Var kan man se aktieinnehav?

Det populära investeringssparkontot har inte mer än åtta år på nacken. Det gör att det fortfarande finns mycket aktier och fonder kvar på vanliga depåer, där vinstskatten är 30 procent.

Många gånger finns där en hög ackumulerad vinst efter många år av sparande och därmed en skatt som kanske inte känns jättekul att betala. Men åren går och vinsten blir ännu högre – och att ha dina aktier och fonder på ett ISK skulle kanske egentligen vara mer ekonomiskt.

Hur hittar jag min aktiebok?

Aktieboken är ett bolags enskilt viktigaste styrdokument ändå är det extremt eftersatt när det kommer till hur företag hanterar sin ägardata. Enligt vår erfarenhet är det extremt få företag som idag kan lämna ifrån sig en korrekt aktiebok utan att lägga både mycket tid och pengar under processen.

Hur vet jag vilka aktier jag äger?

Hur får man reda på vem som äger aktier i ett bolag?

Svar: Aktieboken är ett register över vilka som äger aktier i bolaget. Det är bolagets styrelse som är ansvariga för att upprätta aktieboken. Uppgifterna är offentliga och vem som helst kan begära ut dessa uppgifter från bolaget. Registret kan göras på vanligt papper eller digitalt i exempelvis något textredigeringsprogram eller liknande.

Enligt aktiebolagslagen ska alla aktiebolag ha en aktiebok. Uppgifterna i aktieboken ligger till grund för vem som har rätt att rösta på bolagsstämman och vem som ska få del av vinstutdelning. En styrelse i ett bolag utan aktiebok kan riskera böter eller fängelse.

Vad betyder aktieinnehav?

Ordet aktie kommer från det holländska ordet actie som i sin tur kommer från latinets actio som kan härledas till agere - att handla.[2]

Värdet på en aktie är beroende av bolagets lönsamhet och aktiekapital är därför att betrakta som riskkapital. Aktieägarna har dock begränsat ansvar för bolagets verksamhet i den meningen att de inte kan förlora mer än vad de satsat i bolaget. Aktieinnehavaren kan genom sitt delägarskap i bolaget få en rätt att delta och rösta på bolagsstämmor och ta del av bolagets vinst i form av löpande aktieutdelning. Antalet aktier och aktiekapitalet i bolaget kan förändras vid nyemission, emission och split.

I vissa länder, som Sverige, kan aktier utges i olika serier – A, B, C, D – med varierande villkor för respektive serie i såväl rösträtt som rätt till andel av aktieutdelning, ibland rätt att tillsätta ledamöter i bolagsstyrelsen eller andra särbestämmelser.[3] Dessa förmåner/villkor kan variera från bolag till bolag (och beroende på gällande lagstiftning vid olika utgivningstillfällen) och behöver inte nödvändigtvis innebära att A-aktien äger högre värde eller förmåner än övriga.[4] Det kan ibland vara tvärtom, varför man måste studera villkoren för varje bolag separat.[5] Villkoren för olika serier beror inte sällan på utgivarens ekonomiska situation vid nyemissioner, till exempel huruvida man har solid ekonomi och gott anseende eller befinner sig i trängande behov av nytt kapitalinflöde.

Man skiljer i Sverige mellan olika serier av aktier (A, B, C, D), där A-aktierna ofta berättigar innehavaren till fler röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B- eller C-aktien 1/10 (en tiondels så många röster) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels antal röster) inflytandegrader förekommer. Detta tillämpas när de ursprungliga aktieägarna vill behålla makten i företaget, men ändå ta in mera riskkapital. Idag får inga aktier med mindre än en tiondels antal röster utges i Sverige.

Bolagsstyrelsen framför en rekommendation till bolagsstämman om aktieutdelningens storlek, men det slutliga beslutet fattas av aktieägarna med enkel majoritet. Bolagsstämman kan även besluta (eller bemyndiga styrelsen att besluta) om aktieåterköp.

Är Aktieböcker offentliga?

Alla aktiebolag måste ha en aktiebok. Aktieboken är en handling som visar vem eller vilka som äger aktierna i ett aktiebolag. Både fysiska och juridiska personer kan äga aktier. För avstämningsbolag som bedriver handel med sina aktier finns andra regler och aktierna registreras i ett avstämningsregister hos en värdepapperscentral.

Om bolaget inte har uppdaterat sin aktiebok kan det leda till problem vid en försäljning eftersom det blir oklart vem som äger aktierna. Dessutom är det de aktieägare som är införda i aktieboken på dagen för stämman som har rätt att rösta på bolagsstämman.

Har bolaget inte uppdaterat sin aktiebok kan det leda till problem vid en försäljning.

Vad är min aktiebok se?

