:

Vad kan man göra åt förstorad prostata?

Innehållsförteckning:

  1. Vad kan man göra åt förstorad prostata?
  2. Var finns CoreTherm?
  3. Vad är CoreTherm behandling?
  4. Vad är Rezum behandling?
  5. Kan man få stånd utan prostata?
  6. Kan förstorad prostata gå tillbaka?
  7. Kan man cykla med kateter?
  8. Varför hyvlar man prostatan?
  9. Finns det medicin mot förstorad prostata?
  10. Kan en 70 åring få stånd?
  11. Kan man få prostatacancer om man inte runkar?
  12. Kan man duscha när man har kateter?
  13. Kan man få stånd när man har kateter?
  14. Kan män ha samlag utan prostata?
  15. Hur ofta ska män kolla prostatan?

Vad kan man göra åt förstorad prostata?

Cancerfonden och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies du tillåter utöver de som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Var finns CoreTherm?

Den här rapporten är framtagen av Metodrådet, Sydöstra sjukvårdsregionen.

Lästid: mindre än en minut Publicerad: 2021-10-22 Publikationstyp:

Vad är CoreTherm behandling?

Den här rapporten är framtagen av Metodrådet, Sydöstra sjukvårdsregionen.

Lästid: mindre än en minut Publicerad: 2021-10-22 Publikationstyp:

Vad är Rezum behandling?

Den här rapporten är framtagen av Metodrådet, Sydöstra sjukvårdsregionen.

Lästid: mindre än en minut Publicerad: 2021-10-22 Publikationstyp:

Kan man få stånd utan prostata?

Impotens är vanligt efter prostataoperation. Ett gott råd till patienterna är att komma i gång så fort som möjligt med sexlivet. Då är chansen stor att det blir bättre med tiden, menar urologen Ove Andrén.

Fyra av fem prostata-cancerpatienter som inte får någon behandling dör av andra orsaker än sin cancer. Det visar en ny avhandling av Ove Andrén, urolog och överläkare på universitetssjukhuset i Örebro. Han har följt 223 obehandlade prostatacancerpatienter under 20 år. Alla hade tumörer som från början inte hade spridit sig utanför prostatan.

Kan förstorad prostata gå tillbaka?

Cancerfonden och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies du tillåter utöver de som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Kan man cykla med kateter?

Thorbjörn Lindgren och sonen Gabriel tycker om att vara ute och cykla tillsammans, något som inte alls var lika självklart när Thorbjörn hade problem med läckage och urinträngningar på grund av förstorad prostata. Tack vare enkel behandling är han idag helt problemfri.Foto: Mats Holmertz

Efter 60-årsåldern svullnar prostatan hos många män vilket gör att prostatan klämmer åt kring urinröret och sädesledare. Ofta blir urinblåsan påverkad och för många blir det svårare att kissa och tömma blåsan. Fenomenet kallas godartad prostataförstoring och är ofarligt, men jobbigt att leva med.

Varför hyvlar man prostatan?

När görs prostatahyvlingar?

Många äldre män har en förstorad prostata. De åtgärdas inte förrän de ger besvär. Den vanligaste behandlingsmetoden är hyvling.

Finns det medicin mot förstorad prostata?

