:

Måste en förening ha stadgar?

Innehållsförteckning:

  1. Måste en förening ha stadgar?
  2. Vilka regler gäller för ekonomiska föreningar?
  3. Var kan jag hitta en förenings stadgar?
  4. Vad ska en förenings stadgar innehålla?
  5. Vem skriver under stadgar?
  6. Vad är skillnaden mellan en ideell förening och en ekonomisk förening?
  7. Vem har ekonomiskt ansvar i en ekonomisk förening?
  8. Vem är betalningsansvarig i en ekonomisk förening?
  9. Måste man följa stadgarna?
  10. Måste stadgar vara underskrivna?
  11. Vad händer om man inte följer föreningens stadgar?
  12. Vad händer om man bryter mot föreningens stadgar?
  13. Vad menas med stadgar?
  14. Vad är syftet med en ekonomisk förening?
  15. Måste en ekonomisk förening ha en revisor?

Måste en förening ha stadgar?

Utmärkande för en ideell förening är att den uppfyller något av följande krav:

  • Den har en ideell målsättning, och det oavsett om föreningen bedriver ekonomisk verksamhet eller inte.
  • Den främjar sina medlemmars ekonomiska intressen men inte genom ekonomisk verksamhet.

Med ekonomisk verksamhet avses en affärsmässigt organiserad eller bedriven verksamhet. Med ideellt ändamål avses i princip allt som inte är ekonomisk verksamhet.

Vilka regler gäller för ekonomiska föreningar?

En registrerad ekonomisk förening är en juridisk person och ett eget skattesubjekt. Föreningen beskattas alltså för sina inkomster. I Sverige är koncerner inte skattesubjekt. Skattelag­stift­ningen tar dock hänsyn till koncern­förhållanden i vissa fall. Ett exempel på det är reglerna om koncern­bidrag, som gör det möjligt att utjämna resultatet inom en koncern.

Svenska ekonomiska föreningar är i princip skattskyldiga för alla inkomster oavsett om de förvärvats i Sverige eller utomlands.

Ekonomiska föreningar betalar statlig inkomstskatt. För juridiska personer är den statliga inkomst­skatten 20,6 procent av den beskatt­nings­bara inkomsten. Detta gäller beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 (65 kap. 10 § IL).

All beskattning görs i inkomstslaget näringsverksamhet (1 kap. 3 § IL), och föreningens inkomst beräknas i huvudsak enligt bestämmelserna i 13-40 kap. IL. Inkomster och utgifter på grund av närings­verk­sam­het som föreningen bedriver räknas till inkomst­slaget närings­verk­sam­het (13 kap. 1 § IL).

För ekonomiska föreningar räknas även inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, eller i form av kapital­vinster och kapitalförluster, till inkomst­slaget närings­verk­sam­het, även om de inte ingår i den närings­verk­sam­het som föreningen bedriver (13 kap. 2 § IL).

Var kan jag hitta en förenings stadgar?

I föreningsregistrets informationstjänst kan du köpa ett registerutdrag med uppgifter om bland annat eventuella namntecknare. I tjänsten kan du också köpa de föreningsstadgar som förts in i föreningsregistret från och med 2011. Gå till tjänsten för att köpa registerutdrag och stadgar.Öppnas i en ny flik

Alternativt kan du beställa föreningars registerutdrag, stadgar och andra dokument genom att använda vår elektroniska beställningsblankett. I så fall skickar vi de beställda dokumenten per post eller e-post och fakturerar för dem separat. Öppna föreningsregistrets dokumentbeställningsblankett.

Via föreningsregistrets elektroniska informationstjänst får du grunduppgifter om föreningar gratis, till exempel föreningens namn, FO-nummer och hemort. I tjänsten kan du också gratis söka fram handläggningsfasen av en anmälan som lämnats in till föreningsregistret. Gå till föreningsregistrets elektroniska informationstjänst för att söka uppgifter om föreningar.Öppnas i en ny flik

Vad ska en förenings stadgar innehålla?

Utmärkande för en ideell förening är att den uppfyller något av följande krav:

  • Den har en ideell målsättning, och det oavsett om föreningen bedriver ekonomisk verksamhet eller inte.
  • Den främjar sina medlemmars ekonomiska intressen men inte genom ekonomisk verksamhet.

Med ekonomisk verksamhet avses en affärsmässigt organiserad eller bedriven verksamhet. Med ideellt ändamål avses i princip allt som inte är ekonomisk verksamhet.

Vem skriver under stadgar?

En förening måste ha skrivna stadgar. Stadgarna är föreningens egna interna regler och ska innehålla bland annat föreningens namn, syfte och mål med verksamheten, hur man utser styrelsen, hur beslut ska fattas m.m.

