Vilka skatter har kärnkraft?

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteuttag på kärnkraft och vattenkraft.

Vem införde skatt på kärnkraft?

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, som effektskatten hette rent formellt, infördes år 2000 strax efter att elmarknaden avreglerades. Istället för att skatta för producerad effekt som tidigare, beskattades kärnkraftsbolagen för den el som var teoretiskt möjlig att producera. Troligtvis för att tvinga ägarna att köra kärnkraftverken för fullt trots att elpriserna började fluktuera efter avregleringen. Tanken var inte fel per se, det är bra om skatter leder till ett för samhället önskvärt beteende, men som det så ofta blir med nya skatter så höjdes även denna kraftigt efter dess införande. Från att först ha legat på en nivå motsvarande den gamla skatten på 2,7 öre per producerad kWh om reaktorn kördes som tidigare, en skatt som förvisso just hade höjts kraftigt från 2,2 öre, höjdes skatten sedan till ca 7 öre per producerad kWh (5,92-7,90 öre beroende på vilken verkningsgrad och tillgänglighet man räknar med). En ökning med närmare 300 procent! Den utgjorde till slut ungefär en fjärdedel av produktionskostnaderna. Allt detta för att blidka Miljöpartiet och deras vurm för att ställa om energisystemet.

Första chockhöjningen av effektskatten infördes i januari 2006 av socialdemokraterna – nästan en fördubbling av skatten – men Alliansen går på intet sätt fria från ansvar eftersom de inte sänkte skatten när de kom till makten, utan till och med höjde den ett snäpp till i januari 2014.

Kärnkraftverk betalar en fastighetsskatt på 0,5 %. Det må låta litet men den fastighet i Sverige som enligt Lantmäteriverket häromåret hade det högsta taxeringsvärdet i riket var fastigheten Varberg Biskopshagen 3:2 och vad ligger där om inte Ringhals kärnkraftverk. Fastigheten var taxerad till 20,6 miljarder så fastighetsskatten blev litet drygt 100 miljoner vilket motsvarar en kostnad på cirka 0,4 öre per producerad kWh.

Hur stor var effektskatten på kärnkraft?

Reaktorhall i Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Vattenfall

Energiöverenskommelsen gör inte kärnkraften lönsam. Höjda säkerhetskrav, utökat försäkringsansvar och höjda avgifter till kärnavfallsfonden kan komma att öka kärnkraftens kostnader mer än den borttagna effektskatten.

Varför skatt på kärnkraft?

Effektskatten gjorde kärnkraften olönsam – och trots varningar om skatten höjdes den vid tre tillfällen. Second Opinion skriver om effektskattens tillkomst och hur den bidrog till dagens energikris.

Publicerad: 23 aug 2022, 14:00

Är kärnkraft lönsamt?

Redan nu går Ringhals, Forsmark och Oskarshamn med förlust vissa perioder. Nybyggd kärnkraft kräver ett ännu högre elpris för att bli lönsam. Och de stigande räntorna har fått produktionskostnaderna att skena.

Hur subventionerad är kärnkraften?

Kärnkraft är avgörande för svensk elförsörjning, klimatet och den gröna omställningen. Därför vill Moderaterna bygga ny kärnkraft i Sverige och behålla den kärnkraft vi redan har.

Kärnkraft är avgörande för att Sverige ska ha en trygg och stabil elförsörjning. Den är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra klimatmål eftersom den producerar energi utan skadliga utsläpp. Till skillnad från andra energislag kan kärnkraften producera el när som helst på dygnet och oavsett väder.

Efterfrågan på ren el i Sverige kommer år 2045 vara dubbelt så hög, jämfört med idag. Det är framförallt industrin och transportsektorn som behöver ställa om från fossila bränslen till el.

Är svensk kärnkraft subventionerad?

Efter snart fem veckors förhandlingar har Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna enats kring en politik för de kommande fyra åren. Överenskommelsen – kallad Tidöavtalet efter slottet där förhandlingarna skett – består av sju huvudområden, där energi och klimat utgör en av dessa delar.

En stor del av förslagen inom energi- och klimatområdet handlar om att förändra förutsättningarna radikalt för kärnkraften.

Vem betalar för kärnkraft?

Kärnkraftsföretagen betalar mellan tre och sex öre per levererad kilowattimme till en statlig fond, Kärnavfallsfonden. Pengarna ska användas till att ta hand om det använda kärnbränslet och finansiera rivningen av de svenska kärnkraftverken. SKB:s verksamhet finansieras huvudsakligen med medel från fonden.

Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar.

Vem tog bort effektskatten?

Effektskatten infördes i juli 2000 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Det var en punktskatt på reaktorernas termiska effekt och uppgick då till cirka 3 öre per KWh.

Bild: Det var på initiativ från Energikommissionen som effektskatten avskaffades. Då hade redan beslut om nedläggning av kärnkraftverk fattats. Foto: Regeringskansliet.

Är det ekonomiskt med kärnkraft?

Det är inte någon akut brådska. Sverige är en stor nettoexportör av el, ca 33 TWh i år och det väntas öka till 41 TWh 2024 enligt Energimyndighetens senaste korttidsprognos.