  • De flesta patienterna kan undersökas och behandlas inom primärvården.
  • Ofta räcker det med enbart uppföljning.
  • Patienterna behandlas vanligen med läkemedel: alfablockerare, 5-alfa-reduktashämmare och kombinationer av dessa.
  • Alfablockerare lindrar snabbt symtomen, men påverkar inte den naturliga utvecklingen av förstoringen. 5-alfa-reduktashämmare minskar småningom prostatakörtelns storlek. Vid kombination av läkemedlen förbättras behandlingsresultatet.
  • Om läkemedelsbehandlingen inte hjälper eller situationen blir komplicerad, remitteras patienten till den specialiserade sjukvården.
  • Behandling med operation är nödvändig, om tillräckligt terapisvar inte fås eller om sjukdomen har orsakat en komplikation.
  • Sedvanlig hyvling, (transuretral resektion) av prostatan har behållit sin viktiga ställning för behandling av svåra fall, men vid sidan av denna finns numera även laserbehandling
  • Syftet med rekommendationen är att förbättra diagnostiseringen av godartad prostataförstoring och skapa en enhetlig behandlingspraxis.
  • Vårdrekommendationen är avsedd för både primärvården och den specialiserade sjukvården.
  • Vid godartad prostataförstoring förstoras prostatans glandulära och stromala delar. Förhållandet mellan förändringarna i de olika delarna varierar kraftigt från person till person. På grund av förstoringen uppkommer förträngningar urinröret som hindrar urinflödet och orsakar urineringssymtom.
  • Godartad prostataförstoring blir vanligare med åldern «Berry SJ, Coffey DS, Walsh PC ym. The development ...»1. Histologiskt konstateras prostatahyperplasi hos upp till 80 % av männen över 60 år, men endast 40 % har urineringssymtom på grund av detta «Garraway WM, Collins GN, Lee RJ. High prevalence o...»2, «Koskimäki J. Lower urinary tract symptoms in men. ...»3, «Sagnier PP, Girman CJ, Garraway M ym. Internationa...»4, «Sanda MG, Doehring CB, Binkowitz B ym. Clinical an...»5
  • Den naturliga förloppet för godartad prostataförstoring varierar avsevärt. Symtomen varierar periodvis, och under 3–5 års uppföljning är de hos två tredjedelar av patienterna oförändrade eller blir till och med lindrigare «Hoitamattomista noin kahdella kolmesta oireisto pysyy samanlaisena tai lievittyy viiden vuoden aikana. Virtsaummen riski on keskimäärin 6,8/1 000 henkilövuotta.»A. Vid längre uppföljning ökar symtomen dock i genomsnitt.
    • Risken för att obehandlade patienter som har symtom ska få urinretention inom fem år är 4–7 % «Hoitamattomista noin kahdella kolmesta oireisto pysyy samanlaisena tai lievittyy viiden vuoden aikana. Virtsaummen riski on keskimäärin 6,8/1 000 henkilövuotta.»A och bland dem uppkommer behov av operation hos 10 % «Hidas virtaama, suurentunut eturauhanen ja suurentunut PSA-pitoisuus lisäävät ilmeisesti virtsaummen riskiä.»B.
  • Svåra urineringssymtom, långsammare urinflöde, förstorad prostata, ökad PSA-koncentration i serum och åldrande ökar risken för urinretention «Hidas virtaama, suurentunut eturauhanen ja suurentunut PSA-pitoisuus lisäävät ilmeisesti virtsaummen riskiä.»B.
  • De enda kända riskerna för godartad prostataförstoring är åldern och normal androgenproduktion. Mer information om ämnet «Androgeenivaikutuksen estämisen vaikutus eturauhasen kokoon ja eturauhasen liikakasvun oireisiin»1. Ärftliga faktorer kan dock också ha betydelse «Taipumus eturauhasen hyvänlaatuiseen liikakasvuun saattaa periytyä jossakin määrin. Lisäksi tunnetaan harvinainen familiaalinen taudin muoto.»C.
  • Målet är att konstatera
    • fall, där patientens urineringssymtom beror på godartad prostataförstoring som kan behandlas inom primärvården
    • fall, där patienten behöver undersökningar och behandlingar inom den specialiserade sjukvården.
  • undersökningar inom den specialiserade sjukvården ska leda till en exakt diagnos för urineringsstörningen och rätt behandling.
  • En allmänläkare påbörjar läkemedelsbehandlingen om det inte finns tecken på sjukdomskomplikationer eller andra sjukdomar som orsakar urineringssymtom (se schema «gvr00019c.pdf»1). Vid behov remitteras patienten för fortsatta undersökningar till en urolog, som kan påbörja läkemedelsbehandlingen eller planera operativ behandling. Uppföljningen av godartad prostataförstoring kan i allmänhet genomföras inom primärvården.
  • Då det finns tecken på sjukdomskomplikationer eller andra sjukdomar som orsakar urineringsbesvär bör patienten remitteras till urologen, som när behövliga tilläggsundersökningar har utförts kan påbörja läkemedelsbehandlingen och överföra patienten tillbaka till allmänläkarens mottagning för fortsatt vård, om ingen annan sjukdom konstateras, eller planera in en operation för patienten.
  • Brådskande vård och behandling är nödvändig endast i komplicerade fall och om patienten har svåra symtom. Operativ behandling är absolut nödvändig om sjukdomen har orsakat