Det är viktigt att föreningen följer sina egna stadgar oavsett vad som är aktuellt för stunden. Avvikelser från föreningens egna stadgars bestämmelser kan innebära att vi inte kan behandla ditt ärende.

Vad är skillnaden mellan en ideell förening och en ekonomisk förening?

Vad avgör om en förening är ideell eller ekonomisk?

Hej! Det de båda föreningsformerna har gemensamt är att dem ska ha: 1) Stadgar, vilket är ett slags avtal mellan medlemmarna om att föreningen ska bedriva en viss form av verksamhet för ett visst syfte. Dem ska även innehålla föreningens namn och hur beslut i föreningens angelägenheter ska fattas. 2) En firma (föreningens namn) 3) En styrelse * För ekonomiska föreningar så finns det ytterligare några punkter som ska tas upp i stadgarna, se https://lagen.nu/1987:667#K2P2S1. Den mest grundläggande skillnaden mellan de två föreningsformerna är att en *ekonomisk förening* ska ha ett ekonomiskt syfte, det ska bedrivas en ekonomisk verksamhet och medlemmarna ska delta i verksamheten. En ekonomisk förening har alltså till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och har därmed ett affärsmässigt syfte, se https://lagen.nu/1987:667#K1P1S1. En *ideell förening* är å sin sida en association som antingen har en ideell målsättning (vare sig den bedriver någon ekonomisk verksamhet eller ej) _eller_ en association som har till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen _men_ som inte gör det genom att bedriva ekonomisk verksamhet. Den ideella föreningen får alltså aldrig ha både ett ekonomiskt syfte samtidigt som den bedriver ekonomisk verksamhet. Att en ideell förening, exv. en fotbollsklubb, säljer bingolotter är alltså tillåtet om den gör det för att kunna driva fotbollsklubben men inte för att medlemmarna ska kunna tjäna pengar på försäljningen. En ekonomisk förening ska för övrigt registreras hos bolagsverket och blir efter det en juridisk person. Föreningen kan därmed ikläda sig rättigheter och skyldigheter samt föra talan vid domstol, precis som en fysisk person skulle kunna göra, se https://lagen.nu/1987:667#K1P2S1. En ideell förening blir en juridisk person utan registrering, om de ovan stående punkterna 1-3 är uppfyllda. En annan stor skillnad mellan de två föreningsformerna är att ekonomiska föreningar är lagreglerade men det är inte ideella föreningar. Med vänliga hälsningar

Vem har ekonomiskt ansvar i en ekonomisk förening?

Övrigt/annat

Hej! Jag är kassör i en Ideell förening och min fråga lyder. Kan jag bli personligt betalningsansvarig? Föreningen omfattar tre medlemmar och har stadgar. Jag har förstått att detta innebär då att föreningen är en juridisk person. Vi anordnar en festival just nu men det finns alltid risker och om alla fakturor inte skulle kunna betalas, vad händer då? En till fråga är. Hur lämnar kassören föreningen? Behövs styrelsen meddelas i förväg och måste man då ha beslutet godkänt av alla i föreningen?

Vem är betalningsansvarig i en ekonomisk förening?

Övrigt/annat

Hej! Jag är kassör i en Ideell förening och min fråga lyder. Kan jag bli personligt betalningsansvarig? Föreningen omfattar tre medlemmar och har stadgar. Jag har förstått att detta innebär då att föreningen är en juridisk person. Vi anordnar en festival just nu men det finns alltid risker och om alla fakturor inte skulle kunna betalas, vad händer då? En till fråga är. Hur lämnar kassören föreningen? Behövs styrelsen meddelas i förväg och måste man då ha beslutet godkänt av alla i föreningen?

Måste man följa stadgarna?

Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Inledningsvis bör det nämnas att det inte finns någon lagstiftning som gäller specifikt för just ideella föreningar såsom det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag. För ideella föreningar gäller istället vad som kallas för god föreningsed och föreningspraxis. 

Måste stadgar vara underskrivna?

