Vad är myndighetsutövning mot enskild?

Ett beslut eller annan åtgärd som fattas av en myndighet och som är ett uttryck av makt över en medborgare.

Det är endast "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande" som räknas som myndighetsutövning. Annat som myndigheten ägnar sig åt räknas inte in i myndighetsutövningen, exempelvis avtal eller affärsmässig verksamhet.

Vad är myndighetsutövning exempel?

När utskottens och nämndernas protokoll har justerats anslås de inom två arbetsdagar på kommunens officiella anslagstavla som sitter i receptionen i kommunkontoret i Nossebro, Sturegatan 4, eller så kan du se anslagen via vår digitala anslagstavla.

Anslaget sitter på kommunens anslagstavla i tre veckor. Om du vill överklaga lagligheten (laglighetsprövning) i ett politiskt beslut ska det ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag anslaget sattes upp på kommunens anslagstavla.

Vad innebär att utöva myndighet?

En myndighet är ett organ som är vald av en församling som är tillsatt genom allmänna val. För kommunal verksamhet är det kommunfullmäktige som utser ledamöter i nämnderna och styrelserna. Varje nämnd och styrelse är en myndighet. En myndighet kännetecknas av att den bestämmer ensidigt över invånarna i enlighet med lag och bestämmelser.

Vad innebär principen om oberoende myndighetsutövning?

Begreppet myndighetsutövning användes i äldre förvaltningsrättslagstiftning för att bestämma en mer kvalificerad typ av offentlig verksamhet, vilken skulle omfattas av särskilda regler. Det fanns en uppdelning mellan allmänna bestämmelser som skulle tillämpas vid all ärendehandläggning samt särskilda bestämmelser som var mer centrala från rättssäkerhetssynpunkt och som bara var tillämpliga i ärenden som utgjorde myndighetsutövning.

Begreppet myndighetsutövning används inte längre i förvaltningslagen. De processuella rättssäkerhetsgarantierna ska istället som huvudregel gälla i alla slags ärenden, inte bara i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild (prop. 2016/17:180 s. 48). Tillämpningsområdet för flera av förfarandereglerna i den nuvarande förvaltningslagen har därmed utvidgats i förhållande till vad som gällde tidigare.

Den gränsdragning som finns kvar i förvaltningslagen är mellan ärendehandläggning och faktiskt handlande. Vid faktiskt handlande så är endast reglerna i förvaltningslagen om god förvaltning tillämpliga (1, 5–8 §§ FL).

När en myndighet gör fel?

Jag arbetar som handläggare på en statlig myndighet och undrar vilka konsekvenser som kan följa på att en handläggare inte följer förvaltningslagen (vid en anmälan av något slag)? Blir det en JO-anmälan mot myndigheten och i vilka fall kan det rörs sig om ett tjänstefel? Är det skillnad på om beslutet rör sig om ett avslag eller ett återkrav? Har det betydelse om handläggaren medvetet eller omedvetet har brutit mot en paragraf?

Myndighetsutövning innebär utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Det kan bestå av både gynnande och betungande beslut, men det är endast de betungande besluten som den enskilde kan överklaga, enligt 22 § förvaltningslagen. Beslut om avslag och återkrav omfattas alltså av begreppet ”myndighetsutövning”. För att en handläggare på en myndighet ska kunna straffas för tjänstefel måste rekvisiten i 20 kap. 1 § brottsbalken vara uppfyllda. Där framgår att ”den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år”. Av detta kan man utläsa att om handläggaren medvetet brustit i utövningen så blir tjänstefel aktuellt. Det kan även gälla om handläggaren omedvetet gör fel, om man kan anse att han eller hon förfarit oaktsamt. Vidare står dock i paragrafen ”Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas för ansvar”. Detta är en viktig undantagsregel, då tjänstemän i annat fall inte skulle våga utföra sina arbeten, eftersom risken för fel alltid kommer att föreligga. Om felet i fråga anses ringa, går alltså tjänstemannen fri från ansvar. Det är JO som kontrollerar att myndigheter och tjänstemän följer aktuella lagar och andra författningar. Mvh

Finns det något krav för att få behandla en uppgift utifrån grunden allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning?

Att den personliga integriteten respekteras och att personuppgifter behandlas på ett adekvat och korrekt sätt är av största vikt.

Denna integritetspolicy (hädanefter ”Policyn”) har till syfte att övergripande redovisa hur Jämställdhetsmyndigheten behandlar de registrerades personuppgifter och hur Jämställdhetsmyndigheten värnar om registrerades integritet. Den ger även uttryck för Jämställdhetsmyndighetens syn att all behandling av personuppgifter alltid ska ske på ett rättssäkert och korrekt sätt.

EU:s dataskyddsförordning General Data Protection Regulation 2016/679 (hädanefter ”GDPR”) trädde i kraft den 25 maj 2018. Tillsammans med dataskyddslagen som infördes samtidigt ersätter de personuppgiftslagen, även kallad PuL, som inte längre gäller. Genom GDPR förstärks rättigheterna för den person var uppgifter har samlats inte (den registrerade), bl.a. genom att GDPR ger registrerad rätt att kräva information, insyn och att felaktigheter rättas till.

En personuppgift är enligt GDPR varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, den registrerade, med vars hjälp en person direkt eller indirekt kan identifieras särskilt genom exempelvis ett namn, ett personnummer eller annat identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikator eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

Med andra ord, personuppgifter är alla typer av uppgifter som kan kopplas till en specifik registrerad person, oavsett i vilken form personuppgifterna finns, vart de presenteras eller hur de lagras.