    • skador i njurvävnaden «Munuaisten vajaatoiminta ilmeisesti paranee tai korjaantuu merkittävästi, kun korkeapaineinen virtsaretentio laukaistaan.»B
    • överfyllnadsinkontinens «Jacobsen SJ, Girman CJ, Guess HA ym. Natural histo...»11
    • återkommande urinretention «Berry SJ, Coffey DS, Walsh PC ym. The development ...»1, «Denis L, McConnell J, Yoshida O ym. The evaluation...»12
    • blåsstenar «Eturauhasen liikakasvu saattaa lisätä rakkokivien muodostumisen vaaraa.»C
    • kronisk urinvägsinfektion «Mebust WK, Holtgrewe HL, Cockett AT ym. Transureth...»13.
  • Behandlingsbehovet ska övervägas, om patienten har hinder för urinflödet och symtom som försämrar livskvaliteten «Abrams P, Chapple C, Khoury S ym. Evaluation and t...»14, «Male lower urinary tract dysfunction: evaluation a...»15.
  • Operation är «Eturauhasen hyvänlaatuisen liikakasvun ensisijainen hoito on leikkaus, kun se aiheuttaa toistuvaa virtsaumpea, ylivuotoinkontinenssia, toistuvia virtsatietulehduksia, rakkokiviä, virtsarakon divertikkelin tai ylävirtsateiden laajenemisen (myös ilman munuaisten vajaatoimintaa).»D, «gvr00019c.pdf»1, «gvr00019b.pdf»2 det första alternativet, om
    • residualurinen återkommande är över 300 ml
    • det finns en stor divertikel i blåsan
    • patienten har upprepad makroskopisk hematuri
    • patienten har täta återkommande urinvägsinfektioner och andra orsaker har uteslutits
    • symtomen är svåra (symtompoäng ≥ 20) efter sex månaders läkemedelsbehandling
    • patienten vill ha operationsbehandling och en förträngning konstateras hos patienten.
  • I övriga fall är uppföljning och läkemedelsbehandling tillräcklig «Denis L, McConnell J, Yoshida O ym. The evaluation...»12, «Ficarra V, Guillè F, Schips L ym. Proposal for rev...»16.
  • När operationsbehandling övervägs, ska man tillsammans med patienten gå igenom den förväntade nyttan av operationen samt eventuella biverkningar, såsom inkontinens och störningar i de sexuella funktionerna.
  • För patienter med lindriga symtom är uppföljning lämplig «Valpas seuranta näyttäisi olevan hyvä vaihtoehto miehille, joilla ei ole virtsaamisoireista suurta haittaa tai jotka eivät halua vielä leikkausta.»B. Även vid medelsvåra symtom kan man börja med uppföljning, om symtomen inte väsentligt försämrar livskvaliteten och komplikationer inte har utvecklats «Kolmen vuoden seurannassa oireet lievittyvät yli kolmasosalla vaikeaoireisistakin potilaista. Lieväoireisista päätyy leikkaukseen alle 20 % tässä ajassa.»B. Om prostatan är betydligt förstorad fortsätter den vanligen att växa och symtombilden förvärras «5-alfareduktaasin estäjä pysäyttää eturauhasen hyvänlaatuisen liikakasvun etenemisen.»A.
  • Uppföljningen omfattar klargörande av sjukdomens karaktär för patienten och grundundersökningar med 1–2 års mellanrum eller om symtomen förändras «Wasson JH, Reda DJ, Bruskewitz RC ym. A comparison...»17.
  • Patienter som behandlas konservativt ska regelbundet följas upp med tanke på utveckling av komplikationer till följd av förträngning i urinröret.
    • Efter påbörjande av läkemedelsbehandling rekommenderas utvärdering av terapisvaret för alfablockerare efter 1–3 månader och för 5-alfa-reduktashämmare efter 6 månader «Abrams P, Chapple C, Khoury S ym. Evaluation and t...»14.
  • När ett tillräckligt terapisvar har uppnåtts med läkemedelsbehandling, är uppföljningsbesök med 1–2 års mellanrum vanligen tillräckligt. Då utförs basundersökningar (symtomenkät, mätning av PSA och kreatininkoncentration i serum och enligt läkarens övervägande prostatapalpation) «Denis L, McConnell J, Yoshida O ym. The evaluation...»12 och mätning av residualurin, åtminstone om symtomen har ökat. Om behandlingsresultatet är bra, behövs ingen uppföljning efter operation «Wasson JH, Reda DJ, Bruskewitz RC ym. A comparison...»17.
    • Om patienten har symtom på urinvägsinfektion, tas ett urinprov och en eventuell urininfektion behandlas med en antibiotikakur enligt mikrobiologiskt sensitivitetstest.
  • Nivåstrukturerad uppföljning:
    • Patienter som behandlas konservativt följs upp inom öppenvården, dit patienten också återvänder efter kompletterande undersökningar som har utförts på en urologisk enhet, om beslut om läkemedelsbehandling eller uppföljning har fattats. Om läkemedelsbehandlingen inte har önskad effekt, remitteras patienten till en urolog.
  • Indikatorer på befolkningsnivå är antal patienter som genomgått basundersökning, kompletterande undersökningar och behandlingar med olika metoder, andel patienter som behandlas med operation av absolut nödvändiga skäl av alla patienter som behandlas med operation, väntetid till åtgärden samt andelen reåtgärder och komplikationer.
  • Indikatorer på individnivå: Patienten bedömer behandlingseffekten genom att fylla i en symtomenkät, och dessutom mäts urinstrålens flöde och residualurinen. Man fortsätter att följa upp antalet urinvägsinfektioner, kreatininkoncentrationen i serum och utveckling av komplikationer.