Men mellan 2026 och 2030 ska SSAB ersätta kol och andra fossila bränslen med vätgas till grönt stål vid stålverken i Oxelösund och Luleå.

Vätgasen produceras genom elektrolys av vatten och kräver väldiga mängder el. H2 Green Steel i Boden planerar också att göra vätgasstål i en ny fabrik redan 2025. LKAB exporterar mycket malm utöver den som går till SSAB, som nu förädlas till pellets med kol och olja, som även den ska ersättas med vätgas.

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige, i våra grannländer och i hela världen. Potentialen är mycket stor, både på land och ännu mer till havs.

Att bygga ut vindkraft går ganska fort. I Sverige har den byggts ut från 1 TWh 2006 till 27 TWh 2021 och enligt senaste prognos 47 TWh 2024.

Havsvindkraft kan också ibland byggas fort. Hornsea utanför Englands östkust är världens största vindkraftspark till havs (1218 megawatt). Den började byggas 2018 av danska Orsted och var i full drift 2021, alltså med tre års byggtid, två år efter investeringsbeslut. Den danska delen av Kriegers Flak med 604 megawatt blev klar 2021, fem år efter att Vattenfall vann en anbudstävling. I slutet av 2021 beslutades bygget av den danska vindkraftparken Thor (800–1000 megawatt) och den ska vara klar senast 2027, alltså sex års byggtid.

Vad är billigast kärnkraft eller vindkraft?

Vi hör ofta i debatten att el från kärnkraft är dyr, betydligt dyrare än den el som produceras från vind och sol. Ingenting kan vara mer fel. Befintlig kärnkraftsel är betydligt billigare än el från både solpaneler och vindkraftverk. Jag har valt att utgå från två olika avhandlingar från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) som belyser kostnaderna för el från kärnkraft, solpaneler samt vindkraftverk. Viktigt när man jämför kostnaderna från olika energikällor är att man även inkluderar kostnaden för bl.a. nätanslutningen (dvs. att dra elledningar till parker av solpaneler och vindkraftverk) vilket aldrig görs när man tex. säger hur billig sol och vindel är. Elnäten från våra befintliga kärnkraftverk och vattenkraftverk är sedan länge betalda medan kostnaden att dra el till parker av solpaneler och vindkraftverk är mycket kostsamma.

Produktionskostnad för befintliga kärnkraft är ca 25 öre/kWh sedan effektskatten på 6–7 öre/kWh togs bort (Karlsson T. och Torfgård L., 2018). I produktionskostnaden ingår även en avgift på 5 öre/kWh till avfallsfonden (en fond som skall finansiera att vi på ett säkert sätt kan ta hand om kärnavfallet samt demonteringen av kärnkraftverken), en liknande avgift saknas både för vind- och solenergi.

Hur många vindkraftverk för att ersätta ett kärnkraftverk?

Under 2019 och 2020 genomförs omfattande investeringar i vindkraft, vilket leder till en ökad vindkraftskapacitet med 50%. Samtidigt läggs kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 ner. All nyinstallerad vindkraft innebär att det totalt över året kommer produceras mer el i Sverige än tidigare, men produktionen från vindkraft är inte lika förutsägbar som produktionen från kärnkraft.

Under 2019 genomfördes omfattande investeringar i vindkraft. Totalt 447 nya vindkraftverk installerades, med en kapacitet på 1600 MW. Under 2020 kommer ytterligare 460 verk, med en total kapacitet på 1900 MW, installeras. Sammanlagt ökar kapaciteten för vindkraft med nästan 50% på bara 2 år.

Vem röstade bort kärnkraft?

Av: Martin Berg | Granskning | Augusti 5, 2022 | 9 kommentarer

Energiminister Khashayar Farmanbar hävdar åter i en artikel i Svenska Dagbladet att det var "marknaden" som stängde ned kärnkraften i södra Sverige. Inget nämns om den överenskommelse som slöts 2014 mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet med det uttalade målet att stänga ned kärnkraften.

Varför stängde man ner kärnkraften i Sverige?

Kärnkraften minskar i Sverige de närmaste åren men ökar globalt, framförallt i Asien. Kärnkraften är inte förnybar men inte heller fossil och en av fördelarna är att den bara ger upphov till minimala utsläpp av växthusgaser. Fjärde generationens kärnkraft är en ny teknik som det forskas mycket kring.

Hur lönsam är kärnkraft?

Därför behöver vi redan idag börja undersöka hur dagens kärnkraft ska kunna kompletteras och så småningom ersättas med ny kärnkraft. Hur ser då framtidens kärnkraft ut?

Om världen ska klara av att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader är det väldigt ont om tid. Den fossila energin från kol, olja och gas måste snabbt ersättas. Genom att elektrifiera transportsektorn och alla industriella processer som idag förlitar sig på fossila bränslen kan vi nå målet. Då kommer Sverige behöva en elproduktion som är kanske dubbelt så hög som idag. Det kommer inte att lyckas om vi inte investerar stort i alla fossilfria kraftslag.