Är vård myndighetsutövning?

B.G. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle bifalla hans talan.

Landstinget motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Är lärare myndighetsutövning?

En nationell struktur för kompetensutveckling. En karriärtrappa, där legitimerade lärare kan ansöka om olika meriteringsnivåer. – Det ska finnas minst två nivåer. Men kanske fler, säger skolminister Lotta Edholm.

Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 2025. Exakt hur de nya karriärvägarna i ett nationellt professionsprogram för lärare och förskollärare kommer se ut kan skolministern inte svara på.

– Det blir en fråga för expertrådet, säger Lotta Edholm.

Vad får en myndighet göra?

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar som ska gälla i Sverige. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om vissa lagar till EU.

Hur riksdagen arbetar med EU frågor kan du läsa om här (riksdagen.se)

Vilka myndighetsbeslut kan inte överklagas?

Syftet med ett överklagande är att den som berörs av ett besluts verkningar ska ha en möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt, eller, med andra ord, att få de oönskade konsekvenserna eliminerade. Det betyder inte att alla beslut får överklagas. Beslutets verkningar har betydelse, liksom även dess form eller karaktär.

Vid beslutsfattandet behöver Skatteverket bedöma om ett beslut är överklagbart för att kunna avgöra om Skatteverket ska underrätta den enskilda om hur ett överklagande görs. Vilka av Skatteverkets beslut som får överklagas framgår normalt av speciallagstiftning, t.ex. i SFL framgår både vilka beslut som får överklagas och vilka som inte får det. När ett beslut väl har överklagats är det inte Skatteverket som bedömer om beslutet är överklagbart eller inte utan det är domstolens sak att avgöra.

Kan man polisanmäla en myndighet?

Om du anser dig ha fått dina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan du begära att myndigheten ska ompröva beslutet.

I de flesta fall kan du få ditt ärende prövat i domstol, på ett eller annat sätt.

Myndighetsbeslut kan i regel överklagas.
Brottsliga gärningar kan tas till domstol av åklagare. Om åklagaren väljer att inte väcka åtal, har du i vissa fall möjlighet att göra det själv.
Ytterst kan du väcka en skadeståndstalan mot staten.

Kan man stämma en myndighet?

Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd med anledning av det krav som Kronofogdemyndigheten har framställt mot Polismyndigheten i Uppsala län.

Handlingarna återsänds till Rikspolisstyrelsen för de åtgärder som kan bli aktuella där.

Vad krävs för att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter utan den registrerades samtycke?

Här går vi igenom vilka krav som gäller och ger exempel på när samtycke är en lämplig rättslig grund, exempelvis när företag samlar in adresser för att skicka ut nyhetsbrev. Samtycke är dock ofta en olämplig rättslig grund för myndigheter, eftersom det måste vara frivilligt.

Se även vår checklista som kan fungera som stöd i processen när ni vill inhämta samtycke och hänvisningar till hur kraven formuleras i dataskyddsförordningen.

En vanlig missuppfattning är att det alltid krävs samtycke för att få behandla någons personuppgifter, men ofta är det varken lämpligt eller ens möjligt att stödja sig på den registrerades samtycke. Överväg därför alltid först om ni kan stödja personuppgiftsbehandlingen på någon av de andra rättsliga grunderna.

Som personuppgiftsansvarig ansvarar ni för att bedöma om samtycke är en lämplig rättslig grund. För att det ska vara lämpligt måste det vara frivilligt: den registrerade ska kunna avgöra om personuppgifterna ska få behandlas, och hen ska alltid kunna säga nej.

Med frivilligt menas att den registrerade har ett genuint fritt val och kontroll över sina personuppgifter. Samtycket blir därför ogiltigt om någon har utsatts för påverkan. Den registrerade får inte heller drabbas av negativa konsekvenser om hen inte lämnar sitt samtycke. Samtycket får heller inte vara en obligatorisk del av avtalsvillkor.

Förklara klart och tydligt för den som ska lämna sitt samtycke att hen alltid har rätt att ångra sig. Det ska vara lika lätt att återkalla ett samtycke som att lämna det. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn.

När får man behandla känsliga personuppgifter?

Om den registrerade uttryckligen har samtyckt till behandlingen (samtycket måste uppfylla kraven på hur ett samtycke ska vara utformat i enlighet med GDPR) för ett eller flera specifika ändamål får känsliga personuppgifter behandlas, men bara för det ändamål som den registrerade har godkänt.

Är hemtjänst myndighetsutövning?

Vi tror inte att det finns ett givet svar på hur man kan bedriva bättre hemtjänst. Men vi menar bestämt att de äldre, deras behov och rätt till inflytande måste utgöra grunden för hur äldreomsorgen organiseras framöver, skriver ordföranden för PRO tillsammans med sina kollegor i Kommunal och Akademikerförbundet SSR.

Äldreomsorgen står inför något som kan bli ett systemskifte. Många kommuner överger ordningen att hemtjänst endast kan ges efter biståndsbeslut. För att få hjälp av hemtjänsten, med hushållssysslor eller omvårdnad, säger lagen i dag att en tjänsteman på kommunen – en biståndshandläggare – ska göra en utredning av den äldres behov och fatta ett biståndsbeslut. Beslutet ligger sedan till grund för hemtjänstens uppdrag.