Inom kort så kommer samtliga våra tjänster att slås ihop och flyttas över till vår huvudtjänst, NVR. På NVR kommer det även fortsättningsvis gå att föra sin aktiebok helt gratis med ett nytt freemium-paket som introduceras i samband med att tjänsterna slås ihop. Det finns även möjlighet att teckna abonnemang för att få tillgång till mer funktionalitet.

Gratis Aktiebok är en mjukvara för att föra aktiebok digitalt och effektivt samt säkerställer att man som företag följer aktiebolagslagen. Vill man ha en mer komplett tjänst med Cap table (aktieägaröversikt) och möjligheter att ta ut rapporter så rekommenderar vi vår huvudtjänst nvr.se. Välkommen in!

Hur vet jag om jag har A eller B aktier?

Det finns olika typer av aktier: Stamaktier (A-aktier, B-aktier) och preferensaktier.

Olika aktieslag ger olika för och nackdelar
Stamaktier är generellt sett det som ger bäst avkastning på lång sikt
Preferensaktier erbjuder ofta 5-9% direktavkastning

Var registreras aktier?

Om en person äger mer än 25 % av de totala aktierna i ett aktiebolag, ska det bli registrerat hos Skatteverket. Det kan vara både fysiska och juridiska personer som är delägare i ett aktiebolag. I Sverige skiljer sig reglerna åt vid skattefrågor om aktiebolaget är ett fåmansföretag eller inte. Ett fåmansföretag består av maximalt fyra aktieägare som tillammans i bolaget har mer än 50 % av rösterna.

Det är vanligt att aktieägare vill reglera förhållandet mellan varandra genom att ingå ett aktieägaravtal. I ett aktieägaravtal går det bland annat att reglera vem som ska arbeta med vad, när vinstutdelning ska ske, vem som ska täcka eventuella förluster, hur nya delägare får ansluta sig och vad som händer om någon bryter mot avtalet m.m. Ett aktieägaravtal kan vara ett sätt att undvika framtida konflikter. Om företaget inte är ett aktiebolag utan en annan bolagsform såsom ett handelsbolag, är avtalet istället kallat för ett kompanjonsavtal. Däremot är avtalsinnehållet i princip detsamma som i ett aktieägaravtal.

Vem är ägare till företaget?

På allabolag.se visas alltid de senast publicerade bokslutssiffrorna. Dessa hämtas när ett bolag har lämnat in sin årsredovisning. Fristen för att lämna in sin årsredovisning är senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Om till exempel räkenskapsåret löper från den 1 januari till den 31 december (detta är vanligast) ska bolaget senast ha inlämnat sitt bokslut den 31 juli. Bolaget kan också ha ett så kallat brutet räkenskapsår som normalt finns i tre varianter (mmdd): 0501–0430, 0701–0630 eller 0901–0831.

Utöver dessa brutna räkenskapsår, kan Skatteverket vid "synnerliga skäl" godkänna att en annan period än tolv hela månader får användas. Detta kan ge utslag i ett bolags siffror, exempelvis att bolaget under räkenskapsår 1 har en mycket större omsättning än under räkenskapsår 2 eftersom räkenskapsår 1 innehöll fler månader.

Det finns enbart tillgång till exakta bokslutssiffror och nyckeltal för aktiebolag. För andra bolagsformer visar vi omsättning och antal anställda inom ett intervall beräknat av SCB. När det inte finns siffror tillgängliga för ett aktiebolag har bolaget troligtvis inte ännu lämnat in sin första årsredovisning.

Hur många aktieägare får ett privat bolag ha?

De första diskussionerna om att använda aktiebolagsformen i Sverige inleddes under liberaliseringsreformerna åren 1848-1864, och ledde till att Riksdagen 1847–1848 den 6 oktober 1848 antog Sveriges första aktiebolagslag. Bolagsformen drevs fram som en effekt av industrialiseringen av Sverige. De viktigaste elementen var att aktieägarna inte hade något personligt ansvar för bolagets verksamhet, och att bolagen ålades att hålla en årlig bolagsstämma där verksamhet och ekonomi redovisades.[1]

Denna lag, som var influerad av fransk rätt, bestod av endast 15 paragrafer som framför allt reglerade formerna för bolagets bildande, stadfästande och upplösning. Lagen föreskrev att bolagsordningen måste stadfästas av Konungen för att aktieägarna skulle njuta frihet från personligt ansvar. Eftersom lagen inte innehöll något direkt förbud att bilda aktiebolag utan stadfästelse, bildades efter lagens tillkomst ganska många osanktionerade aktiebolag. I vad mån och under vilka förutsättningar som aktieägarna i sådana aktiebolag svarade för bolagets förpliktelser var dock oklart.[2]

Under 1850-talet skapades 78 aktiebolag i Sverige (nästan samtliga industriföretag), och under 1860-talet ytterligare 347 bolag. Handel med aktier i bolagen påbörjades på 1850-talet i Stockholm, Göteborg och Norrköping, men den första riktiga aktieauktionen (handel till sälj- och köpkurser) hölls först den 4 februari 1863 på Stockholmsbörsen.[1]

Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. En aktieägare riskerar i princip bara sitt inbetalda kapital och är i övrigt skyddad. Detta skall dock inte förväxlas med styrelseledamöter och VD som däremot har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet. Såväl civilrättsligt gentemot bolaget och (under vissa ytterligare förutsättningar) gentemot aktieägare och andra tredje män, som straffrättsligt om de skulle begå brott i bolaget. Aktieägarna röstar varje år på bolagsstämman i frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för det gångna året.

