:

Måste man ha utgivningsbevis?

Innehållsförteckning:

  1. Måste man ha utgivningsbevis?
  2. Vad betyder fri utgivning?
  3. Hur kan Mr koll vara lagligt?
  4. Vad kostar ett utgivningsbevis?
  5. Måste man ha ansvarig utgivare?
  6. Vilken lag är tf?
  7. Vill inte synas på Mrkoll?
  8. Vilka domar syns på Mrkoll?
  9. Varför utgivningsbevis?
  10. Hur blir man ansvarig utgivare?
  11. Vad innebär att vara ansvarig?
  12. Vad är skillnaden på TF och YGL?
  13. Är ett register en allmän handling?
  14. Kan man plocka bort sig från Mrkoll?
  15. Kan man se vem som sökt på en på Mrkoll?

Måste man ha utgivningsbevis?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ansvarig utgivare innebär den person som är ansvarig enligt grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetslagen (YGL). Genom att ha en ansvarig utgivare så kan det som publiceras därmed uppnå grundlagsskydd. Ibland kan det även krävas en ansökan om utgivningsbevis.

Vad betyder fri utgivning?

Med ett utgivningsbevis blir din webbplats eller databas grundlagsskyddad enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det innebär att:

  • det gäller särskilda ansvarsregler för yttrandefrihetsbrott,
  • det är utgivaren som ansvarar för det som publiceras,
  • meddelare har rätt att vara anonyma – vilket innebär att myndigheter inte får efterforska deras namn och journalister får inte avslöja meddelarens identitet,
  • myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering (censurförbud).

Du har även möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtet enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att det görs undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling för webbplatser med utgivningsbevis för att på så sätt upprätthålla rätten till yttrandefrihet. 

Hur kan Mr koll vara lagligt?

Än en gång har regeringen misslyckats med att sätta stopp för Lexbase och andra privata brottsregister.

Det börjar bli parodiskt.

Vad kostar ett utgivningsbevis?

Med ett utgivningsbevis blir din webbplats eller databas grundlagsskyddad enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det innebär att:

  • det gäller särskilda ansvarsregler för yttrandefrihetsbrott,
  • det är utgivaren som ansvarar för det som publiceras,
  • meddelare har rätt att vara anonyma – vilket innebär att myndigheter inte får efterforska deras namn och journalister får inte avslöja meddelarens identitet,
  • myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering (censurförbud).

Du har även möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtet enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att det görs undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling för webbplatser med utgivningsbevis för att på så sätt upprätthålla rätten till yttrandefrihet. 

Måste man ha ansvarig utgivare?

  • När du registrerar en radio- eller tv-sändning  
  • När du ansöker om tillstånd att sända radio eller tv
  • När du ansöker om utgivningsbevis för exempelvis en webbplats
  • När ni är ett massmedium och registrerar en webbplats

Vilken lag är tf?

1 §  Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn eller sin pseudonym eller signatur utsättas å skriften. Vad nu sagts äger motsvarande tilllämpning beträffande den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, så ock i fråga om utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Lag (1976:955).

2 §  I mål som rör tryckfrihetsbrott må fråga ej väckas om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, ej heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Om för skrift, som ej är periodisk, författare eller utgivare har angivits å skriften med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande, må dock frågan om han är ansvarig behandlas i målet.

Fråga om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 3 § må utan hinder av första stycket handläggas i samma rättegång som mål som där angives. Lag (1976:955).

1 §  Rätt att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person. Lag (1976:955).

2 §  Skrift, som i riket framställes genom tryckpress eller som här mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken gäller utgivningsbevis, skall innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt eller eljest mångfaldigat skriften samt om ort och år för mångfaldigandet, om skriften är avsedd att utgivas i riket och ej är att hänföra till bild- eller tillfällighetstryck.

Om utsättande av uppgifter som avses i första stycket å skrift, som mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken ej gäller utgivningsbevis, är föreskrivet i 1 kap. 5 § första stycket. Lag (1976:955).

1 §  Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. I lag får föreskrivas att även utlänning eller utländsk juridisk person får vara ägare till sådan skrift. Lag (1994:1376).

1 §  Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.

2 §  Utan hinder av denna förordning gälle vad i lag är stadgat för det fall att någon

  • förevisar pornografisk bild på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt eller utan föregående beställning med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon sådan bild;
  • 2 §  Såsom tryckfrihetsbrott skall icke anses tillkännagivande i annons eller annat sådant meddelande, om ej av meddelandets innehåll omedelbart framgår att ansvar för sådant brott kan ifrågakomma. Är i förening med omständighet, som icke omedelbart framgår av meddelandets innehåll, meddelandet straffbart, gälle vad därom är stadgat. Vad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga om meddelande genom chiffer eller på annat sätt, som är hemligt för allmänheten.

    3 §  Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

  • högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;
  • 1 §  För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

    Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren. Lag (1976:955).

    5 §  För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare skriftens författare, om han på sätt i 3 kap. 2 § sägs uppgivits vara författare till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan hans samtycke eller hans namn, pseudonym eller signatur utsatts därå mot hans vilja. Lag (1976:955).

    6 §  Är författare ej enligt 5 § ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 2 § sägs särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.

    För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om författaren var avliden, då skriften utgavs.

    10 §  Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var han här i riket uppehåller sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.

    Lag samma vare, om beträffande den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara förelåg omständighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet, samt den efter honom ansvarige ägt eller bort äga kännedom om omständigheten.

