Vilka olika kulturer finns det?

Jag var på ett seminarium för ett tag sedan där interkulturell kompetens stod på schemat. Kommunikationskonsult Eva Johnsson delade med sig av sina erfarenheter och berättade konkret om några bra tips vid kulturmöten i arbetet:

Tänk på hur du presenterar dig själv, anpassa dig till den situation du befinner dig i. I en hierarkisk kultur som t ex i Japan, bör du presentera dig med både för- och efternamn och titel och ha alltid visitkort med dig. Andra länder har en mer informell kultur och det är också där mer vanligt att använda kortformer av sitt namn, som t ex i USA.
Långsiktiga relationer och att lära känna varandra är viktigt i många länder. Långa luncher och småprat är väl investerad tid i affärssammanhang. Viktigt att tänka på är också att ta hand om sina utländska affärskollegor när de är på besök i Sverige.
Vad gäller tid, planering och deadlines är det viktigt att ta reda på vad som gäller i den kultur där du arbetar. Är kulturen sekventiell eller synkron? De kulturer som har en Sekventiell tidsuppfattning vill gärna ta en sak i taget, de är punktliga och vill följa den plan som satts. Häri finns länder såsom t ex Sverige och Tyskland. De som har en mer Synkron tidsuppfattningen kan oftast göra flera saker samtidigt, de är flexibla och spontana och har preliminära planer. I denna uppfattning kan vi hitta länder i Mellanöstern och Sydeuropa. Viktigt är förstås också att själv kommunicera sina förväntningar.
Att kommunicera via e-mail kan ibland vara svårt. Det kan mycket väl vara så att dina e-mail inte blir besvarade om du inte har tagit dig tid att bygga upp en personlig relation med vederbörande först. Ett sätt kan vara att ringa först. Vidare är det vanligt att man i hierarkiska kulturer t ex kopierar in chefen i sina e-mail. Det kan också vara av högsta vikt att fundera över distributionslistan, dvs är alla med? Ta aldrig bort ett namn om du inte är säker på vad som gäller. Det kan t o m vara så att namnen bör stå i en speciell inbördes ordning; t ex att den högsta chefen anges först och sedan går man nedåt i hierarkin. Är man osäker så kan man alltid skriva dem i alfabetisk ordning.

Vad anses som kultur?

Det ses ofta som en konstnärlig inriktning, eller ett levnadsmönster som är socialt överfört. Givetvis har kultur att göra med värderingar, seder, språk, ritualer, normer, klädsel, vilken tro du har med mera. Ordet kultur kommer från det latinska ordet cultura – betyder ungefär odling, bildning eller bearbetning. Du har säkert ofta hört att det sägs att en person är kulturell, och då menas det ofta att den personen är intresserad av kultur, och även är intellektuell. Här gäller det först och främst den kultur som finns inom scenkonst och konst. Tycker du om att titta på film, får du inte höra att du är kulturell, men även film ingår i kultur. Så ska det vara rätt, är även du som tittar på film också kulturell. Varför är det så? Jo, för att det inte räknas som finkultur att se på film. När man pratar om finkultur anses du som intellektuell, inte annars.

Om du ser långt tillbaka i tiden ser du hur kulturen har förändrats genom tiderna. Det är inget konstigt med det, eftersom utvecklingen hela tiden har gått framåt. Så kommer det även att vara i framtiden. Ofta brukar två olika kulturer slås ihop och bli till en. Du har säkert hört talas om kulturkrock och med det menas att det kan uppstå konflikter när två olika kulturer möts. Med det menas är att man inte förstår sig på varandras kulturer, och pratar man inte samma språk, blir förstås det ännu svårare att förstå.

Vad är kulturella begränsningar?

På svenska används begreppet kultur i enlighet med två huvudförståelser:

Följande samtida definitioner citeras ofta eller är typiska inom samhällsvetenskapen. Samtliga inkluderar normer och värderingar (mental programmering) i begreppet, och alla bygger på social överföring mellan generationer. Materiella ting – artefakter – inkluderas i vissa definitioner men inte i andra.

Kultur är i den här betydelsen ett renodlat kvalitativt begrepp. Det avser människans andliga odling: både de konkreta uttryck och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i. Fokus för den humanistiska kulturförståelsen är det estetiska skapandet. Framför allt i kreativa uttrycksformer som konst, litteratur, musik, teater och film med mera. Den andliga odlingen manifesterar sig även i seder, språk, traditioner och religion men tonvikten ligger inte där. Vad som är kultur och inte i denna mening har delvis att göra med vilken status, komplexitet eller förfining ett visst kreativt uttryck anses ha. Bland det högkulturella – de högre konstformerna – ingår inte dekorativ konst och hantverk. På det individuella planet, betyder ordet kulturell att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst. Sådana personer kan sägas besitta ett högt kulturellt kapital. Särskilt förr avsågs med kultur en aristokratisk förfining och bildning. Ett begrepp för detta är finkultur, som ibland kontrasteras mot populärkultur eller folkkultur. Den brittiske poeten och kulturkritikern Matthew Arnold uttryckte sin syn på vad kultur borde vara – det yttersta av findestillerad bildning – med de ofta citerade orden:

Har Sverige en kultur?

