Vad är Taleändring?

Bakgrunden i det aktuella målet var följande. Anders och Beda hade de gemensamma barnen Ceasar och Cecilia. Beda avled 2006 och Anders ärvde henne med fri förfoganderätt. Han upprättade 2008 ett testamente enligt vilket hans kvarlåtenskap, med undantag för bröstarvingarnas laglotter, skulle tillfalla hans nya sambo. Anders lämnade penninggåvor till sin kusin vid två tillfällen, 300 000 kr i augusti 2014 och 200 000 kr i januari 2015. Under 2015 lämnade han också penninggåvor om sammanlagt 300 000 kr till sin sambos tre barnbarn. Anders avled 2017.

De gemensamma barnen (bröstarvingarna) väckte i september 2018 en fastställelsetalan mot kusinen och barnbarnen och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att gåvorna var att likställa med testamente med den följden att bröstarvingarnas laglott ska beräknas utifrån värdet av kvarlåtenskapen efter Anders med tillägg av gåvorna, samt att kusinen respektive barnbarnen var skyldiga att återbära så stor del av gåvorna som behövdes för att täcka laglotterna vid arvskiftet efter Anders (jfr 7 kap. 4 § ärvdabalken).

I oktober 2019 justerade bröstarvingarna sina yrkanden och yrkade även fastställelse av att Anders gåvor skulle återbäras till dödsboet efter Anders i den utsträckning som krävs för att bröstarvingarna skulle utfå sitt fulla arv efter sin mor Beda. Enligt bröstarvingarna hade gåvorna också orsakat en sådan väsentlig minskning av Anders egendom att återbäring krävdes för att bröstarvingarna skulle få ut sitt fulla arv efter Beda (jfr 3 kap. 3 § ärvdabalken).

När är talan väckt?

Hej och tack för din fråga!

Det dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (här benämnd RB).

Vad är ett Processhinder Vad ska domstolen göra om den anser att ett sådant finns?

Man brukar säga att rättegångshinder är sådana omständigheter som leder till att en talan ska avvisas. Det är dock inte riktigt så enkelt. Vissa omständigheter som utgör rättegångshinder ska domstolen avhjälpa på eget initiativ.

Vilka rättegångshinder som kan finnas är viktigt att känna till, om man ska skriva en stämningsansökan, eftersom en ansökan om stämning ska avvisas om det är uppenbart att målet på grund av rättegångshinder inte kan tas upp till prövning.

Det finns ingen generell regel om vilka omständigheter som utgör rättegångshinder, utan man är tvungen att räkna upp vilka rättegångshinder som finns. Man kan dock dela in dem i fyra grupper, nämligen omständigheter som hör till

Hur formulerar man ett yrkande?

Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.

En förutsättning för att fullmäktiges beslut ska få verkställas är att protokollet från sammanträdet justeras. Formerna för justering av protokoll framgår av arbetsordningen för fullmäktige. Protokollet justeras av tjänstgörande presidium som ska se till att protokollet stämmer med vad som hände och beslutades på sammanträdet.

Om det visar sig att ordförande och justerarna har olika uppfattningar om innehållet i ett ärende får dessa antecknas i protokollet. Om oenigheten rör något väsentligt i beslutet finns möjligheten att överlämna justeringen till fullmäktige.

Kommunfullmäktige får besluta vid ett sammanträde att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutas. Om det inte är möjligt ska beslutstexten läsas upp av ordföranden. Om omedelbart justerad paragraf inte kunnat redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutats får beslutet ändå expedieras direkt på fullmäktiges sekretariats ansvar.

Kan man ändra stämningsansökan?

När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar.

Se också:

Vad är en Fullgörelsetalan?

Hur du bör utforma din talan beror på vad du vill att domstolen ska besluta om. Det finns två olika typer av talan, fullgörelsetalan och fastställelsetalan. Vid en fullgörelsetalan ska motparten fullgöra viss prestation, till exempel betala ett visst belopp, överlämna viss egendom eller upphöra med viss verksamhet. Vid en fastställelsetalan fastställer domstolen istället att ett visst rättsförhållande föreligger eller inte föreligger, till exempel att någon av parterna har en viss rättighet eller skyldighet såsom att en part äger viss egendom eller har en skyldighet att betala skadestånd till motparten.

Beroende på om du vill att motparten ska fullgöra viss prestation (fullgörelsetalan) eller att ett visst rättsförhållande ska fastställas (fastställelsetalan) bör du utforma din begäran (ditt yrkande) till domstolen på olika sätt. Det är nämligen utformningen på yrkandet som avgör vilken typ av talan du gör gällande.

Vem får väcka talan?

Hej och tack för din fråga!

Det dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (här benämnd RB).

Vem väcker talan?

När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren vad som ska hända. Åklagaren kan besluta om det här:

Om åklagaren väcker åtal blir det rättegång i domstol. Om det är ett mindre allvarligt brott kan domstolen besluta om dom utan rättegång.

Hur dömer domstolen i ett tvistemål?

Protokollföraren ropar på målet via domstolens högtalarsystem.
Efter påropet går parterna in i rättssalen tillsammans.
Den som vill följa rättegången som åhörare kan också gå in då.
Den som ska vittna måste däremot vänta. Vittnet ska nämligen inte påverkas av det som sägs tidigare i rättegången. Vittnet ropas in i salen när det är dags för vittnesförhöret.

Kan den som är missnöjd med en dom alltid få den prövad i Högsta domstolen?

Huvudregeln är att Högsta domstolen bara ger prövningstillstånd om Högsta domstolens dom eller beslut kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge vägledning för hur domstolarna ska bedöma liknande fall (prejudikatskäl).