Kan en 70 åring få stånd?

Ungefär 80 procent av alla fall av erektil dysfunktion hos män orsakas av kroppsliga sjukdomar och 20 procent uppskattas bero på psykogena störningar. Av kroppsliga orsaker står diabetes för den största delen och hjärt-kärlsjukdomar inklusive högt blodtryck för en nästan lika stor del.

– Det är viktigt att känna till att erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på begynnande hjärt-kärlsjukdom. Det finns nämligen en stark koppling mellan tillståndet och sjukdom i blodkärlen. Lindrig erektil dysfunktion kan innebära lindrig kärlsjukdom, svår erektil dysfunktion kan alltså innebära svår kärlsjukdom. Kopplingen är således stark och när en man drabbas av erektil dysfunktion som inte bara är tillfällig bör en grundläggande medicinsk genomgång göras. Det kan leda till att upptäckt och behandling av sjukdomar som kan förbättra patientens allmänna hälsoprognos.

Andra vanliga orsaker till problemet är operationer i bäckenområdet, till exempel avlägsnande av prostata eller urinblåsan vid cancersjukdom samt olika sjukdomar i nervsystemet.

Kan man få prostatacancer om man inte runkar?

Ny forskning: Män som masturberar ofta drabbas mer sällan av prostatacancer

Det gör dig inte blind, du får inte heller håriga handflator – däremot kan det skydda dig mot prostatacancer. Att onanera ofta kan minska risken för att drabbas av en av de vanligaste cancersjukdomarna, visar ny forskning.

Kan man duscha när man har kateter?

  • Ansvara för katetersättning och för att vårdtagaren har lämplig kateter och anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs
  • Tillgodose patientens behov av information och undervisning för att kunna utöva egenvård
  • Ansvara för att kateterjournal alternativt omvårdnadsepikris följer vårdtagaren mellan olika vårdgivare (SOSFS 2005:27)

Kan man få stånd när man har kateter?

  • tappningskateter, som också kallas engångskateter
  • kvarliggande kateter som sätts in i urinblåsan genom urinröret och kallas KAD
  • kvarliggande kateter i urinblåsan som sätts in genom huden ovanför blygdbenet, som också kallas subrapubisk kateter.

Katetrar finns i olika storlekar. De vanligaste är mellan 12 millimeter och 16 millimeter i omkrets. Det varierar hur långa de är.

