11]

Vem har mest makt i Sverige?

Sveriges riksdag är landets lagstiftande organ, inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen har även ansvaret för att fastställa statsbudgeten, det vill säga att besluta om statens utgifter och inkomster. Regeringen har å sin sida rätt och även skyldighet att lägga fram ett förslag till ny statsbudget, en så kallad budgetproposition, men det är riksdagens uppgift att ta ställning till förslaget.[1] Lagförslag kan framläggas av regeringen eller representanter från riksdagen. Vidare har riksdagen till uppgift att tillsätta och avsätta regering (egentligen statsminister, som i sin tur får talmannens uppdrag att bilda regering) samt kontrollera densamma.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter, som väljs enligt ett proportionellt valsystem i allmänna val vart fjärde år. Valdagen är andra söndagen i september, samtidigt väljs också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter. Riksdagens arbete leds av en talman (se även lista över talmän i Sveriges riksdag).

Sveriges regering är landets verkställande organ och består av ett kabinett av statsråd, vanligtvis runt 20 till antalet, under ledning av en statsminister. Regeringen har till uppgift att styra riket. Tidigare hade kungen många av de maktbefogenheter som regeringen numera har, men i och med parlamentarismens genombrott 1917 övertog regeringen i praktiken kungens faktiska myndighetsutövande. Från och med 1974 års regeringsform har regeringen även formellt ansvaret för att styra riket. Regeringen har i princip ansvar för allting som enligt regeringsformen inte tillkommer riksdagen, det vill säga allt utom budgetreglering och lagstiftning. Denna behörighet brukar kallas för restkompetensen. Regeringen är till exempel statsförvaltningens högsta chef och har rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter till lagarna och har rätt att förordna om extra val till riksdagen. Regeringens makt anses ha stärkts i Sverige på senare år, i förhållande till Riksdagen, bland annat som en följd av EU-medlemskapet.

Statsministern utses av riksdagens talman och bekräftas av riksdagen. Ministrarna (statsråden), som ofta ansvarar för departement, utses av statsministern. Regeringen bildas genom att talmannen sammanträder med företrädarna för riksdagspartierna och de vice talmännen. Talmannen föreslår en statsministerkandidat för riksdagen, som därefter röstar om förslaget. Såvida inte minst hälften av ledamöterna röstar emot har den nya regeringen antagits. Statsministern får i uppdrag att välja ut de övriga statsråd som ska ingå i den nya regeringen. Antalet statsråd finns inte reglerat i grundlagarna.

Sverige är en konstitutionell monarki vilket innebär att statschefen är en konung eller en regerande drottning. Ämbetet är ärftligt, och arvsföljden regleras av successionsordningen. Enligt den nu gällande successionsordningen kan tronen endast ärvas av arvingar till kung Carl XVI Gustaf. Arvsrätten till kronan bygger på tre huvudprinciper; för det första kognatisk tronföljd, vilket innebär att både män och kvinnor kan ärva tronen. För det andra på primogenitur, det vill säga att den förstfödde ärver kronan, och för det tredje på lineal tronföljd, vilket betyder att kronan ärvs i rakt nedstigande led.

I och med förändringarna i 1974 års regeringsform har statschefen i stort sett bara representativa funktioner. Konungen undertecknar inte längre regeringsbeslut och han kan heller inte tillsätta eller avskeda vare sig statsministern eller enskilda statsråd (något som inte skett sedan 1910-talet). Statschefen är dock fortfarande ordförande i Utrikesnämnden och är även den som förklarar riksmötet öppnat. Regeringsskiften sker vid en särskild konselj inför statschefen och Riksdagens talman. Konungen tar emot och ackrediterar främmande staters ambassadörer i Sverige vid en särskild audiens och han skriver under svenska ambassadörers kreditivbrev för att kunna verka i främmande stater. Han avlägger även officiella statsbesök för Sveriges räkning och är värd då utländska statschefer besöker Sverige.[5]

Om statschefen inte har fullgjort sina plikter under sex månader måste regeringen anmäla detta till riksdagen, som då får ta ställning till om statschefen ska anses ha avgått eller inte. Om monarken av någon anledning tillfälligt inte är tillgänglig, måste en riksföreståndare utses.