Vad betyder konvertibelt lån?

Innehållsförteckning:

1. Vad betyder konvertibelt lån?
2. Vad innebär en konvertibel?
3. Kan man förlora pengar på konvertibler?
4. Är konvertibler bra?
5. Varför konvertibler?
6. Hur handlas konvertibler?
7. Hur mycket kan man förlora på konvertibler?

Vad betyder konvertibelt lån?

Konvertibla skuldebrev är ett räntebärande instrument, ett lån till utgivaren/emittenten, som inom en viss tidsperiod kan bytas ut mot aktier.

Vad innebär en konvertibel?

En konvertibel är ett instrument som liknar en obligation, alltså ett lån. När man köper en konvertibel i ett företag kan man säga att man lånar ut pengar till just det företaget. Skillnaden mellan en obligation och en konvertibel är dock att innehavaren av en konvertibel vid vissa tillfällen kan omvandla värdet på konvertibeln till något annat, i de allra flesta fall till aktier i företaget som man har lånat ut pengar till. 

En konvertibel namnges på följande sätt: 1. Bolagets namn. 2. KV som indikerar att det är en konvertibel. 3. Typnumret som används för att skilja konvertibler ifrån varandra, om bolaget gett ut fler konvertibler.

Kan man förlora pengar på konvertibler?

En konvertibel är ett löpande skuldebrev som ges ut av ett aktiebolag och som löper med fast ränta på samma sätt som en kupongobligation. Innehavaren har dessutom under en begränsad tid rätt att byta (konvertera) skuldebrevet mot aktier till ett visst givet pris i det låntagande bolaget.

Konvertibla vinstandelsbevis är konvertibla skuldebrev där hela eller en del av räntan är beroende av bolagets vinst eller utdelning. Denna ränta ingår i den noterade kursen på samma sätt som gäller för utdelning på aktier.

Är konvertibler bra?

Finansieringsrundor med nyemissioner är det vanligaste sättet att ta in kapital för svenska startups. Företaget ställer då ut nya aktier som sedan säljs till investerare för ett fast pris. Startupen får pengar (vilka bokförs som tillgångar i balansräkningen) och investerarna blir aktieägare. Då skrivs även ett (ofta nytt) aktieägaravtal under.

Ett annat alternativ är att använda konvertibellån. I det fallet lånar företaget pengar från investeraren. Lånet har ränta och en löptid som avgör när det ska ha återbetalats. Normalt sätter man löptiden till när någon förutbestämd händelse inträffar (som tex. en nyemissionsrunda). Då konverteras lånet till aktier på samma villkor som inom nyemisionsrundan, ofta med ett tak och med en rabatt.

Varför konvertibler?

Det blir allt vanligare att onoterade bolag tar in nytt kapital genom att ställa ut konvertibler, dvs konvertibla skuldebrev. Möjligen är detta en övergående trend orsakad av nuvarande osäkerhet i marknaden, men det kan även vara ett förändrat beteende som blir bestående.

Många bolag väljer att ge ut konvertibler trots att det saknas avsikt att i framtiden återbetala konvertiblerna. Konvertiblerna används istället som ett sätt att skjuta upp frågan om vad en aktie i bolaget är värd. Detta genom att utforma konverteringsvillkoren så att konverteringskursen blir beroende av framtida faktorer, exempelvis teckningskursen i nästkommande investeringsrunda, milstolpar kopplade till bolagets verksamhet och/eller vissa nyckeltal.

Hur handlas konvertibler?

Artikeln ingår som ett kapitel i vänboken till Magnus Carlsson, Blandade fång, Visby 2014.

Men det finns de som tror att pengar eller pengars värden kan komma [någon] till godo utan kostnad för givaren, dvs. från ingenstans.

