Hur fördelas arv när det finns särkullbarn?

Innehållsförteckning:

1. Hur fördelas arv när det finns särkullbarn?
2. Vad gäller för särkullbarn vid dödsfall?
3. Hur räknar man ut särkullbarns laglott?
4. Vilka är Dödsbodelägare när det finns särkullbarn?
5. Hur stor del har särkullbarn i Efterarv?
6. Kan särkullbarn ärva allt?
7. Har särkullbarn rätt till arv?
8. Vem ärver om det bara finns särkullbarn?
9. Kan särkullbarn avstå sin laglott?
10. Kan man sitta kvar i orubbat bo med särkullbarn?
11. När far särkullbarn ut sitt arv?
12. Kan särkullbarn bli utan arv?
13. Vem ärver först maka eller särkullbarn?

Hur fördelas arv när det finns särkullbarn?

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.

Vilka lagar är tillämpliga? 

Vad gäller för särkullbarn vid dödsfall?

Bodelning vid dödsfall skiljer sig åt från bodelning vid skilsmässa. Bodelning vid dödsfall varierar också beträffande om den avlidne var gift eller sambo. Bodelning vid dödsfall sker mellan den avlidnes arvingar och eventuella universella testamentstagare samt efterlevande make/maka eller sambo. Innan en bodelning kan genomföras måste en bouppteckning först upprättas.

Bouppteckningsförrättningen är tillfället då bouppteckningen  kontrolleras och undertecknas. Bouppteckningsförrättningen ska hållas max tre månader efter dödstillfället och bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket senast en månad därefter.

Bouppteckningen är den handling som visar den avlidnes tillgångar och skulder och är grunden till bodelningen. Bouppteckningen visar också vilka som har rätt till arv.

Vid bodelningen ingår giftorättsgods alternativt samboegendom beroende på om den avlidne var gift eller sambo. I vissa fall är en bodelning inte nödvändig.

Hur räknar man ut särkullbarns laglott?

Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom jag har uppfattat din fråga så att den handlar om hur man ska räkna ut fördelningen av ett arv kommer jag att använda mig av reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Jag har också uppfattat det så att den far som ni tre syskon har gemensamt var gift med din och din systers mor vid tillfället då han dog. Vid ett sådant fall kallas den halvsyster som du har för särkullbarn, eftersom hon inte är barn till den mor som din far vid dödstillfället var gift med.

Vid din fars bortgång hade din mor, som hans maka, rätt till att först "ärva" honom.

Vilka är Dödsbodelägare när det finns särkullbarn?

Den avlidnes tillgångar och skulder kallas för dödsbo. De som ska sköta om det kallas dödsbodelägare. Tillsammans ska de komma överens om vad som ska göras med dödsboet. Det kan bland annat innebära att avsluta avtal, konton och abonnemang, sälja värdepapper eller överta en bostad. Här klargör vi vem som är dödsbodelägare när någon gått bort.

Gemensamt för dödsbodelägarna är att de enligt lag har rätt att ärva den avlidne. De kan vara:

• efterlevande make/maka
• arvingar (enligt arvsordningen)
• efterarvingar (barn till avlidna arvingar)
• universell testamentstagare (någon som får ärva enligt testamente)

Anders var gift när han gick bort. Han hade två gemensamma barn med sin fru Anna. Anna har även ett barn från ett tidigare förhållande. I sitt testamente har Anders skrivit att hans bästa vän Fredrik ska ärva hans fiskeutrustning.

Anna, de gemensamma barnen och vännen Fredrik blir dödsbodelägare. Annas särkullbarn är inte arvinge och blir därför inte dödsbodelägare.

Hur stor del har särkullbarn i Efterarv?

För gifta par som har särkullbarn (barn från tidigare förhållanden eller äktenskap som inte är gemensamma) finns det särskilda regler. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när en förälder går bort. En förälder kan begränsa storleken på arvet genom att fördela egendom i ett testamente men särkullbarnet har alltid rätt till minst halva sin arvslott, det vill säga sin laglott, oavsett vad som står i testamentet.

Kan särkullbarn ärva allt?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.

Har särkullbarn rätt till arv?