    11 §  Till omständighet, som enligt detta kapitel skulle medföra att annan än den tilltalade hade att svara, må hänsyn tagas allenast om den åberopas före huvudförhandlingen.

    1 §  Justitiekanslern skall vaka över att de gränser för tryckfriheten som angivas i denna förordning ej överskridas. Lag (1976:955).

    2 §  Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ej må annan än Justitiekanslern inleda förundersökning rörande tryckfrihetsbrott. Endast Justitiekanslern och rätten äga besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott, om ej annat är föreskrivet i denna förordning.

    Regeringen äger hos Justitiekanslern anmäla skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. I lag må föreskrivas att allmänt åtal för tryckfrihetsbrott må väckas endast efter regeringens medgivande.

    1 §  Förekommer anledning att tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott kan konfiskeras, må i avbidan på beslut därom skriften läggas under beslag.

    I avbidan på rättens beslut må ock, i fall som avses i 7 kap. 8 §, meddelas utgivningsförbud för periodisk skrift. Lag (1998:1438).

    1 §  Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott. Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

    Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.

    Om enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap.2 eller 3 § gäller vad i lag är stadgat. Lag (1976:955).

    2 §  Skrift, som tryckts utom riket, skall anses här utgiven då den på sätt i 1 kap. 6 § sägs blivit utlämnad för spridning inom riket. Lag (1991:1470).

    3 §  Är periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.

    För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften tillämpas vad i första stycket sägs. Lag (1991:1470).

    1 §  Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.

    Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, skall samtidigt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får den domstol som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen. Lag (1988:1447).

    2 §  Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns tillsättande vad i 12 kap.10–14 §§ är stadgat.

    Vill inte synas på Mrkoll?

    Du kan ta bort dina uppgifter på Eniro genom att kontakta kundservice via mail till [email protected] alternativt via brev till:

    Använd länken under, sök upp dina uppgifter och välj sedan “ta bort”. Du behöver Bank-ID-inloggning.

    Vilka domar syns på Mrkoll?

    Något Stefan Lundell upplevde under försäljningsprocessen var att det var lätt att lägga allt fokus på den operativa delen, men att man inte bör förbise den emotionella aspekten. Han själv fick en hel del existentiella funderingar i samband med försäljningen.

    ”Jag skrev faktiskt en text om exitdepression före sommaren och pratade då med flera andra entreprenörer som upplevt det här depressiva tillståndet.”

    Man har levt sitt företag och känslan ’vad ska jag göra nu’ kommer över en

    Varför utgivningsbevis?

    Med ett utgivningsbevis blir din webbplats eller databas grundlagsskyddad enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det innebär att:

    • det gäller särskilda ansvarsregler för yttrandefrihetsbrott,
    • det är utgivaren som ansvarar för det som publiceras,
    • meddelare har rätt att vara anonyma – vilket innebär att myndigheter inte får efterforska deras namn och journalister får inte avslöja meddelarens identitet,
    • myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering (censurförbud).

    Du har även möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtet enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att det görs undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling för webbplatser med utgivningsbevis för att på så sätt upprätthålla rätten till yttrandefrihet. 

    Hur blir man ansvarig utgivare?

    Om en webbsida har en ansvarig utgivare går det att publicera personuppgifter utan samtycke. Detta beror på att tryckfrihetsförordningen sätter personuppgiftslagen ur spel, eftersom grundlagar gäller före andra lagar och regler (se även § 7 PuL). Beakta dock undantaget av denna regel för myndigheter, d.v.s. en högskola måste - trots utgivningsbevis - fortfarande följa PuL (se avsnittet Vem är ansvarig?).

    Det innebär samtidigt att rektor, som högste chef, blir ytterst ansvarig för all webbrelaterad verksamhet vid högskolan. Därför blir det ännu viktigare att ha full kontroll över vad som skrivs på högskolans samtliga officiella och privata webbsidor, d.v.s. även på de webbsidor som är lösenordsskyddade (t.ex. en kurswebb).

    Vad innebär att vara ansvarig?

    Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

    Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

    Vad är skillnaden på TF och YGL?

    Yttrandefrihet är bland annat friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Tryckfrihet är en del av yttrandefriheten. Den regleras i två grundlagar; Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1766 för tryckt media och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991 för etermedia och vissa sidor på internet.

    Man brukar tala om tryckfrihetens sex grundbultar:

    Är ett register en allmän handling?

    Handlingsoffentligheten är en del av offentlighetsprincipen. Genom handlingsoffentligheten ges allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar. Rättigheten omfattar bara allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. En handling blir allmän genom att den antingen kommer in till en myndighet eller upprättas av myndigheten. Handlingen måste också vara förvarad hos myndigheten.

    Kan man plocka bort sig från Mrkoll?

    Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

    Jag tolkar din fråga som att du undrar om man kan ta bort personlig information m.m från Mrkoll.se. För att besvara din fråga kommer "Offentlighetsprincipen" att ligga till grund för min utvärdering. Jag kommer även att förklara hur Mrkoll lagligen kan publicera personuppgifter och domar.

    Kan man se vem som sökt på en på Mrkoll?

    Gemensamt för alla söktjänster som finns på internet är att avlidna personer inte kan sökas upp och du kan till exempel inte söka på Beata Ratzman mrkoll eller Einar Grönberg på MrKoll. Det hjälper inte ens om du skriver in hela hans namn, som var Einar Nils Grönberg på Mrkoll. Information om personer som inte finns i livet tas därmed bort automatiskt när systemet uppdateras.