Bestämmelserna om när Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd finns i 54 kapitlet 10 § rättegångsbalken. Det är den som överklagar ett hovsrättsavgörande som ska ange sådana skäl som krävs för att Högsta domstolen ska kunna ge prövningstillstånd. Det räcker alltså inte att man anger att hovrätten har bedömt målet fel. För Högsta domstolen gäller inte riktigt samma regler för att meddela ett prövningstillstånd som för en hovrätt. Att exempelvis hovrättens bevisvärdering ifrågasätts är i regel inget skäl för prövningstillstånd, eftersom en bedömning av bevisningen i ett enskilt fall oftast inte kan ske så generaliserat att domen blir vägledande.

Kan man stämma någon?

I den här artikeln kommer vi att berätta för dig hur du gör en stämningsansökan, när du kan stämma någon, kostnaderna för stämning, vad som händer under rättegången och mycket mer.

Vad krävs för återremiss?

Sammanträdesordföranden ska utreda om det finns lagliga förutsättningar att hålla sammanträdet. För att ett sammanträde ska vara beslutfört måste ett tillräckligt antal ledamöter vara närvarande. Fullmäktiges sammanträde är beslutfört då minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande. Ett annat organ än fullmäktige är beslutfört då över hälften av ledamöterna är närvarande (KomL 103 §). Om för få ledamöter är närvarande kan sammanträdet inte hållas.

Ordföranden ska också konstatera vilka som är närvarande och om dessa har rätt att närvara. Endast organets ledamöter får delta i beslutsfattandet vid organets sammanträden. I förvaltningsstadgan kan det bestämmas att andra än de som är ledamöter har rätt att närvara och yttra sig på organets sammanträden. Bestämmelserna gäller främst förtroendevalda som inte är ledamöter i organet och kommunanställda. Ett organ kan också särskilt besluta höra en sakkunnig eller part vid ett sammanträde.

Till utredningen av lagliga förutsättningar hör att ta reda på om sammanträdet har sammankallats på det sätt som bestäms i förvaltningsstadgan eller som organet har bestämt.

Andra kommunala organ än fullmäktige fattar i allmänhet sina beslut på föredragning av en tjänsteinnehavare. De ärenden som kommer upp i fullmäktige bereds av kommunstyrelsen eller i vissa fall av revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott. I övriga organ svarar föredraganden för beredningen. Vid fullmäktiges sammanträden föredrar ordföranden beredningen av ärendena oftast genom att hänvisa till föredragningslistan.

Det är föredragandens skyldighet att på basis av beredningen komma med ett beslutsförslag till det organ som avgör ärendet. För resultatet av beredningen redogörs i allmänhet i föredragningslistan. I vissa fall kan beslutsförslaget läggas fram först vid sammanträdet. Om beslutsförslaget läggs fram först vid sammanträdet bör det finnas en grundad anledning till det, och detta tillvägagångssätt bör utgöra ett undantag.

I beslutsförslaget ska föredraganden inta en objektiv ställning till ärendet. Förslaget ska vara utformat så att organet kan godkänna det som sitt beslut i ärendet ("förslaget godkändes"). Det är i allmänhet ett formfel om beslutsförslag av föredraganden saknas. Om ett beslutsförslag har lagts fram men förslaget inte är tillräckligt preciserat, måste föredragningens laglighet bedömas från fall till fall.

Kan svaranden ändra sin talan?

Huvudregeln när en stämningsansökan har lämnats in är att talan inte får ändras

Det finns dock ett visst utrymme för ändringar enligt tre undantag. (Dessutom finns det ändringar som istället ses som justeringar av talan och därmed är tillåtna). Syftet med dessa undantag är att processen i domstol ska bli processekonomiskt.

Käranden, det vill säga den som ger in stämningsansökan, ska även kunna anpassa talan utifrån hur svaranden lägger upp sitt svaromål. Ett annat syfte är att käranden inte ska riskera att göra en ekonomisk förslut på grund av omständigheter som sker under rättegången.

Kan man dra tillbaka en stämningsansökan?

Både privatpersoner och företag hamnar någon gång i en situation där det uppstår en tvist. Det kan till exempel handla om att ett avtal inte följts, att betalning inte erlagts eller att egendom utsatts för skada.

I bästa fall kan tvisten lösas direkt genom en överenskommelse. I andra fall går det inte att komma överens. Om någon av de inblandade i tvisten vill initiera en rättegång och att domstolen ska avgöra tvisten så måste en stämningsansökan skickas in till tingsrätten. I vardagligt tal brukar man kalla det att man stämmer någon. Inom juridiken säger man istället att tingsrätten utfärdar en stämning efter en ansökan. Vi har en gratis mall för stämningsansökan med tillhörande instruktion som du kan ladda ner.

Om du bestämt dig för att stämma någon, ett företag eller en privatperson så ska du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan måste innehålla vissa delar för att kunna godkännas. Börja med att ladda ner vår gratismall för stämningsansökan där du kan se vilka uppgifter som måste finnas med i ansökan. Du kan även, helt gratis, ladda hem en instruktion för hur man fyller i ansökan.

Yrkande och grund är båda centrala delar av stämningsansökan. Hur välavvägda och välskrivna dessa är, är till stor del avgörande för den framgång som kan nås i målet. Eftersom båda delarna är väldigt viktiga men också kluriga att skriva om man inte besitter juridisk kunskap är det många som tar hjälp av ett juridiskt ombud för att utforma just dessa delar.