Ärv­da­bal­ken är lagen som styr över arvs­frå­gor. Sär­kull­barn har rätt att få sitt arv direkt när deras för­äl­der går bort. Ge­men­sam­ma barn ärver också, men de får arvet först när båda för­äld­rar­na av­li­dit.

De ge­men­sam­ma bar­nens andel går till den ef­ter­le­van­de maken och sedan när båda ma­kar­na gått bort får ge­men­sam­ma barn sitt arv.

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken inte ef­tersom arvet direkt går till sär­kull­bar­nen. Om man vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva måste man skriva ett tes­ta­men­te.

Sär­kull­barn har rätt till lika mycket arv som ge­men­sam­ma barn. Det går inte att göra barn arv­lö­sa och alla barn har rätt till minst sin lag­lott.

Genom att skriva ett tes­ta­men­te är det möj­ligt att ge mera arv till vissa barn och endast lag­lott till andra barn.

Om du inte skri­vit ett tes­ta­men­te och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen be­ty­del­se om det är ge­men­sam­ma barn eller sär­kull­barn.

Nedan hittar du tre ex­em­pel på hur arvet för­de­las när det gäller sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn.

Vem ärver om det bara finns särkullbarn?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.

Kan särkullbarn avstå sin laglott?

Särkullbarn kallar man barn som inte är gemensamma. I dagens Sverige har vart femte barn ett halvsyskon vilket i sin tur gör det till ett viktigt ämne att prata om och hålla koll på. Låt oss på Point of Law upplysa dig!

Ett särkullbarn är ett barn till en make som den andra maken inte är förälder till. På samma sätt fungerar det inom ett samboförhållande, ett särkullbarn är endast barn till den ena parten i förhållandet.

Kan man sitta kvar i orubbat bo med särkullbarn?

Juridik vid dödsfall

Hej. Gift med min man sedan 1992. Vi har inga gemensamma barn men vi har två barn var. Mina döttrar är födda 1984 och min mans barn (han är 11 år äldre än mig) är födda 1976 och 1977. Frågan är då: om någon av oss går bort, kan den andre då sitta kvar i "orubbat bo" om vi skriver något och allt delas när även den andre går bort? Eller måste den andres barn ha hälften vid dödsfall. Kan vi skriva något själva eller vart måste vi vända oss om det nu går?

När far särkullbarn ut sitt arv?

Juridik vid dödsfall

Undrar vad som gäller i följande fall: En partner dör, de var gifta inget äktenskapsförord  är skrivet. Vad ärver barnen som den bortgångne har. De pengar som den kvarvarande har ex.vis lön, sparkonto m.m har de barn rätt till dem också?

Kan särkullbarn bli utan arv?

Ärv­da­bal­ken är lagen som styr över arvs­frå­gor. Sär­kull­barn har rätt att få sitt arv direkt när deras för­äl­der går bort. Ge­men­sam­ma barn ärver också, men de får arvet först när båda för­äld­rar­na av­li­dit.

De ge­men­sam­ma bar­nens andel går till den ef­ter­le­van­de maken och sedan när båda ma­kar­na gått bort får ge­men­sam­ma barn sitt arv.

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken inte ef­tersom arvet direkt går till sär­kull­bar­nen. Om man vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva måste man skriva ett tes­ta­men­te.

Sär­kull­barn har rätt till lika mycket arv som ge­men­sam­ma barn. Det går inte att göra barn arv­lö­sa och alla barn har rätt till minst sin lag­lott.

Genom att skriva ett tes­ta­men­te är det möj­ligt att ge mera arv till vissa barn och endast lag­lott till andra barn.

Om du inte skri­vit ett tes­ta­men­te och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen be­ty­del­se om det är ge­men­sam­ma barn eller sär­kull­barn.

Nedan hittar du tre ex­em­pel på hur arvet för­de­las när det gäller sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn.

Vem ärver först maka eller särkullbarn?

Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvdabalken. Den avlidnas (arvlåtarens) arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser (parenteler). Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. Det innebär att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i en mer avlägsen klass uteslutna från arvet.

Om en arvinge i första eller andra arvsklassen är avliden går dennes avkomlingar in i den avlidnas ställe. Detta kallas istadarätt.