Begreppet kultur har olika betydelser. I en mer populär betydelse står kultur för synliga yttringar och handlingar, exempelvis musik, maträtter, klädsel och enkelt observerbara ageranden. Inom samhällsvetenskapen betonar man istället skillnader i värderingar, normer och institutioner. Den danske filologen Hartvig Frisch (1893-1950) gav den observerbara definitionen att kultur är vanor.[3] De flesta empiriska forskare i komparativa värderingar och normer, exempelvis Geert Hofstede, framhåller kultur som beständig över tid.[4] Många av våra vanligaste föreställningar uppvisar en anmärkningsvärd kontinuitet. Andra, postmodernt orienterade forskare, betonar istället kulturens föränderliga natur och svenskhet som identitet; vad som betraktats som svenskt har varierat över tid.[5] Den svenska kulturen är kopplad till den svenska folkgruppen, till statsbildningen Sverige och dess geografiska område. Hur gammal eller hur djupt förankrad en viss företeelse måste vara för att betraktas som en del av svensk kultur är en diskussionsfråga.

Svenska är ett indoeuropeiskt språk som tillhör den nordgermanska grenen av de germanska språken. Det är ett fastlandsskandinaviskt språk med ömsesidig begriplighet mot danska och norska. Svenska är nationalspråk i Sverige, modersmål för i princip samtliga 8 miljoner infödda invånare och andraspråk för cirka 1,2 miljoner invandrare. I Finland talas svenska av cirka 5,5 % av befolkningen. Tidigare har det funnits vidsträckta svenskspråkiga områden i Estland.

Omkring Kristi födelse hade det germanska språk som talades i Skandinavien (urnordiska) genomgått några större förändringar och utvecklats till fornnordiska.[6] Detta språk skrevs med runalfabetet, den så kallade futharken. Fornnordiskan genomgick förändringar som inte var likartade i hela norden och resulterade under 800-talet att tre olika dialekter, en västlig, en östlig och en gutnisk, utvecklades: fornvästnordiska, fornöstnordiska och forngutniska, där den mellersta varianten talades i merparten av nuvarande Sverige. På 1100-talet började dialekterna som talades i nuvarande Sverige och Danmark att skilja sig från varandra och delas på 1200-talet i fornsvenska och forndanska dialekter. Termen fornsvenska används om den medeltida svenskan och har sin början cirka 1225.

Mot 1500-talet hade grammatiken i vardagsspråket och i icke-religiös litteratur till stor del förenklats så att den började likna dagens svenska. Gustav Vasas bibel var ett stort steg mot en mer konsekvent svensk stavning men strider om olika stavningsförslag pågick fram till tidigt 1800-tal. Nusvenska, som har sin början från ungefär 1900, är det språkstadium som den moderna svenskan tillhör. Stavningen var slutligen standardiserad med stavningsreformen 1906. Den största förändringen som skett är en allmän stilförskjutning av den formella svenskan mot det mer lättlästa och talspråkliga. En viktig språksocial förändring skedde på 1960-talet med den så kallade du-reformen.

Sverige har en rik historia inom olika konstarter och populärkulturella uttryck. Under vikingatiden fram till äldre medeltid kom de flesta influenserna på svenska kulturuttryck från övriga Norden medan den katolska kyrkan och den tyska kultursfären utgjorde viktiga influenser under medeltiden.[källa behövs] Fransk kultur hade ett starkt inflytande under 1700-talet. Under 1800-talet så var det återigen den tyska kulturen som influerade mest.[källa behövs] Efter andra världskriget har den engelskspråkiga världen dominerat. Sverige är amerikaniserat,[källa behövs] med en starkt anpassad europeisk kultur. Inflytandet från Europa är dock fortsatt starkt: fyra femtedelar av alla böcker och musikskivor importeras från Europa, liksom nio av tio tidskrifter.[7] Deltagandet i kulturaktiviteter är högt. Svenskar har det högsta deltagandet i konstnärliga och kulturella aktiviteter inom EU [8][9].

Vad är kultur exempel?

Begreppet kultur används i en vid betydelse för allt det som mänskliga samhällen för vidare till kommande generationer. I Unescos förklaring förstås kultur på detta sätt. Detta är också det sätt på vilket antropologer talar om kultur (se t.ex. Metcalf 2018, 10). Ett sådant brett kulturbegrepp innefattar alla slags kunskaper, färdigheter och seder samt värderingar och normer, som de mänskliga samhällena är byggda på. Kulturen omfattar bland annat språk, maktstrukturer, näringar, konst och idrott. Den omfattar också religion och andra åskådningar.