Så inledde advokaten Claes Sandels en artikel betitlad Kaniner ur en hatt i tidskriften Skattenytt 1990 s. 235. Artikeln handlade om skattemyndigheternas och domstolarnas obenägenhet, för att inte säga oförmåga, att inse vissa ”elementära” – ett ord som Sandels själv använder – ekonomiska (dvs. i sinnevärlden faktiskt föreliggande) omständigheter. Han tycker det är pinsamt att leverera kritik på en närmast självklar punkt. I artikeln kritiserar Sandels Regeringsrättens bedömning i rättsfallet RÅ 1984 Aa 175 (Skanskamålet), men han nämner även RÅ 1979 1:97 (Grängesmålet) som exempel på samma slags ofullkomlighet. Principfrågan i Grängesmålet gällde, som Sandels formulerar det, ett bolags rätt till avdrag såsom för gäldränta för värdet av vissa optionsrätter knutna till nyemitterade förlagsbevis.

Under 1970-talet tillkom civilrättslig lagstiftning (SFS 1973:302– 305) som tillät flera nya finansieringsformer för aktiebolagen. Möjligheter öppnades för bolagen att anskaffa kapital vid sidan av de traditionella formerna emission av aktier och obligations- och förlagslån genom emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

Konverteringslån och optionslån är två varianter av samma företeelse. Bägge finansieringsformerna innebär att låntagaren/ företaget påtar sig – förutom en skyldighet att återbetala ett bestämt belopp – ett åtagande att emittera aktier inom viss tid till viss kurs. Det vid en emission erhållna beloppet fördelar sig på låneskuld och konverterings-/optionsrätt. Vilket belopp bolaget erhållit som lån kan beräknas på sedvanligt sätt med hänsyn till räntevillkor och löptid. Resten är ersättning för konverterings-/ optionsrätt. Vad företaget erhållit för konverteringsrätten/optionsrätten är således ett förskott på en eventuell framtida nyemission, ett ägartillskott. I bokföringen tillförs beloppet det egna kapitalet såsom överkurs på de aktier som kan komma att emitteras senare. Om emissionen kommer till stånd avgörs av kursen på bolagets aktier vid konverteringstillfället.

För långivaren gäller det spegelvända. Han erhåller – utöver en fordringsrätt mot låntagaren (aktiebolaget) – en rätt att teckna aktier i bolaget vid en senare tidpunkt till den redan vid emissionstillfället fastställda kursen. I konvertibelfallet är denna rätt integrerad i själva skuldebrevet, medan den i optionslånefallet är avskild från lånehandlingen. Konvertibler kan därför handlas endast inklusive konverteringsrätten och någon prissättning sker inte för instrumentets olika delar, medan i optionslånefallet skuldebrevet och konverteringsrätten (optionen) kan prissättas och handlas separat. Här ser man en tydlig praktisk skillnad mellan konvertibellån och optionslån. Det går inte att förvärva en konverteringsrätt utan att också förvärva skuldebrevet, medan optionsrätten kan förvärvas separat. Givetvis kan en konvertibelinnehavare överlåta själva konverteringsrätten till en tredje person, varigenom värdet av konverteringsrätten materialiseras, men det är en överenskommelse mellan dessa två och som inte berör det emitterande företaget.

Hur mycket kan man förlora på konvertibler?

Preferensaktier (förkortas Pref) är en typ av aktie där utdelning är bestämd på förhand. Ofta beskrivs preferensaktier som en blandning mellan en stamaktie och en obligation eftersom preferensaktier, likt obligationers löpande ränteutbetalning, har fasta löpande utbetalningar i form av utdelningar. Preferensaktier har även vissa likheter med ett lån eftersom det vanligtvis finns en förutbestämd tidpunkt då preferensaktien köps tillbaka av bolaget.

Preferensaktiers utdelning är normalt högre än den utdelning stamaktieägarna får. Däremot så ger inte en preferensaktie samma möjlighet att dela på den framtida vinsten som en stamaktie, eftersom preferensaktier i regel inte ger en högre utdelning än den på förhand fastställda. Om bolaget har haft ett väldigt bra år, och därför beslutar om en höjd utdelning, kan utdelningen till stamaktieägare därför i vissa fall överstiga utdelningen till preferensaktieägare.