Ett aktiebolag kan i avseendet organisationsform vara lite svårt att avgränsa då både interna och externa tillgångar tas med i balansräkningen. Med interna tillgångar avses i den här bemärkelsen tillgångar som anförskaffats för eget bruk, eller producerats för och av eget bruk - exempelvis produktionsfaktorer, naturresurser och anställda, alltså tillgångar som kan klassas som in-house. Externa tillgångar avser de tillgångar som har anförskaffats av aktiebolaget, men som inte kan klassas som in-house - exempelvis uppköp av (externa) konsulttjänster, bemanningspersonal, införskaffade licenser och immaterialrätter, entreprenadkontrakt, utkontraktering, rådgivning och andra externa insatser som verkar på bolaget och således tillhör bolaget.

Svenska privata aktiebolag har krav på ett lägsta aktiekapital om 25 000 kronor (från och med 1 januari 2020).[14] Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. För ett publikt aktiebolag är det lägsta aktiekapitalet 500 000 kronor. Det finns ingen övre gräns och ett aktiebolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst.

1848 års aktiebolag förutsatte att det fanns ett aktiekapital men ställde inga krav på aktiekapitalets storlek. I 1895 års aktiebolagslag fastställdes att aktiekapitalet skulle vara minst 5 000 kr. Trots olika förslag på höjning dröjde det till 1973 innan gränsen blev 50 000 kr. Äldre aktiebolag behövde dock inte höja sitt aktiekapital till denna nivå förrän senast 1981.[15]

Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en så kallad kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Vad är skillnaden mellan A och B aktier?

Här kommer en liten genomgång om vilket aktieslag som är bäst att köpa i de fall bolaget har mer än en aktie noterad. A-aktier eller B-aktier. Det som vi vill ha är stor handel i aktien och relativt låg kurs.

Somliga aktier, oftast A-aktier även om det finns undantag, har fler röster på bolagsstämmorna. Det är inget att jaga som småsparare.

Var är aktieboken?

Hur ser aktiebok ut?

Eftersom samtliga aktiebolag måste starta med ett aktiekapital, kräver också lagen att bolaget för en aktiebok över företagets aktier och aktieägare. Det är aktiebolagets styrelse som har ansvaret att upprätta aktieboken och den bör skapas så snart alla stiftare har undertecknat stiftelseurkunden.

Det går bra att föra aktiebok både med hjälp av dator och utskrifter, alternativt med lösblads- eller kortsystem. Eventuella datorutskrifter får inte vara äldre än tre månader.

Vad är bäst A eller B-aktie?

Det är oftast ett fåtal majoritetsägare som äger och styr olika bolag. Detta gör att de sällan vill göra sig av med röststarka A-aktier, vilket gör så att A-aktien har en lägre omsättning på marknaden än B-aktien. Det innebär att det köps och säljs färre A-aktier än B-aktier en normal börsdag.

För den vanliga småspararen är kanske inte rösträtten något som i praktiken har någon betydelse eftersom bolagen ändå vanligtvis styrs av ett fåtal storägare av A-aktier, så kanske B-aktien är något att föredra eftersom man då kan köpa och sälja med jämna mellanrum. Så istället ska man kanske tänka på följande:

Vilken aktie har högst omsättning?
Är det stor prisskillnad och varför?

Det finns ett par saker som är bra att tänka på innan man som nybörjare investerar sina pengar i aktier.

Tänk långsiktigt. Att handla med aktier kräver ett långsiktigt tänk eftersom det alltid kommer att ske rörelser upp och ned under en dag, vilket inte behöver ha någon betydelse på längre sikt.
Välja ett företag som du känner igen. Det är viktigt att förstå branschen och hur det går genom att läsa deras rapporter och detta kan vara svårt om du väljer ett företag som du inte känner till sedan innan. Så gör inte din första investering utav dina pengar till något komplicerat utan välj t.ex ett företag där du använder deras tjänster eller produkter dagligen, så att du bättre kan förstå om företaget går bättre eller sämre.
Sprid riskerna. Tänk på att inte investera allt i ett och samma bransch eftersom du då blir mer känslig om det händer något i just den branschen och det kan medföra att dina risker ökar.