Å andra sidan används begreppet kultur också i olika mer begränsade betydelser. Man kan exempelvis tala om finkultur, som skiljs från populär- eller folkkultur. Då ställer man olika typer av kultur mot varandra. Att ställa två företeelser mot varandra kan i vissa fall bara vara ett uttryck för någons estetiska smak, men kan ibland också ha åskådningsmässig betydelse.

Vad är kultur i förskolan?

I december 2016 publicerades kartläggningen ”Kultur på barnens villkor. En kartläggning av professionell kultur i förskolan” på uppdrag av Kulturrådet. Kartläggningen syftar till att ge förståelse för hur arbetet med kultur i förskolan kan se ut och ska kunna ligga till grund för eventuell fördelning av medel till förskolor i likhet med regeringens satsning Skapande skola. I dagsläget pågår försöksverksamhet med skapande förskola i ett flertal [AL1] kommuner. Verksamheten går ut på att konstnärer inom exempelvis dans, teater och musik besöker förskolorna. Barnen får ta del av scenkonst och konstnärerna ger förslag på hur personalen i förskolorna kan bearbeta och utveckla innehållet tillsammans med barnen. Målgruppen för skapande förskola är 3-5-åringar i förskolor som exempelvis har långt till städernas kulturutbud.

Vad är kulturella koder?

FRÅGA: I städbranschen arbetar många människor från olika länder och kulturer. Hur kan vi göra för att förstå varandra bättre?

SVAR: Ja städbranschen är verkligen mångkulturell, vilket gör att vi verkligen kan lära av varandra och därigenom utvecklas – så kulturella skillnader är någonting positivt.

Vad är kultur och fritid?

Umeå kommun har en bra livsmiljö där aktiviteter och engagemang medverkar till att skapa en jämlik miljö i dess bredaste mening. Medverkan och deltagande i kulturella upplevelser och fritidsaktiviteter bidrar till att man kan känna sig delaktig och behövd. Kommunen skapar förutsättningar för medverkan och samverkan i föreningsengagemang och kollektivt ansvarstagande för gemensamma intressen. Variation och mångfald möjliggör både organiserade och spontana verksamheter och upplevelser. Kultur och fritid utgör en viktig byggsten för livskvalitet, upplevelser och delaktighet.

Med bostadskvarteret som bas utvecklas stadsdelsnära mötesplatser och mindre anläggningskrävande verksamheter i närområdet till boendet. Som komplement och balans till de resurser som finns i bostadskvarteret/samhället/ byarna, ska det även finnas centrala, kommungemensamma resurser i form av större och specialiserade anläggningar för kultur- och fritidsändamål.

Vad är skillnaden mellan tradition och kultur?

Kultur vs Tradition

Kultur och traditioner är likartade som begrepp och begrepp som används vanligtvis av oss i konversation. Många av oss tror att de två koncepten är så lika att de kan användas utbytbart. Det är emellertid inte så, och trots likheter och överlappning finns det skillnader som framhävs i denna artikel.

Vilken plats har kulturen i samhället?

I det här, det fjärde avsnittet av Folkbildarsalongen, talar vi om kultur. Samtalet leds av journalisterna Mia Karlsvärd och Sara Anderberg. Gäster är Daniel Bjurhamn, rektor Liljeholmens folkhögskola, Sara Bokvist, områdeschef, Studiefrämjandet och Henrik Demetriades, enhetschef, Bilda. Hör trion inspirera, diskutera och fundera kring kultur. Vad är kultur? Vilken plats har kulturen i samhället? ”All kultur är viktig kultur. Jag skulle vilja se oss som sitter här som en del av skapandet av plattformar för kultur”, säger Sara Bokvist.

Hur jobbar man med kultur på förskolan?

Läs mer om förskolan: Tibble

Kulturförskolan Tibble är en förskola som är inriktad mot musik, skapande och drama samt vi pedagoger utgår alltid ifrån barnens intressen, att de får utlopp för sin kreativitet i alla tänkbara former. Det innebär att vi pedagoger utgår från att barnen är kompetenta och de har minst hundra olika språk att uttrycka sig med. Förskolans pedagogiska miljöer erbjuder möjligheter och utrymme för olika typer av uttrycksformer, för att utveckla barnen både språkligt och motoriskt.

Vad menas med kulturell?

Mattecentrum och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöksstatistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Vad betyder kulturellt medveten?