När ni ska ändra personer som ska företräda föreningen gentemot banken, det vill säga vilka som ska vara fullmaktshavare, eller ändra användare av föreningens internetbank, ska besluten alltid finnas med i ett styrelse- eller årsmötesprotokoll. Använd vår mall som bilaga formulerat beslut. Både nya och eventuellt tidigare företrädare som ska fortsätta företräda föreningen gentemot banken ska finnas med i beslutet. Textmall

  • Exempelprotokoll (pdf)
  • Beslutsformulering för företrädare gentemot Sparbanken Alingsås   

När ni ska ändra personer som ska företräda föreningen gentemot banken, det vill säga vilka som ska vara fullmaktshavare, eller ändra användare av föreningens internetbank, ska besluten alltid finnas med i ett styrelse- eller årsmötesprotokoll. Använd vår mall som bilaga formulerat beslut. Både nya och eventuellt tidigare företrädare som ska fortsätta företräda föreningen gentemot banken ska finnas med i beslutet. Textmall

  • Exempelprotokoll (pdf)
  • Beslutsformulering för företrädare gentemot Sparbanken Alingsås   

Vad händer om man inte följer föreningens stadgar?

I en ideell förening ska medlemmarna normalt kunna delta i och påverka besluten. Det ordinarie föreningsmötet är föreningens beslutande organ efter modell som hämtats från lagen om ekonomiska föreningar.

Av föreningens stadgar bör det därför framgå

  • när man ska hålla årsmöte
  • under vilka omständigheter man ska hålla extra föreningsmöte
  • hur man ska kalla till möten
  • vilka frågor man ska behandla på de olika mötena
  • hur medlemmarna utövar sin rösträtt
  • hur man ska fatta besluten.

Vad händer om man bryter mot föreningens stadgar?

En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening och regler för hur beslut ska fattas återfinns i lagen om ekonomiska föreningar i kombination med regler i bostadsrättslagen. Enligt dessa regler ska styrelsen ha minst tre ledamöter, varav minst två ska tillsättas genom val på stämman. Alla ledamöter måste vara medlemmar i föreningen om inte föreningens stadgar tillåter något annat eller det handlar om en make/maka till en medlem. Det går också att ha arbetstagarrepresentanter för det fall föreningen t.ex. har en anställd vaktmästare. Utöver ordinarie ledamöter är det lämpligt med ett antal suppleanter som kan träda i de ordinarie ledamöternas ställe om dessa av någon anledning är frånvarande. Detta gäller både om en ledamot inte kan ställa upp på ett visst möte eller om denne säljer sin bostadsrätt och ska flytta från föreningen.

I en styrelse ska en ledamot väljas till ordförande (styrelsen väljer normalt själv vem), en ledamot ska vara kassör och en sekreterare. Styrelsen är beslutsför, d.v.s. kan fatta gällande beslut, om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om en styrelse är fler än det föreskrivna minimiantalet tre ledamöter undviker man situationer som att föreningens eldsjälar (ordförande och hennes son som är sekreterare i styrelsen) fattar alla beslut själva eller fattar beslut där de uppenbart är jäviga. Å andra sidan kan en för stor styrelse göra arbetet tungrott. Det gäller att anpassa antalet ledamöter utifrån varje enskild bostadsrättsförenings storlek och övriga förutsättningar.

Vi kan hjälpa er förening med att se över era stadgar om ni vill ändra antalet ledamöter/suppleanter som er förening ska ha. Om ni t.ex. har i era stadgar att ni ska vara minst 7 ledamöter i styrelsen, innebär detta att 4 personer måste närvara på varje möte för att styrelsen ska vara beslutsför. Detta kan innebära onödiga förseningar i handläggningen.

Gränsdragningen mellan vad som faller innanför ramarna för styrelsens befogenhet och vilka beslut som ska fattas på en stämma är ett av de områden där det begås mest misstag. Vissa styrelser vill gärna bestämma allt själva och fattar beslut som är utanför deras befogenhet medan andra styrelser skyggar iväg från ansvar och med glädje hänskjuter alla frågor, stora som små, till föreningsstämman för beslut. Man bör givetvis undvika att arbetet blir tungrott utan ska vara beredd på att ta in medlemmar utanför styrelsen vid behov i arbetet. Man måste också undvika att styrelsen helt bakbinds av stämmobeslut som hindrar vanligt styrelsearbete.

I en bostadsrättsförening ansvarar styrelsen för den löpande förvaltningen medan större beslut ska tas på stämma. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma. Vill en bostadsrättsförening t.ex. bygga om en vindsvåning till två lägenheter för uthyrning är detta ett sådant beslut som ska tas på en föreningsstämma. Att notera är vidare att stämman är det ställe där motioner från medlemmar ska tas upp. Har man som medlem större förslag eller synpunkter som inte direkt rör den löpande förvaltningen bör man alltså inte ta det i förbifarten när man råkar åka hiss med föreningens ordförande utan ta upp det i riktigt ordning på en föreningsstämma.