Innan du får en kateter träffar du en läkare eller en uroterapeut som avgör vilken typ av kateter du ska få. Du förbereder dig på olika sätt beroende på om du ska få en engångskateter eller en kvarliggande kateter genom urinröret eller genom huden.

Innan du får en kateter träffar du en läkare eller en uroterapeut som avgör vilken typ av kateter du ska få. Du förbereder dig på olika sätt beroende på om du ska få en engångskateter eller en kvarliggande kateter genom urinröret eller genom huden.

Du får lära dig hur självtappning går till av en sjuksköterska eller en uroterapeut. Du får också information om vilka olika typer av tappningskatetrar som finns och vilken sort som är bäst för just dig.

Du får lära dig hur självtappning går till av en sjuksköterska eller en uroterapeut. Du får också information om vilka olika typer av tappningskatetrar som finns och vilken sort som är bäst för just dig.

Kan män ha samlag utan prostata?

Nästa typ av prostatacancer är den som bedöms kunna botas med behandling. De behandlingar som står till buds är operation eller strålbehandling. Båda anses vara likvärdiga för att bota cancern. Risken med operation är att de blodkärl och nerver som löper på varsin sida om prostatakörteln påverkas. Om cancern sitter nära ytan av prostatan är det risk att nerver och blodkärl måste tas bort helt eller delvis vid operationen. Hur allvarliga erektionsproblemen blir beror på hur operationen utförs. Andra faktorer som har stor betydelse är ålder och inte minst potensförmågan före operationen.

– Potensbesvär finns också efter strålbehandling men istället för den omedelbara påverkan som sker efter en operation kan problemen komma något år efter strålbehandlingen. Det som händer är att ärrvävnad bildas som ett resultat av strålbehandlingen. Ärrbildningen påverkar blodkärl och nerver längs prostatans yta och orsakar då motsvarande erektionsproblem som vid operation, påpekar Anders Bjartell.

Sexuell förmåga är en kombination av fysisk förmåga och psykisk balans, säger Anders Bjartell.

Hur ofta ska män kolla prostatan?

  • Du har symtom som skulle kunna bero på prostatacancer.
  • Läkaren har upptäckt en förändring i prostatan som behöver utredas.
  • Du har prostatacancer. Då kan PSA-prov visa hur behandlingen påverkar sjukdomen.
  • Du har haft prostatacancer. Då kan PSA-provet visa om sjukdomen är på väg tillbaka.
  • Du är 40 år eller äldre och har en ärftligt ökad risk för cancer i prostatan.
  • Du vill ta reda på om du har prostatacancer, även om du inte har några symtom eller någon känd förändring i prostatan.

Före 50 års ålder är prostatacancer sällsynt. Efter 75 års ålder är det ovanligt att en liten prostatacancer som upptäcks med enbart PSA-prov hinner bli allvarlig.

Regelbundna PSA-prov ger goda möjligheter att tidigt upptäcka en prostatacancer som kan bli allvarlig. Då går det ofta att få behandling så att du kan bli av med sjukdomen innan den sprids. Men ibland finns det nackdelar med att lämna PSA-prov om du är utan symtom.

PSA-prov kan leda till behandling för prostatacancer i onödan. Du kan ha en cancertumör som växer långsamt och som aldrig kommer att utvecklas till en allvarlig sjukdom. Det går inte att säga i förväg hur det kommer att bli.

Regelbundna PSA-prov ger goda möjligheter att tidigt upptäcka en prostatacancer som kan bli allvarlig. Då går det ofta att få behandling så att du kan bli av med sjukdomen innan den sprids. Men ibland finns det nackdelar med att lämna PSA-prov om du är utan symtom.

PSA-prov kan leda till behandling för prostatacancer i onödan. Du kan ha en cancertumör som växer långsamt och som aldrig kommer att utvecklas till en allvarlig sjukdom. Det går inte att säga i förväg hur det kommer att bli.

Behandling mot prostatacancer kan påverka livskvaliteten. Du kan till exempel få nedsatt förmåga att få stånd eller besvär med att det läcker urin.

Hur du gör om du vill lämna ett PSA-prov varierar beroende på var du bor. Oftast ska man kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

En del regioner erbjuder regelbunden testning till vissa åldersgrupper. Då blir du kontaktad.