Kulturmedvetenhet innebär inte bara förståelse för kulturell mångfald, utan också medvetenhet om den egna kulturella identiteten. En kulturmedveten person kan reflektera över sitt eget tänkande och agerande i samhället. Hen är medveten om hur kulturen förmedlas i samhället och hur kulturell makt utövas. I en skola gäller detta såväl lärarna som eleverna eller de studerande. En kulturmedveten lärare är medveten om sin roll som kulturförmedlare och maktutövare och kan å andra sidan vid behov även beakta hur hemmet, dess åskådning eller åskådningar samt etniciteten påverkar den kulturella självförståelsen. Hos eleven eller den studerande ökar denna färdighet genom undervisning och erfarenhet samt med åldern.

Kulturen utvecklas inte i ett tomrum utan genom samspel mellan människor, bland annat genom olika seder, sätt att tala eller andra framställningar, det vill säga representation. Detta kan ske informellt bland människor, men dock inte helt fritt. Samhället ställer nämligen genom lagstiftning och exempelvis religiösa samfund genom sina seder upp vissa ramar, genom vilka kultur kan förmedlas.

Lagstiftningen påverkas alltid av landets politiska och åskådningsmässiga majoritetskultur. Därmed har vissa samhälleliga institutioner, såsom utbildningsanstalter, som uppgift att legitimera och förmedla värderingar och normer, som skyddar medborgarna och säkerställer att samhället fungerar. Det kan uppstå friktion om olika kulturers seder tydligt skiljer sig från varandra. Om det uppstår oenighet mellan olika perspektiv, leder det förr eller senare också till debatt om institutionernas roll i skolorna och exempelvis i läroplanernas innehåll.

Kulturella sätt att tala och uttrycka sig används både för att beskriva saker och för att styra människor. Den som får definiera begrepp, samtalsämnen och perspektiv utövar makt. Ett extremt exempel på språklig maktutövning är hatretorik, där man hetsar mot en viss grupp. Medvetenhet om maktutövning som anknyter till olika sätt att tala och uttrycka sig, samt förmåga att analysera den, gör det lättare att känna igen värdeladdningar i sätt att tala och att göra etiska val.

I kulturmedveten undervisning studerar man grunderna för kulturell maktutövning. Ett exempel på problematisk maktutövning är om man buntar ihop alla invandrare till en enda grupp. Detta kan ses som diskriminerande, om man samtidigt ger uttryck för att Finland endast tillhör finländarna (se exempelvis Keskinen m.fl. 2010). Ett annat exempel på problematisk maktutövning är generaliseringar utifrån kultur, som innebär att man ensidigt förklarar ett fenomen endast utifrån kulturen. Exempelvis hedersvåld kan inte förklaras endast med kulturen, utan man måste också beakta de situationsspecifika och individuella faktorerna i varje enskilt fall (se Seikkula 2012; THL 2020b).

På samma sätt utgår en del schablonmässigt från att det som muslimer gör har med religion att göra, även om det inte skulle vara så. Så har skett exempelvis i samband med terrordåd utförda av muslimer, där gärningen har förklarats med religion, även om politiska och sociala skäl skulle ha kunnat utgöra en tillräcklig förklaring. Generaliseringar utifrån kultur och religion är något man bör beakta när man pratar om exempelvis hatretorik och radikalisering i undervisningen. Utbildningsstyrelsen har nyligen gett ut en guide för stärkande av demokratisk delaktighet och förebyggande av hatretorik och våldsam radikalism (Elo m.fl., red., 2017).

Vad är kultur så viktig?

Om man tänker efter så är det faktiskt inte många som egentligen vet varför man tillhör en viss kultur eller varför man utövar vissa traditioner. Men man vet att man ofta uppskattar gemenskapen med andra människor och det faktum att man har en plats i samhället. Om man står utanför en kultur, så kan det få stora och oanade konsekvenser. Det kan man se på barn som föds och växer upp i samhällen där föräldrarna tillhör en helt annan kultur och där den nya kulturen får stor betydelse för barnet. Man blir då klämd mellan två kulturer och detta kan leda till negativa påföljder.

Hur kan en kultur påverka en människa?

Grunden är att aktieägaren inte har något personligt ansvar för företagets skulder. Bolaget företräds av sin styrelse, som utses av aktieägarna vid bolagsstämma. Bolaget kan också företrädas av eventuell verkställande direktör, som utses av styrelsen.

Om mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat gäller särskilda regler där bolaget riskerar att bli likviderat. För att skydda bolagets långivare bör det egna kapitalet (tillgångarna minus skulderna) vara minst lika stort som aktiekapitalet.

Vi har lagerbolag med 25 000 kr i aktiekapital. Beställ online för snabb hantering, eller kontakta oss för mer information.

I en enskild firma är företagets organisationsnummer samma som ägarens personnummer. Ägaren kallas för egen företagare och är personligt ansvarig för alla företagets skulder.