Vad ingår då i den löpande förvaltningen? Vad kan styrelsen själv fatta beslut om? Ganska mycket faktiskt. Styrelsens ansvar är ganska långtgående och av det följer också befogenheten att fatta beslut. Styrelsen representerar bostadsrättsföreningen och har ansvar både mot medlemmarna och som fastighetsägare gentemot myndigheter och hyresgäster. Har föreningen anställda är det också styrelsen som har arbetsgivaransvaret. De ansvarar för fastigheten och alla dess funktioner vilket inte bara innebär att det ska skottas och sandas utan t.ex. också innebär att man måste vara insatt i olika skyddslagstiftningar som gäller för fastighetsägare som miljölagstiftning, brandföreskrifter m.m. Det finns många egenkontroller som måste göras med jämna mellanrum, exempelvis kontroller av hissar och ventilation. Att ha en så kallad underhållsplan rekommenderas d.v.s. ett dokument med nedskrivna rutiner för vad som behöver göras för att möta alla de krav som gäller. Styrelsen är också ansvarig för föreningens ekonomi vilket innebär att de ska se till att föreningen har en god ekonomi. Varje år måste en budget sättas upp och sedan i slutet på året en årsredovisning och andra dokument som behövs för revision. Sist men inte minst, så är de ansvariga för den allmänna trivseln och ska se till att ordningsregler i stadgarna följs och att medlemmar uppmuntras att dyka upp på städdagar och på annat sätt engagera sig i föreningen.

Som ovan nämns ska en styrelse enligt lag ha minst tre, men gärna fler, ledamöter. För att en styrelse ska kunna vara beslutsför måste fler än hälften av alla ledamöter vara närvarande. En styrelse på tre skulle alltså kunna fatta beslut med bara två närvarande ledamöter. För beslut gäller så kallad enkel majoritet det vill säga den sida som har flest röster vinner. Är det lika antal röster har ordföranden utslagsrösten. Rent teoretiskt är det därför möjligt att ordförande och en ledamot kan fatta bindande beslut, trots att både den tredje medlemmen och suppleanten ligger i vinterkräksjuka. Och detta utan att bryta mot röstningsreglerna. Detta är kanske inte en särskilt vanlig situation, men illustrerar hur viktigt det är att ha en väl övervägd storlek på styrelsen inte bara för att fördela arbetsbörda och ansvar utan också för att motverka maktmissbruk.

Mer vanligt är att styrelsen inte följer röstningsreglerna och därför fattar beslut med för få antal ledamöter närvarande. Kanske av okunskap, kanske för att man känner att det inte finns tid att vänta med ett beslut. Dessutom, enligt reglerna är en styrelse inte beslutsför även om fler än hälften av medlemmarna är närvarande om inte samtliga ledamöter haft tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillräckligt underlag för att avgöra ett ärende. Detta innebär alltså att det inte är tillåtet att ta upp ett ärende för allra första gången och direkt fatta beslut om inte alla ledamöter är närvarande.

Vi bistår ofta styrelser i hanteringen av olika beslut. Det kan gälla dels frågor om jäv i styrelsen och dels om hur en viss fråga bör handläggas. Hur gör man om styrelsen inte kommer överens i en viss fråga? Och hur bör man lämpligast formulera besluten?

Vad menas med stadgar?

Ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, ideella föreningar eller stiftelser kan inte bildas utan att stadgar har antagits eller godkänts.

Stadgarna för en ekonomisk förening ska enligt svensk lag innehålla

  • föreningens firma,
  • den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
  • ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
  • den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen, hur insatserna ska fullgöras
  • antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt tiden för deras uppdrag,
  • vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
  • vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta.[1]

Vad är syftet med en ekonomisk förening?

Ekonomisk förening är en företagsform där medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som satsas i föreningen. Medlemmarna ska vara delaktiga i föreningen som konsumenter eller förbrukare, som leverantörer, genom att själva arbeta inom föreningen eller genom att använda de tjänster som föreningen erbjuder.

Föreningen ska bestå av minst tre medlemmar och företrädas av en styrelse samt ha minst en revisor. Styrelsen och revisorn väljs av en föreningsstämma. När den ekonomiska föreningen har bildats ska den registreras hos Bolagsverket och blir då en juridisk person och får ett organisationsnummer.

 Lästips!  Så startar du en ekonomisk eller ideell förening

Måste en ekonomisk förening ha en revisor?

Med större företag menas bland annat ekonomiska föreningar

som uppfyller mer än ett av de följande villkor två år i rad (samma villkor):

  • Mer än 50 anställda i medeltal.
  • Mer än 40 miljoner kronor i redovisad balansomslutning. 
  • Mer än 80 miljoner kronor i redovisad nettoomsättning. .

Ekonomiska föreningar som räknas som mindre kan välja att upprätta årsredovisning enligt det förenklade K2-regelverket.